Dagens tv-krönika av Cecilia Gustavsson:

Varför existerar inget sevärt modemagasin i tv?
Jag försöker ge ”Ebbas stil” en chans, men det är irriterande käckt och ytligt.
Jag förstår inte det här: Mode verkar intressera allt fler, och det skulle kunna vara ett superspännande ämne för ett tv-program. 
Men SVT väljer att ge oss en halvtimme som är totalt fri från analys och resonemang. 
Här står skådespelare, modeller och skribenter på rad för att fjäskande berömma en massa kollektioner. Programmet urartar till en enda lång reklamsnutt för redan kända designers.
Det blir käckt, ytligt och PR-artat. Och onödigt! För det finns ju hur mycket som helst som går att gå på djupet med: Varför finns de här trenderna just nu? Varifrån kommer de? Vad säger kläderna om vår samtid? Vilken roll spelar modebloggarna för vad folk har på sig? 
Ja, det finns mycket som jag hellre skulle se om mode.
Kan någon annan kanal möjligen ta över stafettpinnen? 
”Kobra” är däremot ett fantastiskt bra litet program, som på en halvtimme hinner med betydligt mer än många sega entimmesproduktioner.
I går handlade det om artisten, konstnären och rebellen M.I.A, som nått stora framgångar med sin alldeles egen, unika musik. Som musikjournalisten Andres Lokko uttryckte det: Hon har helt enkelt inga föregångare.
Kristofer Lundström gjorde en intressant intervju, och som vanligt fick vi också en del extra tittnöje i form av olika utvikningar. Till exempel om Sri Lankas historia (M.I.A har sina rötter där) en provocerande videoregissör och en seriestripp om ett komiskt bråk hon haft med en journalist.
Det är ofta den perfekta mixen av lättsamheter och seriös underhållning som får tittarna att bli lite smartare och gladare. Och ämnesvalen är minst sagt varierande – förra veckan handlade ”Kobra om Polen, och nästa står Posten (!) i centrum.
I kväll tittar jag på starten av ”Maria Wern”, efter Anna Janssons populära deckare i Gotlandsmiljö, i TV 4.

Ja!: Malou von Sivers hade ett intressant samtal om tonåringars sömnproblem i ”Efter tio” (TV4).
Nej!: Sverker Olofsson borde frågat mer om Thomas Bodströms eget ansvar som s-politiker, även om han är ledig just nu (”Sverker rakt på, SVT2).

”Biggest loser” har anklagats för att vara förnedrings-tv.
Men de enda som verkar ha förlorat på programmet är kilona.

TV4:s svenska version av den amerikanska bantarsåpan ”Biggest loser” har mötts av en hel del kritik den här hösten.
Experter har varnat för den snabba viktminskningen och tuffa träningen, och det har talats om förnedrings-tv och ovärdiga invägningar i underkläder.
Men för den som såg finalen i går kväll blev det uppenbart att programmet faktiskt har hjälpt mer eller mindre samtliga deltagare att tappa både kilon och självförakt, och börja på lite av en ny kula i livet.
Okej för att TV4 må ha gjort underhållning av människors övervikt och ohälsa, men de har också gjort någonting väldigt positivt för en grupp vettiga vuxna personer som faktiskt ville ha – och inte tvingades på – hjälp med att gå ner i vikt. Och som dessutom hade en amerikansk förlaga att kika på, så att de visste exakt vad de gav sig in på.
Jag har svårt för att se något annat än vinnare i den dealen, och med ett så inspirerande slutresultat som det vi fick se i går skulle jag bli förvånad om inte TV4 får rejält med ansökningar till en eventuell andra säsong av ”Biggest loser Sverige”.

I SVT fortsätter ”Ung & bortskämd” att vara förtrollande tv.
Och nu, när ett par av de värsta ungdomsförbrytarna har röstats ut, och de resterande har börjat sansa sig en aning, riktas min uppmärksamhet mer och mer mot föräldrarna.
För att se dem kritisera varandras barn, och reagera på kritiken av sina egna barn, är för jäkla roligt.
Allt är så känsligt och de försöker vara så varliga, men man kan nästan höra små ömma tår krossas.
Och dessutom kan man fråga sig om de själva – och inte bara de förvuxna blöjbarn de har fostrat – verkligen lär sig något av upplevelsen.
Lade ni till exempel märke till hur utröstade Jerrys mamma packade resväskan åt honom när han skulle lämna huset, eftersom han själv vek kläderna så dåligt?
Hm…

I kväll tittar jag dokumentären ”Tjuvarnas lag” i SVT1, om den organiserade brottsligheten i Ryssland.

Ja!
”Det är bögarnas fel” är titeln på en fin ny bit från fantastiska ”Grotesco” (SVT).

Nej!
Agnes-Nicole Winter i ”Svenska Hollywoodfruar” (TV3) ”fyllde upp öronen”. Törs man hoppas på att hon fyller igen munnen nästa gång?

Av: Fredrik Virtanen

Anders S Nilsson: ”Det finns en speciell plats i helvetet för kvinnor…”
Annika Lantz: ”…och den heter ”Ladies night”.
Roligt.
”Parlamentet” är en av TV4:s klassiker, det har sänts sedan 1999 och ofta dömts ut som passé eller grabbigt men sällan som tråkigt.
I teorin luktar ”Parlamentet” lite surt, ungefär som en gammal rockstjärna som upplevs mossig, fet och överexponerad tills man faktiskt lyssnar och påminns om varför han blev rockstjärna.

Samma sak med det Anders S Nilsson-ledda humorprogrammet i blå och röda färger. I praktiken fungerar det och drygt 700 000 svenskar, de flesta äldre, tittar varje vecka.
I går bestod blå partiet (som vann) av pokerfejset Josephine Bornebusch och Martin Short-kopian Per Andersson, det röda partiet av den absurda Marika Carlsson och veteranstjärnan Annika Lantz som förra våren var ”så jävla förbannad på att det tog tolv säsonger för mig att förstå att jag gång på gång utnyttjas som kvinnoalibi till sexistiska skitskämt”, men som är kvar än och i går fick in en skojträff när hon slutförde Madeleine Albrights citat (se ovan, korrekt svar är ”som inte hjälper varandra”).

Även om lagen i går inte var i toppform så var det tillräckligt roligt när komikerna avhandlade sossarnas kris, det kommande prinsbröllopet i England och diverse ströämnen. Lägstanivån är hög.
Parlamentet kommer att dömas ut som ohippt många gånger än, men antagligen leva, och leva gott, i ytterligare 11 år.

I kväll ser jag ”Krigsreportern – en film om Martin Adler”, som sköts till döds under ett reportage i Somalias huvudstad Mogadishu 2006, kl 22.40 på TV4.

NEJ
När Krister Henriksson i ”Nyhetsmorgon söndag” pratade om att riksdagsvalet bara handlade om vad folk hade i plånboken så bytte Tilde de Paula snabbt ämne. Ingen jobbig politisk stämning i TV4, usch nej, inte ens givna motfrågor. Bort, bara.

JA
Å andra sidan hade programledaren de Paula helt rätt i att Lena Endre och Henriksson tappade geisten när de talade om filmarbete istället för om teater. Men det ville stjärnskådisarna inte kännas vid, det är ju där degen kommer in.

Av: Fredrik Virtanen

Som X Factor-junkie var gårdagens show en brutal påminnelse om vilken tom och näringsfattig godispåse programmet i själva verket är.

Ingen kan väl ha missat att Beatles låtar släpptes på iTunes i veckan? Och att folk uppenbarligen shoppade upp barnbidrag och julklappspengar? Tack Apple för den gigantiska reklamkampanjen.

Så vad hade X Factor för tema i veckan? Just det: Beatles. Nån som anar ugglor i mossen? Att Beatles + iTunes-reklam hårdpluggades i pauserna (och att dollartecken lyste i Simon Cowells ögon) kan ha varit en hint. Katsching.

Showen då? En underpresterande karaokekväll där den enda behållningen var ovanligt koleriska domare.

Bäst var överraskande nog Katie Waissel, säsongens mest hatade (förutom buskis-brassen Wagner). Hon är inte min favorit bland de tävlande – men den här kvällen var hon den enda som lyckades få fram nån slags känsla ur de uttjatade Beatles-låtar artisterna bjöd på (varför ”Yesterday”, ”Help” och ”All you need is love” när det finns en sådan låtskatt att ösa ur?). Simon passade även på att insinuera att det finns vissa tävlande som inte är så trevliga i verkligheten som de verkar på tv och i pressen. Man kan bara spekulera i vilka han menade. Cher? Matt? Paije? Mary? Inte snälla och ödmjuka Rebecca, väl?

Matts ”Come Together” var väl helt ok sångmässigt. Men uppträdandet får fem skämskuddar av fem möjliga. Han ska inte ha boyband-linne och juckande dansare runt sig. Herregud.

Cher brukar ju vara en av mina favoriter. Men nu kändes det bara Celine Dion-tomt.

Tonårspojkarna i One Direction har lärt sig några fler harmonier. Och nu står de på en plattform och sjunger. Hejdlöst fånigt.

Fina Rebecca är ju tyvärr lite lost. Just nu får man känslan att hon blir allför styrd av sin coach, produktionen och alla som vill förpacka henne som nån saggig retro-soulcrooner. Enormt trist version av ”Yesterday”.

Tesco-Mary lät som… Tesco-Mary. Men i den svaga konkurrensen: ok.

Paije… Så urbota fånig version av ”Let it be”. Vitklädd kör och wailande från helvetet. Om han slutade se så nöjd ut över sin röstonani kunde jag kanske vara mer tolerant.

Wagner brukar mixa ihop två låtar i varje nummer. Nu mixade han ihop tre låtar. Tre gånger så plågsamt. That joke isn’t funny anymore. Däremot känns självklart publikens buande obehagligt. Och ett plus till att han uttalade Tucson som ”takson”. Cheryl Cole tog upp programtid till att ställa honom till svars för sina uttalanden om att hon ”plockats upp från council estates”. Han menade att han felciterats, att han menat att han var imponerad över hur långt hon tagit sig och att hon är en ”prinsessa”. Tror definitivt han kan förlora popularitet på att ge sig på folkets älskling Cheryl.

Vem som åker ut i kväll? Paije? Wagner? Mary? No idea.

ps. Nej, det är väl inte att jag blir förvånad över att programmet är kapitalistisk scheisse. Men även kapitalist-skit kan ju vara bra (det är delvis därför folk köper det). Nu var det dålig kapitalist-skit. ds

Uppdatering: Paije blev utröstad, efter en bottenduell med Cher. Tre av domarna röstade kvar Cher. Wagner hänger dock också kvar, vilket kanske Katie ska vara tacksam. Nu är han i skottgluggen för ett enormt hat (tänk Let’s Dance-Peppe gånger tre miljoner).

Suck, vad jag blev avundsjuk på Liza Marklund.
Inte på hennes miljoner, utan på hur kul det verkade att dyka ner i sin släkthistoria.
Det var nämligen deckardrottningens tur att medverka i ”Vem tror du att du är” i SVT1. Ett smart koncept där man dels får möta en kändis på ett annorlunda sätt, dels får en historielektion.

Det verkar så lyxigt att få en massa hjälp med att gå tillbaka till sina rötter. Markund hittade också en hel del spännande, som en förfader som halshöggs för mord, och andra som dog i attentatet mot tidningen Norrskensflamman 1940.
Men ibland blir det för mycket letande i gamla böcker – knappast tv-mässigt. Då vill jag hellre se fler historiska utvikningar. Till exempel nämndes i förbigående en släkting som fött fjorton barn! Dåtidens jättefamiljer ville jag definitivt lärt mig mer om.

”Debatt” i SVT 2 var verkligen en debatt igår, långt från det gapiga ”apberget” som diskuterades så mycket ett tag.
Ämnet var hur mycket man ska man elitsatsa på barn när det gäller idrott. En känslig fråga, liksom allt annat som har med föräldrars uppfostran av sina barn att göra.
Belinda Olsson har blivit ett ärkeproffs i sin roll som programledare. Hon är engagerad, styr alldeles lagom och vågar dessutom vara personlig.
Det roliga i går var att det kom fram bra argument från båda sidor. När programmet var slut var jag mindre övertygad än tidigare om att det alltid är av ondo att låta barn satsa stenhårt på en sport.
Men var var brudarna? Där satt ett helt gäng tyckare, som Christian Olsson och Glenn Hysén, och inget ont i dem. Men det blev grymt mansdominerat. Så typiskt när det handlar om sport.

Avslutade kvällen med ”Desperate housewives” i Kanal 5, den enda serie jag nu följt i flera år. Trots att den haft rejäla svackor så är det få som kan droppa så sköna oneliners som fruarna på Wisteria Lane.
Ikväll tittar jag på ”Annas eviga” i SVT 2, om ifall det är viktigt för folks värdighet att tjäna pengar.

Nej!: Allt okritiskt beröm som haglade över modeskaparna i ”Ebbas stil” blev skrattretande. (SVT 2)

Ja!: ”Kobra” lyckas göra det mesta intressant. I går om Polens identitetskris. (SVT2)

Av: Cecilia Gustavsson

Av Fredrik Virtanen:

En försvunnen fetaost på en 50-årsfest, en Cornelis-trubadur vid namn Trubbe Mollberg, förväxlingskrogen Pelikvarnen, svenneåret 2010 och ett ”Star Trek”-äventyr i rymden.
Allt inklämt i ett humorprogram på 30 minuter.

Låter det som att ”Grotesco” på SVT1 saknar en röd tråd, tycker du? Helt korrekt i så fall.
Det ”Tingeling”-kända humorgänget tar i så att sömmarna spricker för att sammankoppla de olika scenerna, men det lyckas inte med mindre än att fetaostsalladen till sist beamas ner från rymdskeppet och att den västklädde 70-talstrubaduren talar om 80-talsfilm och sjunger om ost.
Va?
Jo, man måste alltså se ”Grotesco” för att förstå det minsta av vad jag pratar om.
Och gör det, titta!
Delarna blir faktiskt större än summan. ”Grotesco” bjuder ofta på finlirande, skitrolig Monty Python-humor och ibland grovkornig kanonbuskis.
Och mitt i allt finns faktiskt en sorts röd tråd: Henrik Dorsin, en man med betydande skådespelartalanger (han hade gjort rollen bättre än Hank Von Helvete i den aktuella biofilmen om Cornelis Vreeswijk) och en säregen karisma.
Det är oklart exakt hur Dorsin gör, men teven lyser upp vid varje scen han visar sig. Och ibland viker sig teven dubbel av skratt.

••
Generellt är SVT1 är starka på måndagar just nu, både kvalitativt och tittarmässigt, men i går fick dokusåpan ”Ung & bortskämd” och dramakomediserien ”Våra vänners liv” konkurrens av grabbfesten ”Fotbollsgalan” på TV4 som givetvis leddes av den självförtjuste Peter Jihde i bruna skor.
Publiken buade motståndarvinnare, män bar guldhjälm, konfetti regnade, Martin Dahlin såg ut som Ingvar Oldsberg, Zlatan fick Guldbollen och vinnarjinglarna bestod av gamla Glasvegas-intron.
Allt var alltså precis som vanligt, exakt mellan segt och okej.

I kväll ser jag ”Veckans brott”, SVT1 kl 21.00.

JA
”Lean on me” med Svante Thuresson, Joel Alme och Magnus Carlson på ”Fotbollsgalan” på TV4. Lite klass.

NEJ
”Ibracadabra” med Hoffmaestro & Chraa på ”Fotbollsgalan” i TV4.  Lite smuts.

Av Cecilia Gustavsson:

Efter beskedet om Mona Sahlins avgång ville jag helst häcka framför nyhetsprogrammen.
Men en person saknades i direktsändningarna – Sahlin själv.
Krisen för socialdemokratin var gårdagens stora händelse, och dominerade förstås nyheterna. Jag hade redan tidigare bespetsat mig på ”Agenda”, där just Mona Sahlin var planerad gäst. Men efter beslutet hade hon bokat av, tråkigt nog. Under kvällen fick tv-tittarna nöja sig med hennes tal under presskonferensen.
Så i både ”Rapport”, ”Aktuellt” och ”Agenda” vreds och vändes det friskt på henne avgång och vem som kan tänkas ta över. Men tyvärr utan den allra innersta kretsen. 
En hel del av resonemangen var intressanta, men för mycket enligt formulär 1 A.  Jag saknade mer analys på djupet: Vad var det egentligen som gjorde att så många tyckte illa om Mona Sahlin? Varför har s haft så förtvivlat svårt att bygga nya ledare?
Närmast där kom den sista panelen i ”Agenda”, med den politiske reportern Mats Knutsson, statsvetaren Jenny Madestam och min egen kollega Lena Mellin.
Från sökande efter partiledare till sökandet efter Den Rätte. I TV 3 fortsätter de ensamma mammorna att leta. Serien puttrar på i småtrevlig stil med glada killar – som blir kompisar – och kvinnor som får ångest inför att välja bort någon. 
Det som är så fascinerande märkligt med den här serien och till exempel ”Bonde söker fru” är att många av de tävlande snabbt verkar få uppriktiga känslor för huvudpersonerna. Där ser man vad tävlingsinstinkt kan göra.
Den här gången fick killarna möta Lindas, Emmas och Petras kompisar och familjer. De grillades en del, med rätta. Här behövs personer som inte bara är goa och glada, som en av väninnorna som ställde mer raka frågor.
”Ensam mamma söker” är inte kärnfysik precis, men som slapp söndagsunderhållning funkar det helt okej. Dessutom lockar säkert de somriga miljöerna i höstmörkret.
I kväll tittar jag på ”Våra vänners liv” i SVT 1, den bästa svenska dramaserien på länge.

Ja!: Helgjutet om Cornelis-filmen, med intervjuer, arkivbilder och musik i kulturmagasinet ”Sverige”. (SVT1)
Nej!: Formatet ”Parlamentet” är stendött, även med små förändringar, och även när deltagarna är roliga. (TV4)

Elton John-tema i lördagens X Factor. Man anar självklart producenten Simon Cowells tonårstrotsiga tanke bakom detta – den brittiska sångdivan gick nämligen till attack på programmet i början av hösten. Cowell hade försökt värva honom som domare men tji fick han.

”It’s become boring, a***-paralysingly brain crippling” sa Elton.

Roligt. När han utvecklar kritiken har den stora poänger.

Fem år och 71 program av ”Doobidoo”. Fyra säsonger och 39 program av ”Skavlan”. Och jag har nästan sett och tyckt om rubbet.
Nu börjar de berömmande orden att ta slut…

Som regelbunden tv-tyckare på fredagskvällar borde man  kanske ta ut svängarna lite grann. Se K-Special lite oftare. Men då ska det till något mer lockande än en rumänsk konstnär man aldrig hört talas om. Ge ”Cirkus Möller” en chans. Fast… Måns Möller är ju nästan ALDRIG rolig. Och så kan man ju försöka känna sig lite ungdomlig och se ”Idol 2010”. Rocktema. Då fick man en Andreas Weise som lustmördade Rolling Stones ”Start me up”. Efter det tröttnade även 10-åriga dottern.
Så det blev ”Doobidoo” och ”Skavlan”. Som vanligt. Som ALLTID. Som de flesta tv-tittande svenskar på fredagskvällarna denna höst. Förra veckan sågs programmen av knappt 1,9 respektive drygt 1,6 miljoner tittare.
Det finns skäl för de höga tittarsiffrorna.
Som tv-skribent kan det bli lite tjatigt att upprepa sig själv, bara. Att hylla Lasse Kronérs förmåga att skapa varm och trivsam stämning i tv-studion. De påhittiga musikaliska frågelekarna. Det kloka valet av gäster. De roliga musiknumren. De underbara filmsnuttarna ur SVT:s arkiv.
Eller Fredrik Skavlans förmåga att hålla igång intressanta samtal kring ett ofta lite löst tema, med massor av gäster, utan att det känns stressigt.
Det är ofta så självklart bra, att det är lättare att hitta småfel. Som att ”svenska Hollywoodfrun” Maria Montazamis inhopp i ”Doobidoo” var fjantigt poänglöst. Eller att efter bra snack med Carola, Sissel Kjyrkebö, Ola Rapace, Märta Tikkanen och Cecilia Braekhus, blev avsnittet med Rubin Carter, som satt oskyldigt fängslad under 22 år, en besvikelse, han fick prata lite för länge och lite för religiöst om sig själv.
Och visst var Carola- och Sissel-duetten ljuvlig. Men tänk vad mycket coolare om de hade sjungit ”Hurricane”, Bob Dylans hyllningssång till Rubin Carter…
•I kväll ser jag ”Så mycket bättre” i TV 4 och ”Robins” i SVT.

(!)
Claes Malmberg. Är smart, allmänbildad, rolig och kan sjunga. Alltid bra som gäst i program som ”Doobidoo”.
(?)
Fredrik Skavlan intervjuade Woody Allen under Cannes-festivalen. Var blev det specialprogrammet av?

/Jan-Olov Andersson