Dagens tv-krönika av Cecilia Gustavsson:

Varför existerar inget sevärt modemagasin i tv?
Jag försöker ge ”Ebbas stil” en chans, men det är irriterande käckt och ytligt.
Jag förstår inte det här: Mode verkar intressera allt fler, och det skulle kunna vara ett superspännande ämne för ett tv-program. 
Men SVT väljer att ge oss en halvtimme som är totalt fri från analys och resonemang. 
Här står skådespelare, modeller och skribenter på rad för att fjäskande berömma en massa kollektioner. Programmet urartar till en enda lång reklamsnutt för redan kända designers.
Det blir käckt, ytligt och PR-artat. Och onödigt! För det finns ju hur mycket som helst som går att gå på djupet med: Varför finns de här trenderna just nu? Varifrån kommer de? Vad säger kläderna om vår samtid? Vilken roll spelar modebloggarna för vad folk har på sig? 
Ja, det finns mycket som jag hellre skulle se om mode.
Kan någon annan kanal möjligen ta över stafettpinnen? 
”Kobra” är däremot ett fantastiskt bra litet program, som på en halvtimme hinner med betydligt mer än många sega entimmesproduktioner.
I går handlade det om artisten, konstnären och rebellen M.I.A, som nått stora framgångar med sin alldeles egen, unika musik. Som musikjournalisten Andres Lokko uttryckte det: Hon har helt enkelt inga föregångare.
Kristofer Lundström gjorde en intressant intervju, och som vanligt fick vi också en del extra tittnöje i form av olika utvikningar. Till exempel om Sri Lankas historia (M.I.A har sina rötter där) en provocerande videoregissör och en seriestripp om ett komiskt bråk hon haft med en journalist.
Det är ofta den perfekta mixen av lättsamheter och seriös underhållning som får tittarna att bli lite smartare och gladare. Och ämnesvalen är minst sagt varierande – förra veckan handlade ”Kobra om Polen, och nästa står Posten (!) i centrum.
I kväll tittar jag på starten av ”Maria Wern”, efter Anna Janssons populära deckare i Gotlandsmiljö, i TV 4.

Ja!: Malou von Sivers hade ett intressant samtal om tonåringars sömnproblem i ”Efter tio” (TV4).
Nej!: Sverker Olofsson borde frågat mer om Thomas Bodströms eget ansvar som s-politiker, även om han är ledig just nu (”Sverker rakt på, SVT2).

Av Cecilia Gustavsson:

Efter beskedet om Mona Sahlins avgång ville jag helst häcka framför nyhetsprogrammen.
Men en person saknades i direktsändningarna – Sahlin själv.
Krisen för socialdemokratin var gårdagens stora händelse, och dominerade förstås nyheterna. Jag hade redan tidigare bespetsat mig på ”Agenda”, där just Mona Sahlin var planerad gäst. Men efter beslutet hade hon bokat av, tråkigt nog. Under kvällen fick tv-tittarna nöja sig med hennes tal under presskonferensen.
Så i både ”Rapport”, ”Aktuellt” och ”Agenda” vreds och vändes det friskt på henne avgång och vem som kan tänkas ta över. Men tyvärr utan den allra innersta kretsen. 
En hel del av resonemangen var intressanta, men för mycket enligt formulär 1 A.  Jag saknade mer analys på djupet: Vad var det egentligen som gjorde att så många tyckte illa om Mona Sahlin? Varför har s haft så förtvivlat svårt att bygga nya ledare?
Närmast där kom den sista panelen i ”Agenda”, med den politiske reportern Mats Knutsson, statsvetaren Jenny Madestam och min egen kollega Lena Mellin.
Från sökande efter partiledare till sökandet efter Den Rätte. I TV 3 fortsätter de ensamma mammorna att leta. Serien puttrar på i småtrevlig stil med glada killar – som blir kompisar – och kvinnor som får ångest inför att välja bort någon. 
Det som är så fascinerande märkligt med den här serien och till exempel ”Bonde söker fru” är att många av de tävlande snabbt verkar få uppriktiga känslor för huvudpersonerna. Där ser man vad tävlingsinstinkt kan göra.
Den här gången fick killarna möta Lindas, Emmas och Petras kompisar och familjer. De grillades en del, med rätta. Här behövs personer som inte bara är goa och glada, som en av väninnorna som ställde mer raka frågor.
”Ensam mamma söker” är inte kärnfysik precis, men som slapp söndagsunderhållning funkar det helt okej. Dessutom lockar säkert de somriga miljöerna i höstmörkret.
I kväll tittar jag på ”Våra vänners liv” i SVT 1, den bästa svenska dramaserien på länge.

Ja!: Helgjutet om Cornelis-filmen, med intervjuer, arkivbilder och musik i kulturmagasinet ”Sverige”. (SVT1)
Nej!: Formatet ”Parlamentet” är stendött, även med små förändringar, och även när deltagarna är roliga. (TV4)