Ikväll åker hängselbrallorna på – då premiärspelar jag ”Super Mario galaxy 2”. FOTO: AP/NINTENDO.

Det känns inte som en överdrift att säga att världen har hållit andan.

Ändå och trots allt.

Vid det här laget har ju visserligen den italienska rörmokaren och hans hängselbyxor dykt upp i en miljard olika titlar och sammanhang så man hade ju kunnat tro att behovet var mättat. Inte alls, inte alls. Så fort Nintendo laddar kanonen med en ny, exklusiv, Mario-titel tappar en halv spelvärld fattningen och förvandlas till dreglande, lyckliga 10-åringar igen. Jag är en av dem. I kväll ska det nya spelet avtäckas, premiärspelas och utvärderas. Jag talar förstås om ”Super Mario galaxy 2”. Föregångaren var en briljant pånyttfödelse för det kulörta Mario-universat och förhandsrapporterna om spel nummer två har varit extatiska.

Aftonbladets Peter Ottsjö delade ut högsta betyg, fem illgula plus, i veckan och i andra svenska tidningar har ”Super Mario galaxy 2” också kammat hem toppbetyg. Det bådar ju ganska gott, onekligen.

Så, vad tror ni? Har jag en historisk stund framför mig när jag sätter skivan i Wii-konsolen efter jobbet ikväll?

Och ni som redan testat: Vad tycker ni? Är det så bra som alla säger? Är det lika bra som föregångaren? Bättre?

Eller, hemska tanke, sämre?

Jaha. Här står Mario och försöker hålla balansen. På en gyllene cirkusboll. Med en stjärna i. På en träbit snart itusågad av sågklingor. I yttre rymden. Allt är förstås precis som det ska.

Det får mig att tänka på Aftonbladet där vi ofta talar om att ha färre avrapporteringsmöten och fler idémöten. Nintendos designfilosofi – och bankkonto – talar sitt tydliga språk: så här roligt skulle det kunna bli.

(Du måste förstås spela Super Mario galaxy 2. Det släpps på fredag.)