Return to play 2020

– Hallå…är det någon här?
Att kliva in i den här bloggen igen känns lite som att öppna dörren till en sommarstuga som varit igenbommad hela vintern.
Jag ryggar tillbaka lite av den instängda, lätt unkna luften – och av känslan att något övervintrat här inne. Kanske ett djur, en tjuv – eller rentav några spöken.
Då ropar man så, lite tvekande:
– Hallå…är det någon här?
Men allt verkar lugnt,
Så vänta lite….jag ska bara vrida lite på persiennerna, vädra ut, sätta på elen, ladda kylskåpet med proviant och bädda rent.
…Och nu var det gjort och jag ber att få förkunna:
NHL-bloggen är återigen öppen – för fortsättningen av säsongen 2019-2020.
Det lär bli det konstigaste vi som följer den här ligan någonsin varit med om men det är lika för alla så vi bestämmer här och nu att vi i alla fall i detta forum försöker hålla the spirit uppe och redan från start gör det bästa av situationen.
Är vi överens om det?
Bra.
Välkommen tillbaka till NHL-säsongen!
• • •
Och hur var sommaren varit för bloggens fina lilla community so far?
Här är ju livet satt på undantag tills vidare, vilket jag berättat en del om i grannbloggen, ifall någon där ute inte känner till den.
Men ni – hur har ni tagit er fram genom den blågula blomstertiden utan NHL och annan live-sport?
Do tell!
• • •
Länge var jag skeptisk till den förestående omstarten av sässen mitt i högsommarvärmen. Avogt inställd, kan man till och med säga. Jag kände mig ärligt talat mindre peppad än inför ett tandläkarbesök och tyckte att det bästa vore att skita i alltsamman och satsa på nästa säsong någon gång i vinter istället.
Men när de släppte spelschemat förra veckan, med klockslag och allt, då sjöng det plötsligt till i gamle Biffens bröstkorg.
Ja, man kan fortfarande diskutera det moraliskt försvarbara i att spela hockey mitt under pågående pandemi, särskilt som det här projektet kommer ta så enormt mycket test-kapacitet i anspråk, men jag kan inte längre förneka att det efter fyra månader av ingenting känns kittlande att återigen få se världens bästa spelare gå i clinch – och det pretty much omedelbart i matcher med skyhöga insatser.
Släpp pucken – nu!

• • •
Larry Brooks analys om att det förmodligen är Storken som står i Rangers kasse i första matchen mot Carolina väckte förbryllande mycket uppmärksamhet i Sverige, tycker jag.
Den unge, ryske stjärnan hade ju redan övertagit förstaspaden i februari och mars och varför skulle det ha ändrats bara för att vi haft ett oändligt uppehåll?
Ja, Henke har bra lifetime-facit mot Canes och under vanlig serielunk kan sådana faktorer för all del påverka laguttagningar, men nu är det slutspel direkt och självfallet kommer coach Quinn ställa den keeper han ser som nummer ett mellan stolparna.
Huruvida den lätt arrogante Burt Lancaster-kopians sedan har rätt kan man förstås debattera.
• • •
Sedan får vi förstås se hur himlastormande det verkligen är att se Stanley Cup-dueller utan publik.
Av kollegorna som bevakar fotbollen hemma i Sverige tycker jag man på slutet kunnat ana att nyhetens behag klingat av – Robert Laul hade så sent som igår en mycket underhållande utläggning om att det inte längre var kul att kunna höra Patrick Ekwall fisa två bänkrader nedanför på Tele 2 Arena.
Men jag sätter hoppet just till det faktum att vi bara har slutspelsmatcher på menyn.
• • •
Eftersom de var på att lyfta när grundserien gjorde halt i mars, och alltid haft påfallande lätt mot just Hurricanes, tycks nästan alla nu vara överens om att Rangers kommer vinna den där inledande serien, men Keep your shirt on säger jag. Under Brind’Amours ledning har de försynta sydstatspojkarna fått en helt ny swagger – och framförallt lärt sig hur playoff-hockey ska spelas.
• • •
Ni minns korresoffan, va?
Den kommer få jobba under sensommaren och hösten.
För nä – som situationen är just nu har jag ingen möjlighet att bevaka slutspelet på plats.
I så fall skulle jag först få sitta i hård karantän på kanadensiskt hotellrum i två veckor och inte ens de rikaste mediabolagen i världen ser en sådan 14-dagarskostnad, för ingenting, som hållbar. Sedan är det med nuvarande regler för resor över gränsen mellan USA och Kanada oklart om jag alls kan ta mig tillbaka hit. Dessutom: Media kommer inte vara inne i den berömda ”bubblan” i vare sig Toronto eller Edmonton och får således inte ha någon som helst fysisk kontakt med spelare eller ledare. Alla intervjuer sker över Zoom eller liknande. Så poängen med närvaro skulle även utan gräns- och karantänbekymmer vara ganska begränsad. I alla fall för den NHL-korrespondent som har telefon och en okej adressbok…
Såklart – inläggen här i bloggen skulle få mer färg och krydda och nerv och studs om jag ramlade runt på de tomma läktarsektionerna i Scotiabank Arena och Rogers Place, och hade scenerna ute på byn i Big Smoke och Edmonton att berätta om, så för säkerhets skull är ackreditering från konferensfinaler och framåt säkrade – i fall vi har ett annat, mer gynnsamt läge framåt september.
Men utgå från en lång, lång räcka korresoffa-sessions framöver…
• • •
Tårtan Tortorella får frågan om han är orolig över hur många svordomar och fula ord som kan komma att höras i tv-sändningarna i tomma hockeylador.
Han svarar:
– To be honest, I don’t give a shit.
Det finns bara en Tårtan.
• • •
Lika lite som jag, eller någon annan, har en aning om hur det kommer gå mellan Hurricanes och Rangers – lika omöjligt är det att förutse något annat som händer nu.
Hur de här 24 lagen reagerar efter ett unikt uppehåll av den här sorten, på tomma läktare, på att leva i bubbla utan kontakt med omvärlden och på att aldrig ha hemmaplan…äh, den som tror sig veta ett endaste dugg i detta läge bara lurar sig själv.
Men låt mig redan nu varna för Vegas…
• • •
Hittills är det svårt att se något annat än att exakt rätt spelare blivit nominerade i samtliga Awards-kategorier.
Jag hade ju gärna sett Victor Goalofsson som Calder-kandidat men den långa skadefrånvaron grusade tyvärr hans chanser.
• • •
Här trodde man att begrepp som ”nytänkande” och ”innovation” var ledstjärnor för Devils-ledningen – och så blir Lindy Ruff anlitad som coach.
Det känns lite som när svenska landsortsrestauranger får för sig att de ska förnya menyn men i sista stund tappar modet och kör vidare med samma plankstek som alltid.
• • •
Det kom så abrupt och hastigt att jag knappt hunnit jubla ordentligt, men att vi redan har ett beslut om att NHL-stjärnorna ska vara med i de två kommande OS-turneringarna är ju helt mirakulöst.
Naturligtvis har jag redan hunnit ta ut Tre Kronor-truppen till Beijing 2022 vid åtminstone sju tillfällen.
• • •
För den som undrar – jo, det kommer ett nytt podcast-avsnitt den här veckan.
Ondskan Ekeliw är dock på semester med sin norska kärlek, så det dröjer ytterligare några dygn – och så lite som de unga tu kunnat ses under pandemin får vi allt visa lite förståelse.
• • •
Till helgen är det draft.
Nej, inte på riktigt – men ett antal hockeyjournalister här på kontinenten, alla svårt medtagna av abstinens efter fyra månader utan action, ska ha en fantasy-pool för hela slutspelet och nu ska vi plocka varsin spelare från var och ett av de 24 lagen.
Tunga värden ligger in potten, så wish me luck – och kom gärna med några tips på bra dark horses ingen annan tänker på.
• • •
Okej, för att få upp aptiten på oss alla ber jag att få avsluta detta comeback-inlägg med en best-of säsongens bilder här i podden.
Vi hörs inom kort.