Matiné-duell mellan utmanare on the rise, del 3

NY ISLANDERS – CALGARY 0-3 (Period 2)
• • •
Det slår inga gnistor om den här perioden heller, men man får ändå säga att Flames gör vad som brukar kallas en bra bortamatch.
De kväver Islanders fullständigt, håller dem utanför slottet, tar bort allt svängrum och all tid – och är sedan retfullt effektiva när de får egna chanser.
Fortsätter de likadant är två poäng säkrade.
• • •
I första pausen träffar jag en kollega som så sent som förra säsongen var en rejäl tungviktare men nu har bantat bort sanslöst många kilon.
Ohövligt, tycker jag som alltid sett det hela som ett nollsummespel och tror att de kilon en människa gör sig av med automatiskt hamnar på en annan – företrädesvis mig.
Keep eating, är ni snälla…
• • •
Man vet att temperaturen inte direkt är på Death-Valley-i-juli-nivåer när första utvisningen utdöms sju och fyrtio in i andra och gäller en tripping som i princip kan kallas ett misstag
• • •
Som vi konstaterade redan i introt har Flames verkligt häng om de vinner idag – och i den riktningen lutar det ju. I så fall kan man undra varför de skulle trejda bort Markan. Det ska de väl inte göra, helt enkelt.
• • •
När Vancouver spelar kan ni inte längre bara utbrista ”Elias” när en Elias gör mål.
Det finns två canucker med samma vackra förnamn nu, mind you.
• • •
En annan sak man vet: Isles är illa ut när till och med Huberdeau börjar göra mål igen.
• • •
De här fansen Patrick Roy uttryckte sin kärlek för igår är nu inte gladare för den kärleken än vad Selma var när Lille Fridolf svärmade.
Stämningen har gone sour på ön, let me tell you.
• • •
Nu har jag börjat tänka på den första Rolling Rock jag tänker öppna några minuter innan Hyttmyrans grabbar börjar rada upp sina touchdowns i Vegas.
Men först har vi en tredjeperiod här i UBS-ladan att beta av – plus den kommande kvällen i korresoffan, förstås.