It’s over.
LA Kings Stanley Cup-mästare 2012.
De vinner med 6-1 och nu ska kapten brun lyfta pokalen.
Mer, mycket mer, senare – men nu ska det skrivas grejor

LA Kings – New Jersey 4-1 (Period 2)
* * *
Jaha, titta.
Devils får en sen reducering.
Nu kan det här definitivt bli match igen.
Ponera att de gör ett direkt i tredje, till exempel i det powerplay de får börja med…då jävlar blir det nervdaller här inne.
Det är Kings match att förlora, Devils kan bara tömma bränsletankarna och ge precis allt under de sista 20 nu.
* * *
Den allmänna uppfattningen här är att bedömningen av Berniers tackling, som enskild händelse, var helt korrekt – men att de borde ha tagit Stoll, och kanske även en Penner som slog någon i ansiktet, några moment innan.
Och då hade ju den där situationen aldrig uppstått.
* * *
Jaha, så miss porrstjärna sitter där igen alltså. Då tycker jag hon för trösta DeBoer med en riktig exponering ikväll, allt annat vore osportsligt.
* * *
Det är inget vidare classy att organisten leder ”Maaaaarty”-ramsorna när Kings gjort mål.
Att publiken skriker så är en sak, det gör dom överallt, men att organisationen bidrar till sådant hän smakar beskt.
* * *
Dom tar alltså ett av Kapten Bruns mål från förstaperren och ger till Carter istället.
Så nu är det han som har två baljor i matchen och med lite flyt kan fullborda ett hat trick i säsongens största match.
* * *
Ser Cam Jenssen i en pressläktarkorridor i pausen – med en blick som skulle kunna få en att tro att han fått syn på Sean Avery nere på isen.
* * *
Linjemannen som får en tand utslagen ställer sig ju faktiskt i vägen för Volchenkov momentet  före 4-0-målet så han förtjänar sitt öde –likaså den utskällning en ursinnig Oates, assisterande tränaren,  står för i Devils-båset.
* * *
Tio för osportsligt på Carter, dito för Clarkson.
Frustrationen kräver sina offer hos Devils nu.
* * *
Nu har vi sett Gandolfini på läktaren.
Och strax efteråt reducerar Devils.
Det är en händelse som ser ut som en tanke.
* * *
Devils fjärdekedja, som varit en sån sensation genom hela slutspelet,  har ingen stor kväll.
Bernier förstör allt med sin boarding, Carter åker på tio för osportsligt – och slutligen för Pagrotsky Gionta ett slagskott i fejset nere vid Quick.
Vad hände, liksom?
* * *
Kvällens löjligaste utvisning är den Penner får här på slutet.
Där kände O’Rourke och Rooney att de ville ge Devils nåt tillbaka efter den olycksaliga paraden till utvisningsbåset.
* * *^
Stämningen i Staples är – andlös. Fansen här inne vill så gärna explodera i ett orgiastiskt segervrål, men vågar inte.
Det blir inte ens nån riktigt balle i ”We want the cup”-ramsorna efter 4-0-målet.
Det här kan bli de mest gastkramande 20 minuter Hollywood varit med om.
* * *
Det är Britney Spears som gör – förförisk – reklam för Carl’s Jr.
Ja, förstår ju alla att det är genom att trycka i sig snabbmat hon fått den där kroppen.
* * *
Okej, ha en kul tredjeperre.
Nästa gång vi hörs har Kings vunnit Stanley Cup-finalen 2012 – eller Devils iscensatt en av tidernas mäktigaste comebacker.
Jag utesluter ingenting.
 
 

LA Kings – New Jersey 3-0 (Period 1)
* * *
Ojvoj, poor Steve Bernier…
Han åker alltså på en fem minuters major, får matchstraff – och under de fem minuterna gör Kings alltså tre jävla mål.
Jag vill inte ens tänka på hur han känner sig när han sitter i omklädningsrummet och ser de målen trilla in.
Han vet ju att han kan ha avgjort matchen, finalen och säsongen med den.
För nu börjar det onekligen lukta Stanley Cup här inne.
Fast klart?
Inte.
Den gamla klyschan om att det inte finns något svårare än att leda med 3-0 har inte uppstått ur tomma intet och den har, tror jag extra bäring, i ett så här oerhört läge.
Risken finns, återigen, börjar febra över vad som ligger i potten och blir skakiga – samtidigt som Devils bara de lyckas göra ett mål får en oerhörd energi-boost.
Men tills vidare har Bernier väldigt mycket anledning att må dåligt…
* * *
Jo, vi sa nåt om att Kapten Brun behövde visa sig ikväll.
Då kliver han in och göra två mål – i samma powerplay.
* * *
Tråkigast för Devils är att det kändes som de satt i en bra sits innan den där utvisningen.
Ja, Kings öppnade ursinnigt och låg på som fan, men de kändes väldigt krampartade i avslutningarna och direkt panikslagna i egen zon och när de hade ridit ut de första tio tycktes de, med sitt lugn och sin säkerhet, vara på väg att ta över.
Sen lät Bernier bli att bromsa…
* * *
Introt, med de vita blinkande lysrören i fansens händer, är lika mäktigt och effektfullt som förra veckan, men annars består intrycket från tidigare idag:
Stämningen är mer sammanbiten och beslutsam än euforisk idag.
* * *
Det är oklart om Filip Hammar är här ikväll också. Han har inte varit kommunicerbar sedan han satt hemma i Los Felize och såg Sverige förlora.
* * *
Kings första PP får mig dock att tänka på ett lag jag såg spela fotboll tidigare idag.
* * *
Meddelandet på en skylt Kings-fans håller mot plexit nere hos Kings under värmningen är kort och kärnfullt:
Finish this.
Ja, som sagt – they’d better.
* * *
Nä, Måns – det är framförallt sjundematch för Kings. De här är sista chansen.
Devils har spelat eliminiation-matcher två gånger i rad och har mindre press på sig.
Äh, jag vet inte vad jag pratar om, det bara lät så bra det där.
* * *
Jag ser egentligen inte från takåsarna på andra sidan, men tror mig ändå veta att DeBoer redan under värmningen lite diskret kollar om hans porrstjärna slagit sig ner bakom båset…
* * *
Åh, Pekkasteele, Jessica Burnstein! Ja, hon var som en dotter åt Elaine och är en mycket god vän.
Så tack för den hälsningen.
* * *
Jag är så uppspelt och förväntansfull att jag blir lite illamående mellan värmning och matchstart.
Det hade man inte räknat med när det här finalparet blev klart.
* * *
Mange, om jag suttit bredvid ”T” hade jag nog försökt inleda med att upplysa om att jag känner Dominic ”Uncle Junior” Chianese från Elaine’s och om det varit en isbrytare tagit en debatt om det inte var väldigt onödigt att smiska upp the councilman bara för att han beppade med Irina…
* * *
Men den fåniga maskoten – utklädd till lejon – återfaller lite i gamla synder när han håller upp en skylt om att fansen väntat i 45 år ”på det här” och därför måste föra mer väsen.
Skulle de inte undvika såna där stämningar om ”det här”.
* * *
Vadå Ijey, pratade ESPN om det olyckliga i att jag glömt lukta-gott-flaskan hemma i New York?
Ja, det är en hård knäck för alla…
* * *
Men hur är det nu då, sitter det nån silikonbomb bakom Devils-båset och försöker avleda DeBoers uppmärksamhet?
* * *
Ja, Julia, liheterna mellan Playstation-fiktionen och verkligheten är snudd på otäcka idag.
Fast där behövde Kings ingen femminutersutvisning för att döda matchen.
* * *
In med Hedbä!
* * *
Nu säger vi så här:
Nästa mål.
Får Devils det kan det, absolut, bli match igen.
Vi vet vad som hänt när vi hörs här i nästa paus.

God afton.
Får vi försöka skänka lite tröst med en Stanley Cup-final i den dystra fotbollsnatten?
Jag vet, jag vet – det hjälper inte på riktigt.
Men spelar dom sist ska Kings och Devils åtminstone tillfälligtvis kunna få några av er att glömma den där klumpen i mellangärdet som säger er att EM redan är över.
Vi har, som ni vet, tagit oss över kontinenten ännu en gång och har en Game 6-thriller i Staples Center framför oss.
För tredje gången kan Kings bärga bucklan – och för tredje gången kan Devils förstöra partyt.
Häng med, brustna svenska hjärtan!
* * *
Stämningen i La La Land är en HELT annan idag än inför den fjärde matchen.
Då hade segerpartyt i princip redan börjat, själva hockeyn var bara en formalitet som skulle stökas över.
Som DeBoer säger:
– Man får inga problem med motivationen när spelarbussen måste passera tio limousiner som väntar på att få att ta folk på efterfesten…
Nu – när Devils lärt den här delen av världen vad som händer när man tar ut segrar i förskott – är det sammanbitet, nervöst och fokuserat istället.
Och ingen pratar om vilken fest hela södra Kalifornien ska ha om Kings vinner.
Point taken, alltså.
Det kan nog betyda en del, det.
* * *
Så länge man slipper multipla bagarväckningar går det här resschemat att stå ut med, så jag tog en kvällsflight från JFK i går och fick sedan vara om något så sällsynt som en helt stilla resa genom molnfri natt  och kunde,  med en liten bourbon i handen, sitta och studera ljusen från städer och byar och ensamma gårdar mitt ute i Nebraskas ingenting.
Då är det magiskt att flyga,
* * *
Men nog är det väl konstigt hur mycket strunt hockeyspelarna pratar emellanåt.,
Förra onsdagen försäkrade Kings-spelarna att de inte alls var påverkade av trycket utifrån, att de inte hade tagit ut något i förskott och inte var mer nervösa än vanligt.
Nu erkänner Drew Doughty plötsligt att jo, det var för många distraktioner och vi tänkte för mycket på vad som skulle hända efteråt och blev för ofokuserade ute på isen.
Ja, det fattade ju vem som helst – men då kunde ni väl ha erkänt det då.
* * *
Det var inga hockeystjärnor med på den red eye-flygningen, men man kan aldrig flyga mellan New York och LA utan att se kändisar och på säte 2A satt i alla fall han skotten som spelade den överlevande i gay-paret i ”Fyra bröllop och en begravning” och också varit med i några av ”Mummy”-filmerna, tror jag.
Någon som orkar googla och kolla vad han heter? Josh nånting, är det inte så?
* * *
Doughty säger samtidigt att Darryl – alltså Farmer’s Day-firande coach Sutter – nu sett att ingen bryr sig det minsta om något annat än att spela the hockey game of a lifetime.
Man skulle bra gärna ha velat höra hur det lät när han såg till det.
* * *
Bor den här gången på JW Marriott-hotellet vägg i vägg med Staples och hamnar under frukosten vid bordet intill Old School Lou och Devils PR-stab.
När big boss, efter att undersåtarna viskat i hans öron, fått klart för sig att jag är mediafigur ser han inte nöjd ut och det är klart, inte ska han behöva äta sin morgon-flingorna med smutsiga journalister i blickfånget.
* * *
Bara nu Hanky Tank Tallinder, Hedbä och de andra svenskarna hållit sig långt från Ponikarovsky under eftermiddagen.
Han kommer ju från Ukraina och kan ha sabbat deras uppladdning helt med gliringar monumentale.
* * *
Game 6, lyder alltså den officiella benämningen. Men för Kings del är det här ingenting annat än en Game 7. Sista chansen. Tvingades de tillbaka till Devils för en direkt avgörande match är det kört.
* * *
Själv ser jag matchen på hotellrummet och det är en säregen upplevelse att sitta i downtown LA och Du Gamla Du Fria medan någon viftar med en svensk flagga det står Avesta på.
Sen blev det verkligen bara kattskit.
Var det inte rentav lite Edmonton Oilers över det svenska försvarsspelet?
* * *
Porrstjärnan som satt bakom Devils bås i fjärde matchen – en Oscar-kandidat vid namnet  Taylor Stevens – ska tydligen göra ett nytt försök att distrahera DeBoer och hans mannar på samma stol ikväll.
– Inte mig emot, säger DeBoer.
Sen skyndar han sig snabbt att tillägga:
– Jag menar, vi vann ju förra gången hon satt där. Så det kan bara bli bra….
* * *
Marty håller ju på att överglänsa unge Quick och Hanky Tank Tallinder sa något intressant om det i lördags.
– Kolla på dem. Marty är helt lugn och avslappnad mellan avblåsningarna. Quick, däremot, är oerhört koncentrerad och fokuserad hela tiden. Det måste till slut ta på krafterna och bli rätt jobbigt.
Ja, och ju längre den här serien pågår…
* * *
Har glömt Gucci-aftershaven hemma i New York.
Det bådar inte gott för någon.
* * *
Hur fokuserade såna som Kopitar, Dustin Brown, Jeff Carter och Mike Richards är vet jag inte, men en sak är säker:
De måste, som det sägs här borta, show up ikväll om det här ska gå vägen för Los Angeles-kungarna.
Det har varit för mycket strömavbrott hos dem de sista två matcherna.
* * *
Det rasslar, ännu en gång, förföriskt i palmerna under den korta promenaden från hotellet till pressentrén.
Man ska nog fan bo här ute ändå.
* * *
Trodde först att det var DOUGLAS Murray Red Wings hade trejdat till sig mot Brad Stuart.
Det hade varit nåt, men så kul skulle vi tydligen inte ha det. Det handlade om den andre Murray, Andrew eller vad han heter.
Nu får Holland intensifiera ansträngningarna att locka Suter till Michigan, annars blir det inte mycket till säsong i The Joe nästa år.
* * *
Blunda nu, Devils-fans, för nu ska jag berätta hur det här slutade när Game 6 avgjordes på Playstation innan taxiresan ut till JFK igår eftermiddag.
Kings gjorde verkligen the game of a lifetime och var uppe i 6-0-ledning efter två perioder.
Då slängde DeBoer in Hedbä och han höll nollan, men det gjorde en inspirerad Quick också, så det slutade 6-0.
Och till och med Scuderi fanns bland målskyttarna.
* * *
Pierre LeBrun på ESPN knäcker alla med uppgiften att han under flygningen hit igår satt bredvid James Gandolfini.
Han fick fram uppgiften att ja, ”T” ska på matchen ikväll. Därefter lämnade han honom ifred.
Fan, jag vet inte om jag hade kunnat låta bli att plåga honom med frågor och åtminstone EN  bild…
* * *
Första målet.
Första målet.
Första målet.
Det som är riktigt viktigt måste man upprepa.
* * *
Drar namnet Nolan i matchavgörarlotteriet.
Jag har rena Justin Williams-flytet i den där jävla tombolan.
Lovar inte gott inför kommande eskapader i Nevada-öknen…
* * *
Bloggens nye sidekick, Per-Ragnar Bergkvist, har ju med anledning av det faktum att vännen Hedbä plötsligt fått skäggväxt som en vuxen människa uttryckt oro över att han ska ha fått hår på bröstet också.
– Det skulle kännas konstigt, som det hette i ett av de legendariska mail PR skickat den senaste tiden.
Hedbä kommer nu med någorlunda lugnande besked.
– Mja, det har kommit ut ett hårstrå. Och det var grått. Så Per-Ragnar kan andas ut, säger han med ett brett flin och torkar lite av den omtalade eftersvetten ur pannan.
* * *
Barry Melrose börjar se lite spak ut, föremål för Kings-fansens ilska som han blivit.
De menar att han jinxade laget när han efter tredje matchen gick ut och deklarerade att allt var klart och att LA nu kunde se fram emot festen.
Ja, det är lite som alla som sa att Sverige skulle slå Ukraina enkelt idag….
* * *
Gionta junior börjar i sitt väldiga skägg påminna starkt om Leif Pagrotsky.
* * *
Går all in ikväll och avlossar den silvrigt grå kostymen.
Den har sett många stora hockeystunder och garanterar magi i Staples Center.
* * *
Och så hälsar vi en ny mini-shoestring välkommen till Avenyn och världen.
Fast Freddy blev pappa igår natt igen – den här gången till en liten knatte som ska heta Calle.
Bloggen ber att få gratulera och önska all lycka!
* * *
Det är ikväll Hanky Tank gör mål, faktiskt.
* * *
Djurgårdsfansen borde börja öva in ramsan ”tjena tjena” och skandera den varje gång Drottningen Valiquette står för storartade ingripanden i vinter.
Det var ju vad han, brett flinande,  sa varje gång man letade sig in i målvaktshörnet i Rangers gamla omklädningsrum för att prata med Henke.
– Tjena tjena…
DIF:arna kan för övrigt glädja sig åt att de får in riktigt superkille i omklädningsrummet.
* * *
Sutter meddelar under en oväntat jovialisk presskonferens att hans spelar igår hade gemensam middag och videokväll.
– Ja, vi tittade på hockeyvideo alltså, tillägger han.
Det hade varit festligare om de haft en vanlig videokväll och legat utspridda i någons vardagsrum och kollat några schyssta Scorsese-rullar, tycker jag.
* * *
UllaBulla Ullström på twitter:
– Kings vinner. Såvida inte DeBoer beslutar sig för att skicka in Tedenby i laget.
Det är vackert med smålänningar som håller ihop.
* * *
Eddie Läck, Calle Gunnarsson, Nicklas Lidström, Kimmo Timonen, Mats Wennerholm, Niklas Kronwall, Tomas Ros, Varpu Sihvonen, Niklas Vikegård, Jere Lehtinen, Pierre LeBrun, Johan Garpenlöv, Kjell Samuelsson, Tarik El-Bashir, Niclas Schaub, Kevin Allen, Jimmy Wixtröm, Agneta Sjödin, Göran Sundberg, Niklas Holmgren, Calle Järnkrok, Mattias Ritola, Uffe Bodin, Helene Elliott, Robert Pettersson, Bruce Garrioch, Loui Eriksson, Tomas Lundström, Magnus Hägerborn, Jhonas Enroth och Sticky Bomb.
Det var de som satte 4-2 till Kings i den här bloggens stora finaltips och således kan bli kungar ikväll.
Och så The Loober förstås. Håkan Loob. Han förutspådde att det var just ikväll Kings skulle bärga titeln. Det borde oroa the Devil nation litegrann, The Loober är en sannskyldig Saida när han tippar Stanley Cup-finaler.
* * *
Det är, vad som än händer, säsongens sista match i Staples Center, slår det mig plötsligt.
Tråkigt, nånstans. Finalen har varit en lysande upplevelse i den här hallen.
* * *
Får alltid lite armsvett när de går igenom jordbävningsförberedelserna på jumbotronen strax innan uppvärmningen.
Det vore inte så kul om det hände nu…
* * *
Dan Rosen på nhl.com påminner om att inget lag som tagit ledningen med 3-0 i en final vunnit just sjätte matchen.
Vid 20 tillfällen har de vunnit i Game 4, vid tre i game 5 och vid ett i Game 7.
Och enda gång – 1942 – har laget som tog ledningen med 3-0 förlorat i Game 7.
Den statistiken kan ni ju sitta och begrunda ett tag om ni vill.
* * *
Någon påstår att Jackson Browne är på läktarna ikväll.
Då vinner Kings.
* * *
Ny sextimmarsflight över kontinenten i morgon? Jadå, jag är redo för allt. Det blir i så fall en red-eye till. Med bourbon.
* * *
OK, nu är vi uppe i lite textlängd igen. Ni ska få lite tid att läsa.
Min enda verkliga förhoppning är att vi får se en lika lysande match som i förrgår.
Då blir det här en gyllene afton.
Håll i hatten!

New Jersey – LA Kings 2-1 (Slut)
* * *
Tack för det.
Det var en RIKTIG finalshow det.
Underbar hockey, underbar spänning, underbar atmosfär.
Och nu fortsätter det med minst en gastkramande rysare till, på måndag.
Jag kan knappt vänta på den.
* * *
Nej, Kings åkte förstås inte på sin första förlust i hela slutspelet, där gick det lite för snabbt för Biffens knubbiga fingrar.
Men väl sin första bortaförlust.
Och lite av flytet, lite av feelingen, har gått förlorad.
De har fortfarande fördel och kan definitivt ta det här på måndag, men det känns inte lika givet som tidigare.
Ingen ska behöva söka vård för chockskador om Devils faktiskt lyckas vända det här.
* * *
Granvista, Helene Elliott på LA Times är en av Nordamerikas allra bästa hockeyskribenter – och går nu omkring i ständig chock eftersom hon bevakat Kings så länge och aldrig varit med om en sån här ”run”.
* * *
Det finns inget jag kan säga om Marty Brodeur som ingen annan sagt tidigare, men shit:
Han överglänser Conn Smyth-Quick nu…
* * *
Ledsen, det här blir en väldig kort slutrapport, men jag ska med en buss tillbaka till Manhattan – och sedan börja planera för fortsättningen av den här finalen.
Vi hörs inom kort.

2-1, slut.
Kings åker på sin första förlust i slutspelet – och vi har en game 6 i LA på måndag.
Vi har också en riktig serie.
Slutorden för kvällen kommer senare.

New Jersey – LA Kings 2-1 (Period 2)
* * *
Nu har jag fantamme tagit av mig kavajen och sitter i bara skjortärmarna.
Då vet man att vi börjar närma oss den verkliga kokpunkten, för det händer aldrig.
Men det är ju lika lysande nu. Explosivt, rappt, fullsprängt av chanser och sådär hoppande intensivt så det känns som att spelarna är på väg att köra rakt genom sargen.
* * *
Justin Williams har varit så kär i stolparna att Devils-backarna helt enkelt skiter i honom och ger honom mer utrymme än nånsin tidigare.
Då får han ordning på kompassen i klubbladet. Kvitterat.
* * *
Kings år ta bort r:et i förnamnet när de talar om Bryce Salvador.
Men är det inte Clarkson som styr in 2-1?
Från min holk här uppe såg det absolut ut så.
* *
Fast sen har Williams nytt drömläge mitt framför kassen och sätter den rakt i benskydden på Marty.
Så glödhet är han fortfarande inte.
* * *
Nu mailar dock Konsertpianisten och klargör att B(r)yce-skottet går in via den olycksalige Voynov.
OK.
På Playstation gjorde han de stora målen framåt…
* * *
Förstår Bubbe, men efter matchavgörande senast var det svårt att inte ha Big Goal Henrique på den listan.
Att jag sedan glömde bort honom idag beror väl på att han inte direkt är den färgstarkaste off-ice.
Fast i morse var han en av få som satt kvar i omklädningsrummet när vi stövlade in och då sa han, lite lakoniskt:
– Ja, grabbar, nu finns det väl inte så mycket att välja på…
Lite kul, det förtjänade omnämnande i bloggen.
* * *
Precis som på Garden har de väldigt påklädda isskrapare i The Rock.
Egentligen tycker jag att vittnar om klass.
* * *
Spol-Jansson, när du har ett så klassiskt nick vill jag definitivt veta hur lång tid du tillbringat under kommentatorsspårets brusande yta.
* * *
Med det inte sagt att jag SJÄLV har någon klass.
Ingen Scott Stevens i jumbon ännu, men väl Sergej Brylin. Och Bruce Driver.
Inte kattskit det heller.
* * *
Är det bara som jag tror, eller har Devils börjat smälla på väldigt hårdare i närkamperna?
* * *
Stoll är bra stollig när han kommer igenom i friöäge – och stannar av. Då hinner Gionta – ja, jag tror det var han! – avväpna honom.
* * *
Christian, jag tippade Devils i slutspel – och sa att de skulle bli en dark horse där.
Fast det är det enda jag har att skryta om i tipsväg den här säsongen.
* * *
Ännu stolligare är Stoll när han tror att hans baseboll-slag ska godkännas som kvittering.
Det hade kanske funkat om regeln varit att klubban måste vara i höjd med, eller lägre, än kanten på plexit…
* * *
Ja, Zlutan, jag har själv misslyckats i Färjestad. Eller Karlstad i alla fall. Har fått ångest varje gång jag varit där. Och en gång blivit jagad av skinheads, helt utan anledning. Jag har, med all respekt,  full förståelse för att det är svårt att trivas där.
* * *
Det finns ibland en nonchalans hos Mike Richards som Darryl Sutter rimligen måste bli Tårtan-tokig på.
* * *
Rob Zombie zoomas in också. Eller är det Hedbä som bytt till batiktröja på bänken?
* * *
Volchenkov är välkommen till klubben för oss med boxarnäsor.
Ouch.
* * *
Här kommer nu en tredje period med klassikerpotential.
Håll i er.

New Jersey – LA Kings 1-0 (Period 1)
* * *
Ojvoj!
Vilken fantastisk period.
Hela finalseriens KLART bästa.
Det händer ju mer bara under de tio första än det gjorde i de två första matcherna tillsammans.
Först har ett explosivt, nästan ursinnigt Kings övertaget och skapar en handfull riktigt avancerade chanser, men Devils står hela tiden upp bra och efter ledningsmålet tar de över och spelar fenomenal hockey, med en forechecking Springsteen skulle kunna skriva lokala hymner om.
Fortsätter det likadant är vi in for a ride ikväll,
* * *
Vilken härlig tavla av Quick när han före målet går ut och ska vispa bort pucken bakom kassen.
Att jämför honom med Marty i de situationerna är som att jämföra Jokkmokks-Jocke med Mozart.
* * *
Stämningen i The Rock följer matchutvecklingen.
Fört är den nervös och, tidvis, skräckslagen.
Men efter målet börjar det rocka här som det inte gjort sedan Henrique avgjorde mot Rangers.
* * *
Parise är det som utnyttjar Quicks tavla.
Sa jag inte något om honom?
* * *
Justin Williams tur har då förångats som morgondaggen i mojave-öknen för länge sen.
Han sätter ÄNNU en puck i stolpen under första fem.
* * *
En mycket egendomlig företeelse i The Rock under den här finalen:
Efter värmningen, när spolningen är klar, sänker de belysningen och låter organisten spela några oerhört dystra, Wagner-liknande sviter.
Det blir inte feststämning direkt.
Man sitter snarare och väntar på att de ska bära ut en kista och mana oss visa respekt för någon local hero som gått bort.
Hallå?
* * *
Vilt första byte av Kings – det är inte långtifrån att kapten Brun sätter ettan när han skär in framför Marty.
Ojvoj.
* * *
På sätet intill på pressläktaren ikväll, enligt namntaggen på skrivbordet:
NHL Goal Judge.
Såvida det inte finns någon publikation med det fantasifulla namnet – och något smala inriktningen – har jag nåt slags måldomare bredvid dig.
Räkna alltså med att jag är med och påverkar de kniviga situationerna.
* * *
Och PP-mål av Devils! Det var det första på sexton försök i den här serien.
* * *
Situationen när Marty är mitt ute i Devils-zonen och Doughty försöker lobba in ett mål kunde ha blivit en av tidernas finalklassiker.
* * *
Devils-fansen, som fick stå ut med att se Staples Center hånas med karaktärerna från Jersey Shore,  hämnas med egna cut-out-huvuden på Kings kortsida under värmningen.
Dessvärre ser jag inte vilka de föreställer, men det handlar rimligtvis om några särskilt fåniga Hollywood-töntar.
Återkommer i ärendet.
* * *
Där hängde jag inte med, Bubbe. Formulera gärna om frågan…
* * *
Har aldrig förstått varför fans buar ut domarna redan när de kommer ut på isen, innan matchen börjat.
De borde smörjas med lite jubel så de blir snälla och medgörliga.
* * *
Frallan, det är inget mysterium. Hedbä tänkte ursprungligen bo på samma adress som förra året, men bestämde sig till sist för att flytta in med ungtupparna. Konstigare var det inte med det.
* * *
Matthew Perry är här ikväll också. Han åker överkontinenten som en hel…ja, bloggare.
* * *
Som någon skriver på twitter:
Synd för Justin Williams att det inte finns någon Los Angeles Post.
Han skulle bli en framgångsrik medarbetare där.
* * *
Tage och Melker är fina namn på katter, van Basten-knäet. Själv hade jag en som hette Dylan en gång. Skulle jag till äventyrs få en till nån gång ska den heta Henrik Zetterberg.
* * *
Varför är det Patrik Elias som åker på skador hela tiden?
* * *
Moralisk super-boost för fansen i The Rock:
Claude Lemieux, den gamle sjörövaren, är på läktaren och zoomas in i jumbon.
What’s next, Scott Stevens?
Då blir Kings-spelarna lite kissnödiga, tror jag.
* * *
Eric, det FÖREKOMMER ingen trap här!
Det är med sin brutala forechecking Devils gör det svinsvårt för sina motståndare.
* * *
Mitchell har verkligen börjat ta de lögligaste utvisningar…
* * *
NHL:s måldomare har fortfarande inte synts till.
Vi tackar för svängrummet.
* * *
Nu är, det första gången i den här serien, så man måste gå och pusta lite.
Såna här urladdningar tar på krafterna.
Men med lite kaffe, lite snus och ren Jersey-luft i lungorna är vi snart tillbaka.

Som Daft Punk sjöng i Staples Center i onsdags:
One More Time.
En gång till sätter vi oss i en sjudande, elektrisk hall för att se om hockeysäsongen 2011-2012 når sitt yttersta klimax.
Upplägget är detsamma som i onsdags – fast på jättekontinentens andra kust.
Bucklan är i hallen.
Champagneflaskorna ligger på kylning.
Nånstans väntar förtryckta mästerskapskepor och t-shirts på bjässarna från La La Land.
Och det går en stöt av eufori och upphetsning genom ett hockeyhjärta.
Ingenting är som finaler när allt kan avgöras.
Ingenting.
Ni där hemma har lite annat än tänka på i er EM-feber och många av er rycker på axlarna åt de här två finallagen, visst, jag vet.
Men ändå.
Just i natt, just när det är lördag och glittret från planetens mest magiska buckla kan blända , tycker jag ni ska vara med mig i natten och ställa till med samma slags kommentatorsspårsfest som vi hade i början av playoff.
Alright?
* * *
Ställer till med en pinsam liten scen på bussen från Manhattan till sunny Newark denna fuktiga morgon.
Chauffören kör nämligen som en biltjuv och precis när han Fittipaldi-rushat oss upp ur Lincoln Tunnel tycker jag det ser ut som att vi ska krocka med en annan buss som tänker byta fil.
Så jag utbrister plötsligt, med den panik som helt naturligt ansätter den som tror att han ska dö inom några ögonblick:
– Hey!!!
Ingen annan har dock sett något och olyckan inträffar aldrig, så resten av resan riktas både roade och nervösa blickar mot Bjuppe Biff.
Hm.
* * *
Från Jersey-hållet kommer nu alla citat som SKA komma i det här läget:
– Någon gång kommer någon att vända 0-3-underläge igen, så varför inte vi? Det är inte omöjligt.
– Det är dom som har pressen på sig.
– Vi har momentum efter segern i fjärde matchen.
– För dom är det här otäckt, dom vill absolut inte ha en till match. Då vet att dom plötsligt måste vinna.
– Vi har sått ett litet frö av tvivel hos dem.
– De är nog lite rädda nu.
Allt det är, eller låter, sant.
Det är bara det att spelarna i Canucks, Blues och Coyotes redan sjungit samma sång tidigare under det här slutspelet.
Och då visade det sig inte betyda nånting.
* * *
Jag ber att få önska alla Happy Farmer’s Day.
I Kanada ska den snart firas, får vi veta när Darryl Sutter under sitt förmiddagsmöte med media får frågan om det inte känns som det var alldeles nyss hans slogs för att överhuvudtaget ta sig till playoff.
– Ja, herregud, tiden går. Snart är det ju Farmer’s Day i Kanada, säger han.
När häpna new yorkers – som verkligen inte firar några bondedagar –  frågar vad DET är för nåt svarar han:
– En stor picknick med kylväskor och sånt. Jag vet inte om ni vet vad det är.
Ett fantastiskt ögonblick i all sin enkelhet och jag säger det igen:
Happy Farmer’s Day!
* * *
Hedbäs skägg börjar bli så episkt att han skulle kunna vara med i en sequel till Ben & Gunnar om Rheborg eller Gustafsson inte kan/vill.
Och det är han lite mallig över.
– Ja, jag var väldigt sen med att få riktig skäggväxt så det här känns bra, säger han och kliar sig stolt om sin grottmansartade haka.
Sen skäggväxt, syndaflodsliknande eftersvettningar, oviljan att skydda sig med modern utrustning som förhindrar att skotten som ska motas gör ont… The Moose är ett fysiologiskt mysterium.
* * *
Kings talk the talk, dom också.
Framförallt försöker påstå att de inte alls hämtar extra självförtroende ur sin unika bortasvit inför nattens clash i The Rock.
– De enda gånger vi tänker på, eller pratar om, att vi vunnit alla bortamatcher i slutspelet är när ni i media tar upp ämnet, säger till exempel kapten Brown.
Snicksnack.
Det är såklart ett mördande psykologiskt övertag en sån här gång – och de pumpar i sig vetskapen med samma iver som de dricker Gatorade.
* * *
Under sextimmarsflighten från Los Angeles i torsdags – när inget annat än en ledig kväll väntade hemma i New York – visade det sig att det kan vara rätt underhållande att dricka mycket vin ihop med medarbetare på kanadensiska CBC:s hockeyredaktion…
* * *
Rob Scuderi, en stor Bjuppe-favorit, får frågan varför han och ungblodet Drew Dougthy passar så bra som backpar.
– Well, säger han, Doughty har en massa talang och det har inte jag och det verkar vara ett bra recept.
Lysande svar.
* * *
Kocken i medialoungen andas ut.
Han har just fått veta att Eken är på bröllopsfest hemma i Gävle och gör slut på krubbet där istället.
Det är gästrikelegendaren Sasse Sandström som gift sig och bloggen ber härmed att få gratulera och önska all lycka.
* * *
Det var inte bara ni filurer som läser den här bloggen som såg den, eh,  yppiga damen bakom Devils bås i Staples Center häromdagen.
DeBoer noterade, han också,.
– Och, säger han med ett milt leende på en av alla otaliga presskonferenser, att jag ändå kunde koncentrera mig helt på mitt jobb bevisar att vi är fokuserade i den här organisten…
* * *
Helt borta är vi inte med fotbollen här heller, faktiskt. ESPN visar alla matcher och jag har suttit här i pressrummet i The Rock och sett båda matcherna med nyfikna amerikanska kollegor.
Några av de tycker fortfarande att det är konstigt att man får nicka, men alla var glada för Danmarks skull.
 * * *
Grin-Kurt. Kom hit och säg åt Marty att han ska ställa upp på bilder, och prata med mig, så ordnar vi det.
Tills dess får du nöja dig med  hans ruttna gamla pungskydd.
* * *  
Hanky Tank Tallinder är torr som kalifornisk ökensand i pannan när han efter morgonvärmningen kommer ut i kostym i omklädningsrummet och pratar med bloggen.
Plötsligt har han inga hedbergska eftersvettningar alls.
– Nej, här har jag mer rutin. Det är bara på bortaplan det blir så, lyder förklaringen.
Vad mycket det är man inte förstår, ändå.
* * *
Tyskarnas seger över Portugal möttes dock med surt muttrande bland de nordamerikanska hockeyskribenterna.
* * *
Istället för Eken har vi T-Pain, tv-fotograf som emellanåt frifräser för Viasat, på plats.
Då kan jag inte låta bli att påminna om den här underhållande lilla bilden från Vancouver ifjol, som han förevigade när herr Biff blev tolv igen:
 
* * *
Visst, Devils HAR förstås fått mer självförtroende av segern i onsdags – och kanske till och med hittat nyckeln till Kings spel.
Samtidigt tror jag att Jeremy Roenick har rätt när han säger att Kings i förra matchen lutade sig tillbaka och hoppades att det skulle hända istället för att gå ut och se till att det hände – och att det blir annat om de hittar sig själva och spelar för att vinna ikväll.
* * *
Skakande uppgifter:
Svenskhuset i Jersey City är i upplösning.
Eftersom de – host, host – tydligen inte trodde att de skulle spela hockey så här länge skrev merparten av de blågula hyresgästerna bara kontrakt till början av juni, så nu har såna som Yayo Josefson, Youngblood Adam Larsson och Teddy Tedenby fått flytta till hotell.
Kvar är bara Hedbä.
För att han förstod att det skulle bli final?
– Nä, jag flyttade in två veckor senare än de andra. Så det blev så här, säger han.
Synd på en bra story annars.
* * *
Från och med ikväll är Janne Bengtsson från Svenskan in the house också.
Så nu gör dom fan bäst i att få ordning på nätet i det här bygget!
* * *
Man ser någon enstaka Kings-jersey i vimlet på den förfest som börjar rulla på plazan utanför The Rock redan tre timmar före matchstart, men många är de inte.
Så vinner Kings ikväll blir det i sanning ingen folkfest på läktarna.
Men jag är van, inte sedan Anaheim högg Ottawa i Game 5 2007 har någon Stanley Cup-mästare korats på hemmais.
* * *
Det känns som att Parise, rätt så ”tyst” hittills, kommer att göra sin stora finalmatch ikväll.
* * *
Åker hiss med fyra cheerleaders under eftermiddagen.
Och mer finns det inte att berätta om det.
* * *
Det borde vara dags för Dustin Brown att göra ett finalframträdande också, men honom har Devils neutraliserat väldigt väl.
* * *
Tjattret i pressrummet så här två en och en halv timme före första nedsläpp handlar bara om hur folk ska ta sig till LA imorrn igen, vilka regler som gäller för avbeställningar av rum på Marriott och om det inte går lika bra att anlända på måndag förmiddag (jo, det är definitivt en idé…).
* * *
Drar Gionta i matchavgörarlotteriet.
DET känns om hetaste jackpot-möjligheten hittills.
Go, Stephen, go.
* * *
Okej Kometen, svart i grunden och så en ljusbrun, glittrig kavaj – samt en slips rutmönstrad i samma svarta och ljubruna färg.
It’s a killer.
Men det här är ändå inte säsongsslutet, vi ska till Vegas och rapportera om Awards också. Då blir det duktigt hålligång här.
* * *
Mike Milbury ser svårt stressad ut när han kommer rusande mot presshissen med en gul slips i handen.
Det kan han ha, gubbfan.
* * *
Okej Kometen igen.
Jag spelade som vanligt hemmalaget på PS3:an igår kväll, men var svårt tagen av tidsomställningen och fick mot all odds stryk.
Fayne kvitterade Kings 1-0-ledning från början av matchen med en rungande mörsare några minuter in i tredje, men Kings vände och till slut styrde Voynov in avgörande 2-1.
Det var så dags, kunde han inte ha gjort det när jag hade honom som matchvinnare i lotteriet?
* * *
Ja, ifall någon inte hört det då:
Båda lagen kör med exakt samma uppställningar som senast.
* * *
TV-siffrorna i USA för den här finalen är, inte helt oväntat, de sämsta på åtskilliga år – och inte lär de bli bättre ikväll, när Game 5 krockar med Game 7 mellan Boston Celtics och Miami Heat i konferensfinalen i NBA.
Jag håller på Miami, bara så Marco Polo-Persson vet.
* * *
Skånske Jan, gaska upp dig nu. Du kommer se alla matcher, dessförinnan kommer du inte att kunna andas ut på din North Carolina-beach (är det väl?)
* * *
Det har varit en väääldigt lång dag i Newark idag och ett visst mått av rastlöshet erkännes härmed.
Jag går ut och röker och tittar på tjejer stup i kvarten, promenerar planlöst i korridorerna, smyger in vid zamboni-entrén och steppar lite med skoklackarna på isen och försöker klura ut var Steve Bolt har gömt bucklan ikväll.
Lets go snart, för fan!
* * *
Ted Nolan, förre Islanders-coachen, har siktats på transit-tåget från Penn Station. Han ska hit för att – eventuellt – se sin son vinna Stanley Cup.
* * *
Per-Ragnar Bergkvist är på semester i Turkiet, men det hindrar honom inte från att reagera starkt på uppgifterna att vännen Hedbä plötsligt har kraftig skäggväxt.
– Tänk om det börjat växa på bröstet också?! Det skulle kännas väldigt konstigt, mailar han.
Vi ska se om det går att undersöka…
* * *
Grattis till Tampas farmarlag, Norfolk Admirals.
De vann just Calder Cup.
Mattias Ritola och Johan Harju borde ha några polare att messa glada hälsningar till.
* * *
Ser Hedbä värma med det traditionsenliga fotbollssparkandet under den sista rastlösa promenaden.
Han är som en blandning av Billy Gibbons och Klas Ingesson.
* * *
Ojdå, har man för mycket tid så har man – det här blev inte helt otippat slutspelets hittills längsta blogginlägg.
Ni ska nu få ordentligt med tid på er att läsa det.
Sedan vet ni vad som dessvärre gäller:
Vi är tillbaka i Moldavien, förlåt New Jersey, så det finns inga garantier att nätet fungerar som det ska.
Blir det slut i rutan vet ni således varför – skona mig från er vrede!
Men låt oss hoppas på samma magi som senast.
Och låt oss hoppas på en gyllene hockeynatt.
Potentialen finns.

Sent på lördag kväll vet vi.
Antigen är säsongen 2011-2012 över och Kings mästare på bortaplan.,
Eller så sitter vi och bokar flygresor tillbaka till södra Kalifornien och har en riktig serie on our hands.
Spännande blir det.
Och tills dess får ni härmed avnjuta lite bilder som varit utlovade länge.
Vi hörs igen, på traditionsenligt vis, strax innan Game 5 börjar i The Rock.
 

– Jaså, man får stora portioner i pressrummet?
Hedbä och Oak Man i diskussion.
Den ständiga källan till ångest i The Rock…
– Var man får de största portionerna i Leksand? Ja, testa gamla Bosporen.
Oak Man fortsätter fråga ut Hedbä.
Typisk vy från sunny Newark!
– Deppig? Ja, jag förstår inte att ingen kan berätta var man får mat!
Yayo Josefson som staty utanför The Rock.
Devils träningshall. Det är meningen att de ska hänga en fjärde sån där flagga där på…ja, vad blir det. Onsdag.
Här är en till som ätit några stora portioner. På värmning i Garden inför konferensfinal.
Hälsning på Penn Station i Newark.
_- Jaså, det HÄR är vägen till restaurangen?
Om Melissa ändå bara fick se det där leendet…

Drew Doughty får äran att träffa Varpu.
Quick goes Eminem.
Chez Marty.
Ja, kan folk fucking lyssna på det här nu då?
Intro i The Rock
Wall of Fame i Kings träningshall i El Segundo.
Pressrummet i El Segiundo – också känt som hyggligt framgångsrika LA Lakers träningsplan.
Intro i Staples Center.
Och utifrån. Jag älskar palmer!
Magic som Kings-fan.
Litet pressrum i Staples.
Klassisk mediagegga utanför Devils omklädningsrum efter seger.
Och här anledningen till att dom krigar och svettas och reser över kontinenten och jävlas och står i.