Och där sätter Erat 4-2 i tom kasse.

OK, mer sen.

Nashville – Colorado 3-1 (Period 2)
* * *
Det här är över nu.
From Russia With Glove håller Avs kvar i matchen med en oändlig serie overkliga räddningar, men när bara 32 sekunder av perren återstår lyckas den gamle Kostitsyn-brodern pricka in 3-1 och det känns ända upp hit att luften går ur struggling Colorado.
* * *
Det är ofattbart att de pumpar techno och gammal syntpop som Yazoo (!) i högtalarna i den här hallen.
Vi är för fan i Nashville, det borde vara lag på  att bara Hank Williams, Buck Owens, Merle Haggard, Patsy Cline, Johnny Paycheck, Dwight Yoakam, George Jones och Dolly Parton får användas i PA:t
* * *
Calderskog är med och vevar lite när Downie och Fisher, av alla, brakar ihop precis i slutet.
That’s the spirit.
* * *
Antar att Brandon Yip – jävligt coolt namn, det – alltid utbrister ”Yippie” när han är inblandad i mål, men förmodligen med extra mycket emfas ikväll.
Han hamnade ju i Nashville för att Colorado satte upp honom på waivers tidigare under den här säsongen.
Revansch smakar gott.
* * *
Apropå musik får åskådarna i Bridgestone i en reklampaus välja t på tre sånger att dansa till:
Springsteens ”Born To Run”, Marvin Gayes ”What’s Goin’ On” och Aeromsiths ”Walk This Way” – och en förkrossande majoritet väljer alternativ tre.
Det känns ovärdigt innevånarna i en stad som kallas Music City.
* * *
Det är faktiskt en helt underbar upplevelse att se pansarkryssaren Hal Gil komma stävande upp längs isen.
Han är rena Big Kjell – fast med skydden kvar på grillorna.
Jag älskar honom!
* * *
Att det aldrig upphör att vara roligt att se domare drutta på arslet.
* * *
Taggen, är du släkt med djävulen eller?
Det där var ett av de mest förföriska frestelseförsök jag varit utsatt för.
Goddammit!
* * *
Ojvoj, när the Too Too Train slåss är det aldrig på låtsas.
Och nej, Steve Downie har inte blivit snällare bara för att han sluppit undan den kokande värmen i Tampa.
* * *
Han är fortfarande här, den ogenerade herre som inte skäms för att dra upp tröjan och visa det TooToo-porträtt han målat mitt på sin dallrande isterbuk.
Ingen aptitretare direkt, det kan jag säga
* * *
Det kan bli mycket boxning nu, stämningen var påfallande infekterad i slutet av mittperioden.
Låt oss hoppas.
Slutrapport kommer när allt omklädningsrumsstök är avklarat, som vanligt.

Nashville – Colorado 2-1 (Period 1)
* * *
Ojvoj, vad Avalanche inte är bra.
De börjar i och för sig hyggligt och gör ett snabbt mål, men sen tar Predators över helt och spelar tidvis powerplay fast båda lagen är fulltaliga.
Att de inte leder med mer än 2-1 beror på att de av oklara skäl inte kommer till avslut oftare, men gästerna får fan snyta sig – annars kommer en avalanche av baklängesmål i de två resterande perioderna.
* * *
Det är med stor fascination jag specialstuderar vår vän Hal Gill.
Jag fattar att han gör nytta med sitt lugn och sin förmåga att stänga ner i egen zon, men att se honom åka skridskor är som att höra Mike Tyson spela gitarr – med boxhandskarna på.
Tack, hal, för att du ändå finns!
* * *
För första gången någonsin ser jag tomma platser på de snygga Bridgestone-läktarna – och för första gången är det också rätt sömnig stämning.
Vad är dealen med det, plötsligt?
* * *
Calderskog?
Mja, vi har väl inte sett så mycket av någon i förstakedjan, the swedish youngblood inkluderad..
Men att han är utrustad med ”hockey sense” av ädlaste kaliber framgår ändå.
Han kan komma att bli lika stor stjärna som den förre svenske profilen som spelade i Colorado.
* * *
Nehejdu, Taggen, här är vi aldrig så gubbiga att vi sitter och kommenterar några cheerleader-tjejer.
Men dom har väldigt fina kjolar i år…
* * *
Det är fortfarande rätt coolt att se Predators göra entré genom käften på en sabeltandad tiger.
* * *
Hade ingen riktig aning om att kollegorna – inte minst de från New York – uppdaterar så frekvent under matcherna på twitter.
Det är ju som att få ingående referat serverade i realtid.
Grymt.
* * *
Däremot är det inte så coolt att se en maskot åka omkring i nåt slags minitraktor på isen.
Bönder!
* * *
Jag misstänker, zanoj, att Van Halen ska spela här snart; därav sargreklamen. Annars hade ju det varit en rätt fräck sponsor.
* * *
Hörnqvist och Calderskog krockar i flera mini-clinchar i den här perren och ser ut ha otrevliga saker att säga varandra.
Ska inte djurgårdare hålla ihop i så här bistra tider?
* * *
Jag håller med, Jack. Det är nåt väldigt tilltalande med de här chock-gula kreationerna.
Och jag understryker ännu en gång att de verkligen är gula.
Under slutspelet i våras försökte delar av läsekretsen påstå att de var brandgula och färgfrågan utvecklades snabbt till ett minnesvärt krig – som jag givetvis vann…
* * *
Ett rätt krattigt cover-band uppträder på en läktaravsats  i pausen, men de har i alla fall en gitarrist som är en sanslös lika-som-bär-kopia av Jonas Stenstäpp, också känd som ena halvan av oförlikneliga duon Hjalle & Heavy, och det är ju kul.
* * *
Det där med kalla Heineken lät ju lockande, Taggen, men det blev några stycken redan igår, så ikväll tar nog Biffen en night off.
Tror jag…

Howdy!
Så inleder vi ju alltid när bloggen är i Nashville och det är den nu.
Efter några dagar med val, bbq-orgier, dans, country och blyga studier av southern belles blir det match mellan Predators och Avalanche i Bridgestone Arena ikväll.
Någon där ute som tänker vara med och kolla?
I recommend it, matcher down south är alltid speciella upplevelser.
* * *
Ja, Biffen klev alltså ut på twitter igår och blev hooked på en gång, kan jag meddela.
Mikro-livebloggen från nedre Broadway under natten var nästan lika rolig att fila ihop som inläggen i den här makroversionen
Sånt ska vi ha mer av framöver.
* * *
Det här blir mitt första live-möte med Gabby Calder Landeskog, om man inte ska räkna intervjun i Boston under finalserien i våras och det ska man ju inte.
Jag ser fram emot det med en iver som vanligtvis är förbehållen sommarens första fläsk med löksås på Pelikan i Stockholm.
Han har sett fantastisk ut under de tv-matcher jag sett och det ska bli otroligt skoj att få följa honom in action på riktigt.
* * *
Som de som följde twitter-festen förstod blev en det yster sväng bland Broadway-barerna igår och mitt allmänna tillstånd idag får mig att tänka på den tidiga presskonferensen under slutspelsserien mellan Canucks och Predators i våras, när Barry Trotz satte sig ner, tittade ut över det härjade mediauppbådet, log snett och sa:
– You know guys, it gets even better out there closer to the weekend…
En klassiker.
* * *
Bengan Hörnqvist har jag däremot sett vid otaliga tillfällen, men det hindrar förstås inte att jag ser fram emot att kolla även på honom, tvärtom.
Han verkar het, gjorde till exempel två mål under matchen mot Kings i tisdags, när jag satt på hotellet tvärs över gatan och följde valdrama – och Hörnqvist är en streaky rackare, så räkna med en del från Homer south ikväll.
Vi får se till att försöka undvika att prata om kvalserien efteråt bara, då kan det bli spänt…
* * *
Följer redan alla stora och viktiga NHL-pundits på twitter och helvete vad hårda dom var mot Monstret igår.
Var han verkligen så keff mot Penguins?
* * *
Hoppas dom utser kvällens mullet – alltså hockeyfrissa – i Bridgestone ikväll också.
Det gjorde dom första gången jag var här, 07 nån gång, och det var rasande festligt.
* * *
Calderskog – som vi kommer att kalla Landeskog tills han får sin Calder Trophy i Vegas i juni – har också varit ute på twitter idag och lovat fira internationella kvinnodagen med en tung seger ikväll.
Det låter ju lovande.
* * *
Att vara på hockey i den här hallen är en lisa på så många plan.
Men befinner sig i den grymma staden Nashville, dom serverar hemlagad bbq i pressloungen och man blir utsatt för exempellös southern hospitality av Predators-folket.
Till och med den lille keruben som har den osannolikt stentrista uppgiften att sitta och vakta hissarna mellan pressläktaren och ”the event floor”  slänger åt mig ett vänligt ”hey man, we haven’t seen you in a while”.
Ingen klubb i NHL är trevligare. Ingen.
* * *
Men varför måste alltid just Leafs få så ohyggligt djupa och långa svackor som förstör i övrigt fina säsonger?
Nu blir det ju inget slutspel i år HELLER.
Det måsta handla om en allvarlig störning i klubbens själva arvsmassa.
* * *
Hal Gil is in the house!
Jag ser honom sparka boll med Bengan och några till i korridoren utanför hemmakabyssen och jag går sånär fram och tar i hand och tackar för allt han givit den här bloggen, men han ser för stor och farlig ut.
* * *
Crosby är alltså på väg mot comeback igen och säg mig, om han är i närheten av normal klass, vem ska då stoppa Penguins i slutspelet?
* * *
I en getting-to-know-intervju i matchprogrammet får David Legwand bland annat frågan vad han skulle förbjuda om han var kung för en dag.
Svar:
– Alla former av skatter.
Really?
I Legwand-samhället skulle det sålunda vara en ren mardröm att bo.
* * *
From Russia With Glove – Varlamov – har på de senaste sex matcherna fem segrar och en övertidsförlust, ett insläppta-mål-snitt på 0.84 och en räddningsprocent .970.
From Russia With Glove är med andra ord så het att man kan steka ägg på honom.
* * *
Kan meddela alla med Modo-sympatier att New York Rangers just twitter-hyllade Uffe Samuelsson för att han lyckats ta Modo till slutspel för första gången på tre år.
Jag tar det som inteckning för att de tänker värva honom som assisterande åt Tårtan nästa säsong.
Det vore a marriage made in heaven, det. Eller inte.
* * *
Det slår mig just, apropå Modo antar jag,  att jag såg just denna match-up mellan Preds och Avs i Bridgestone även ifjol.
Det visade sig bli Foppas allra sista match i karriären och det är ju faktiskt väldigt stort att ha varit med om.
* * *
Gyllene Tider nämns i matchprogrammet också.
Det är Hörnqvist som listar de bästa konserter han sett och Halmstad’s finest makes the cut alltså.
Skulle Gessle ha gillat om han visste.
* * *
Då, på Foppas match, var SVT-legendaren Stefan Åsberg här också och tro mig – det är med honom man ska uppleva nattlivet i Nashville.
* * *
Klampar iväg upp till pressläktaren och upptäcker att Kevin, Predators storartade PR-chef, placerat mig på prime location-raden med de utsända från lokalblaskan Tennessean.
Det är nästan som att få sitta med Janne Bengtsson på Hovet, så nu ska jag ta och kamma till mig lite.
* * *
Jag ber härmed att få återuppliva en av de hetaste dispyterna i den här bloggens historia och slår fast att Predators tröjor är gula.
Oavsett hur det ser ut på era tv-skärmar.
Gula!
* * *
Shit, skånske Jan, är du i stan!? Då får man se till att hålla sig från Broadway-barerna ikväll…
* * *
Det är bara här nere de har sargreklam för saker som ”Bully Hill Vineyards”.
* * *
Det är en hyggligt het match i Dallas senare ikväll.
Stars kan med en seger skaffa sig andrum i toppen av Pacific-divisionen – och skicka Sharks under strecket.
Inte den väntade utvecklingen precis.
* * *
Trodde Bengan börjat värma utan hjälm vid det här laget, gör man fler än 20 mål under var och en av sina tre första säsonger i ligan har man liksom gjort rätt för lite show, men inte.
* * *
Ja, Kometen, är det uppåt nu? Hoppas det. Sabres kommer att häva sig över strecket snart och det är ju där de hör hemma.
* * *
Calderskog ser så otroligt fin ut redan på värmningen.
Jag lovar, han kommer att ha en stor kväll inför bloggens imponerade ögon.
* * *
Såg förresten flera Hörnqvist-tröjor ute på byn tidigare idag.
Coolt.
* * *
The Tootoo-train ser också het ut. Eller också är det bara nåt jag inbillar jag mig för att jag just läst att han fajtades med en linjedomare i tisdags.
Det ser man alldeles för lite av.
* * *
Nån, eller nåt, som heter Big Rush spelade här igår – och fick tjejerna att tjuta i förtjusning.
Nu är det Calderskogs tur.
* * *
Det är Avalanache som har överlägset mest att spela för ikväll, de är synnerligen indragna i den hutlöst jämna geggan kring väst-strecket, men Preds får passa sig för att inte bli indragna och Trotz talade i morse med viss hetta om att den brist på desperation han noterat de senaste matcherna måste väck ikväll.
Hence:
Det här kan bli en väldigt bra match.
Jag hoppas som sagt att ni är med och sprutar kommentatorsspåret fullt av synpunkter.
I’ll be back i första paus.

Ja, för er som inte sett det – jag föll slutligen för grupptrycket är nu på twitter.
Adressen lyder, helt fantasifullt:
@BjurmanPer

Här hörs vi imorgon natt, när Calderskog kommer till Music City.

NY Rangers – Boston 4-3 (Slut)
* * *
Ojvoj, det blev mycket att skriva när Kingkong gick och höll sin drömnolla ute på Long Island.
Man kanske borde gjort som bänkgranne Ashley och kört raka väg ut till Unionville, för satan vad kul.
Bra såg det ut också. Agerandet på slutet, när Devils sannerligen tryckte på, var riktigt stabilt.
Hatten av, for rea
* * *
Från Garden kan man konstatera att Rangers på nåt sätt lyckades resa si i tredje och krama fram ytterligare en seger.
– I sista pausen sa vi att vi skulle glömma de två första perioderna och börja om från början, säger Strålle Strålman.
Som alltså gjorde ett mål men annars inte var så överdrivet nöjd.
– Jag var inte riktigt vän med pucken idag, konstaterar han med en uppgiven grimas.
Ah, revansch på tisdag då.
* * *
Roligast med tv-intervjuerna från Long Island är att det är just bänkgranne Ashley som står längst fram och pepprar den svenske hjälten med frågor.
Som sagt, HAN brinner för det här han.
* * *
Nu är jag färdig och dessutom väntar bagraväckning imorrn igen, så nu sätter vi punkt för denna långa söndag.
De kommande dagarna blir det mycket val – Super Tuesday är här, ju – så ni får nog lov att ha lite tålamod igen.
Men håll ögonen öppna, längre fram i veckan kan det bli lite sköj.

Slut, Rangers vinner – oväntat – med 4-3.

Mer kommer sen

NY Rangers – Boston 2-2 (Period 2, färdigspelad och allt)
* * *
Mästarna har tagit över det här.
De inte bara har pucken mer, skjuter mer och vinner mer närkamper.
När Rangers väl försöker anfalla ser Chara & co till att de aldrig kommer till avslut, ja inte ens till skott.
Det ser ut ungefär som när Bruins manövrerade ut Canucks i somras, och det ska bli mycket intressant att se vad Tårtan kan tänkas ha för svar.
* * *
Hyggligt flyt Henke har när pucken  i slutet av förstaperren – som egentligen bara är början på andra – dansar mållinje-lambada bakom rumpan på honom.
Sen får han byta sida och släpper in en puck han kanske borde tagit, så det jämnar väl ute sig.
* * *
Efter kvitteringen börjar ”Let’s go, Bruins” – alltid med en särskilt vass Beantown-betoning på ordet Bruins – rulla i Garden.
Sen är det föredömligt dålig stämning på läktarna också.
* * *
Mudhead, nu är vi nere på riktig nitty gritty-nivå, märker jag. Men för all del, jag är lika barnslig och fnissar rätt förtjust åt ditt inlägg.
* * *
Det där sättet på vilket de skanderar ”Bruins” sitter djupt, märker jag. Det var en extra vridning på kniven i hjärtat på oss som i somras satt och hoppades att Canucks skulle kunna skapa åtminstone lite spänning i TD Garden-matcherna.
* * *
vb, om du läser inlägget du kommenterar ska du se att du lär dig nånting.
* * *
Lallare som reser sig upp och skymmer för en stackars biff så fort minsta  halvchans håller på att skapas borde få lyssna på Bon Jovi oavbrutet i ett dygn.
* * *
Prytz, erkänn, ni är bakis och orkar inte kommentera, det är så det ligger till!
* * *
Min bänkgranne, Ashley, är känd för att se fler hockeymatcher än någon annan i the metropolitan area och mycket riktigt:
När den här tillställningen är klar sätter han sig omedelbart i bilen och brakar ut till Long Island för att se sista halvan av derbyt mellan Islanders och Devils.
DET kallar jag intresse.
* * *
Nä, Solna-Milbury – till skillnad från dig anser jag inte att det hänger på bara fåtalet spelare. Lundqvist har i sanning levererat i playoff förr, första gången de mötte Capitals höll han på egen hand att ta Rangers vidare, men utan utespelare gick ju inte det.
Inget av lagen du nämner går till final, tror jag. Det blir Red Wings eller Blues mot Bruins.
* * *
Stor är han, nye John Scott. Men inte direkt någon game changer, nej.
* * *
Ingen Ek, ingen Varpu…så jag får sitta här och drömma  om det kaffe som verkligen skulle behövas just nu.
Det ska jag göra nu.
Slutrapport kommer efter det som jag tycker börja se ut som säker Boston-seger.

NY Rangers – Boston 2-1 (Period 1…typ)
* * *
Jaha, första perren avbryts när 2.53 återstår – på grund av pajat plexiglas bakom Lundqvists mål.
Hallå, är det Björbo ishall det här?
Nå, om vi ska sammanfatta de sjutton minuter och sju sekunder som spelats kan man konstatera att det först ser ut som att Rangers ska göra slarvsylta av mästarna.
De går efter två snabba svenskmål – Strålle och Bork Bork Hagelin gör alltså varsitt – upp i 2-0-ledning och man sitter här och undrar vad fan som hänt mästarna.
Just då blir de dock inbjudna i matchen igen och andra halvan av den rumphuggna perioden är det precis som det ska vara i en seriefinal:
Tätt, hårt, snabbt, hetsigt, elakt och bra.
Kan MSG-lallarna bara hålla arenan i ordning blir det här en angenäm eftermiddag för oss som gillar vår hockey.
* * *
Om ni känner jätteskallen i Pavelich-tröja som sitter precis framför min pressläktarplats och skymmer sikten får ni gärna messa och säga åt honom att huka lite, goddamit.
* * *
Det är en riktig strumprullare Strålle får in – Thomas känns just där ihåligare än de argument hans idol Glenn Beck brukar framföra.
* * *
Fan, Michael Corleone Callahan är ju skadad och kan inte spela den här seriefinalen.
Utan det ledarskapet borde det inte gå så här bra.
* * *
Sen tycker Strålle tydligen att det inte var spännande nog och slog en indianare av Sitting Bull-snitt till Pouliot och därmed blev det match igen.
Hoppas in Tårtans hårtork innehöll så mycket kokande saliv…
* * *
Vasaloppsträngsel kan vi inte direkt påstå att vi har i kommentatorsspåret.
Det är mer – häpp! – öppet spår.
Kom igen nu, fram med pennorna!
* * *
Bleum, sorry att jag glömde det. Playstation-matchen avgjordes redan i fredags och Rangers spelade ut mästarna så till den grad att Julien var tvungen att byta ut Glenn Beck-supportern i kassen och kasta in Rask.
Det går ju inte nu, så 5-1 lär det inte bli idag.
* * *
Det är allt lite Luca Brasi-klass över Rupps och rookie-Macdermids tidiga slagsmål.
Ojvoj, faktiskt.
* * *
Storbjörn och Lillbjörn, var ääääääär ni?
* * *
Och ja, det är snudd på legendariskt att den här Macdermind i NHL-karriärens första jävla byte ger sig på Rupp.
Men han får passa sig, slår man för mycket på Rupp kan det sluta med att man får sova med fiskarna…
* * *
Det är som det är den här tiden på dygnet. Inte ens när Blueshirts snabbt går upp i 2-0-ledning blir det mycket till ramalama på Garden-läktarna.
* * *
Jag tycker det märks att Del Zotto har ont i sin höft, men det är inte otänkbart att jag bara sitter och fantiserar. Det händer.
* * *
I slagsmålet med Lucic är det dock Prusten som ser ut som rookien som gör sitt första byte.
Det kan man kalla läxa.
* * *
Zanoj, därom är jag helt överens med Tårtan. De där mitt-i-matcherna-intervjuerna fyller inget annat syfte än att störa coacherna när det är som stökigast på jobbet.
Jag skulle bli fullständigt vansinnig om det kom fram en McGuire-typ och sträckte fram en intervju när jag satt och deadline-surfade.
* * *
Öh, ja, nu återkommer jag inte i första paus – den inträffar ju när som helst.
Men håller Garden utlovas nytt inlägg i andra vilan.
Nu ska jag dricka blåbärssoppa.

Guten morgen, music lovers.
Klockan är egentligen på tok för lite för puck och klubba, men nu blir det ändå sprakande hockeyfest.
Det är ju seriefinal a la eastern conference på Garden.
Ettan mot tvåan.
Rangers mot Bruins.
Kung Lundqvist mot Kung Thomas.
Tiden är desto mer perfekt på era breddgrader, så jag hoppas på trängsel i kommentatorsspåret motsvarande det där startkaoset i Sälen för några timmar sedan, okej?
* * *
Your host i hockeyottan är tyvärr trött som en sån där vasaloppsåkare som trodde att det gick att ge sig ut i fädrens spår utan förberedelser och tvingades bryta redan i Evertsberg.
En text som inte ville låta sig skrivas blev inte klar förrän småtimmarna och sen gick det i alla fall inte att somna; väntar seriefinal blir en 44-årig NHL-bloggare lätt som en nioårig födelsedagsfirare…
Så:
Jag vill, återigen, varna för kortare intro än vanligt – och måhända mindre svikt i steget än man normalt ska kunna kräva.
Sorry.
* * *
Att döma av gårdagens insats mot Islanders är Bruins svacka djup och tung. Men man ska nog inte dra för långtgående slutsatser av möten med just Islanders. Vad gäller motståndarnas motivationsnivåer är alla New York-lag långtifrån jämlikar och mitt tipps är att regerande mästarna redan hade den här matchen i tankarna under eftermiddagsbalunsen i TD Garden.
I Tårtans välkonstruerade lagbygge har de inte bara en huvudrival och spegelbild  – de har en motståndare som spöat dem två gånger på raken och med hjälp av de två segrarna gjort ett betydande ryck i tabellen.
Så stalltipset är att vi får se ett väldigt mycket hetare Boston idag.
* * *
Wville, du är ju kommentatorsspårets metaformästare. Liknelsen mellan Ryan Miller i Rogers Arena och Sonny Corleone vid vägtullen på Long Island var lysande.
Men som dom brukar säga här. Tänk om stackars Sonny bara haft ett EZ-pass, då hade han undkommit sitt blodiga öde…
* * *
Rangers, å sin sida, imponerade verkligen inte i sin senaste match, mot Tampa i fredags, de heller.
Det tycktes dock bero mer på trötthet än på att de redan börjat febra om den här seriefinalen.
Hoppas de vilat ordentligt under de 36 timmar som gått sedan dess, eljest kan det här gå väldigt illa.
* * *
Så fort jag såg Wvilles Gudfadern-referenser var det förstås omöjligt att inte börja tänka på vem som är vem i Rangers-organisationen.
Tårtan är förstås sån självklar Sonny att det nästan är löjligt – man vill verkligen inte tänka på vad han skulle göra om någon var dum mot hans syster – och då måste ju ass-coachen Mike Sullivan vara Tom Hagen.
Man kan väl också vara snäll och utse Sather till Don Vito, även om han inte direkt besitter samma strategiska briljans.
Men Michael?
Callahan, tror jag. Han har intelligensen, hårdheten och kallblodigheten för att såsmåningom ta över hela organisationen.
Och MSG-ägaren Dolan är förstås Fredo…
* * *
Varpu har tur i oturen som befinner sig i Sverige, hos sin hemlige fästman, just idag.
Hon missar i och för sig en potentiell klassiker till match, men hennes Boston-objekt, Tuukka Rask, skadade sig svårt igår och fick lämna TD Garden på kryckor, så hon hade inte haft något att hänga upp sina rapporter
Kan för övrigt bli en svettig jobspost för Bruins, det. Deras grymma målvaktstandem – den bästa i ligan, vill jag påstå – har varit ett av mästarnas mest effektiva vapen.
* * *
Den skrämmande Luca Brasi? Rupp. Det är ju honom Callahan använder när han ska ge motståndarna offers they can’t refuse. Och Prust och Bickel är förstås Tessio respektive Fat Clemenza.
* * *
Det är en tröst att konstatera att jag inte är den ende närvarande i pressrummet som längtar tillbaka till kudden.
Den här tiden på dygnet påminner pressuppbåd i NHL-arenor starkt om…ja, vi kan väl dra till med Clemenza när han dansat på Connies bröllop; det stämmer på fler sätt en ett.
Men nej, det har i inget fall med lördagskvällsrummel att göra. Alla här har för länge sedan passerat åldern då man inbillar sig att man kan gå ut och härja när man ska upp i svinottan dagen efter.
* * *
Storbjörn och Lillbjörn, idag är ni väl med oss? Det vore skön peppar i mixen.
* * *
Tårtan är en av få i dessa kvarter som har erfarenhet av vad som krävs för att vinna Stanley Cup – och han är tillika en av få som varnar för att Rangers inte åstadkommit ett skit ännu.
Idag i Post säger han så här:
– Vi har vunnit några matcher, men framgång mäts i kontinuitet. Vi har flera ton hockey kvar att spela och åtskilligt vi måste bli bättre på.
Jack Adams, snart står du i en hylla hemma hos samtidens Sonny Corleone.
* * *
Freddan, ettan i divisionerna innehar alltid en av topp 3-platserna i konferensen. Utan den lilla detaljen – som ger hemmafördel i slutspelet åtminstone fram till eventuell konferensfinal – vore divisionsindelningen poänglös.
* * *
Själv ser jag mig som Johnny Fontaine.
* * *
Yes, original six-möte som det är kör Rangers i jubileumströjorna från ifjol. Dom är snygga dom.
* * *
Vad gäller korrelationen mellan Rangers och familjens Corleones fiender kan man efter förra veckan lätt slå fast att Scott Howson i Columbus är Philip Tattaglia.
Glöm aldrig vad Don Corleone, med suveränt förakt,  sa om honom:
– Tattaglia is a pimp…
* * *
Det är inget fel på Bruins vita bortaställ heller. Senast jag såg det live var i Rogers Arena i Vancouver 15 juni. Det minnet ger ställen en särskild sorts respekt.
* * *
Sportlov som det är har det den gångna veckan varit så mycket svenskar i stan att man emellanåt kunnat få för sig att man befunnit sig i Tranås.
Det lär betyda mäktig blågul närvaro på Garden-läktarna idag också.
Hoppas de får se vad kungen kan göra.
* * *
Okej, seriefinal. Jag är lika upphetsad som Fredo när Michael kommer till Vegas och han öppnar dörren till sviten där orkester, damer och Fontaine väntar.
Hoppas nu bara inte Rangers och Bruins gör oss lika besvikna som en sur Michael gör sin storebror.
Vi vet i första paus, när jag återkommer här.