5 sekunder kvar av övertiden, då avgör Gabby.

NY Rangers – NY Islanders 2-3 (Period 2)
* * *
Ja, det är nästan exakt som i första.
Trögt och segt och tråkigt i en halv period. Sen gör Islanders ett skitmål, varpå Rangers börjar spela och till slut kvitterar Broadway Brad i ett powerplay.
Manus skrivs dock om en smula när Andrew McDonald en halv minut före periodpausen kommer in från utvisningsbåset och helt fri gör 2-3.
Kanske kan man hoppas att det innebär att blåskjortorna börjar spela direkt i tredjeperren.
* * *
Nabby börjar veva mot Prust bakom kassen efter signalen – och samtidigt kommer Lundqvist glidande över isen.
För några euforiska ögonblick tror jag att vi ska få en målvaktsfajt, men så roligt ska vi inte ha.
Och ni minns väl vad Fast Freddy Shoestring – Fredrik Sjöström för er som är nya här – svarade när vi frågade hur det skulle bli om Henke hamnade i
– Ha ha, han skulle hålla garden och säga ”inte ansiktet, inte ansiktet”…
* * *
Islanders första ledningsmål är ju direkt fånigt.
Streit skjuter högt åt helvete över, men pucken studsar snett till en Moulson som står med öppet mål och bara kan damma in den.
Rangers har uppenbarligen gjort slut på sin kvot av flyt.
* * *
Zuke får assist på Broadway Brads andra och det är verkligen ingen tillfällighet.
Det är ju för han som satt sprutt på Rangers PP.
Man tror ju först inte att Parenteau ska ha en tand kvar i käften efter att Stepan träffat honom under hakan med klubban, men så fort domarna har dömt ut fyran repar han sig förvånansvärt kvickt – och Tårtan får ett Haddock-utbrott.
Dom där tränarna var arga i SM-slutspelet idag borde kolla dom får lära sig hur man lever ut sin vrede.
* * *
In med KingKong!
* * *
Tavares står i bra styrläge, men råkar vinkla upp det skott som kommer i nätet ovanför plexit.
Då kommer det, syrligt och mycket typiskt, från Ekens stol:
– Vilken fin styrning…
Jag tror det har nåt att göra med att han gick före Victor Hedman i draften, men ni får kolla med The Oak Man själva. Han är aldrig så vrång annars.
* * *
Rupp Prupp gör vad han kan fan för att bita fram en droppe blod efter att han bitit i Nabbys klubba, riktigt så lättlurade är ju domarna inte.
* * *
Det börjar bli grinigt på läktarna också.
Den slutsatsen kan man lätt dra när hela sektioner står upp och skanderar ”asssssssshoole, asssssssshoole, asssssssshoole”.
Då är det slagsmål.
* * *
Nej, Frankie, Gris-Olle har inga autografer på sin jacka. Jag tror inte han kan läsa…
* * *
Zuke har haft några riktigt fina mållägen också och det skulle inte alls förvåna om han räddar kvällen åt Rangers.
I så fall blir det mycket om honom i den slutrapport som kommer när jag landat hemma i östra Midtown igen.

NY Rangers – NY Islanders 1-1 (Period 1)
* * *
Det tar sig, sa flickan.
Inledningen hör till de segare jag sett. Första skottet på mål, avlossat av Strålle Strålman, dröjer drygt sju minuter och efter halva perren står det alltjämnt bara 3-1 i skott,
Då är det tur man har Gris-Olle i nacken så man inte faller i koma.
Men när  Tavares – Ekens ständiga hatobjekt – 11.15 in i dramat gör ett skitmål med skridskon vaknar  Rangers plötsligt och börjar spela och så slutar perioden med ett solonummer monumentale av Broadway Brad Richards.
Han får pucken av Strålle bakom egen kasse och åker sen slalom över hela banan och precis innanför blå sprätter han upp pucken i nättaket.
Jaja, Nabby kanske borde tagit den – men snyggt är det. Snyggt inte bara som en dag utan som alla dagar intill tidens ände, till och med.
* * *
Zuke får inte spela så mycket att han behöver tömma klubbens lager av sportdryck precis, men han jobbar fram den första Islanders-utvisning och får sedan chansen i första PP-uppställningen med Strålle, Broadway Brad, Gabby Gabby Hey och Boyle.
Där ser han klart alert ut, det blir lite mer fart och snurr på spelet – och han är på isen när Brad i nästa PP gör sitt drömmål
* * *
Fint besök på pressläktaren idag.
Eken har Pretty Face med sig.
Det är en comeback av nästan samma dignitet som Zuccarellos.
* * *
 
Personligen tycker jag ju det är rätt taffligt av Girardi att inte få bort returen när Tavares gör 1-0.
* * *
Ojvoj, UllaBullas Garden-karriär börjar med att han får en rungande propp av Boyle.
Han kanske inte gillar smålänningar, katoliken…
* * *
Well, Kyrre, det är spelarna själva som röstat och då kommer förmodligen personliga känslor med i bilden också.
* * *
Ja, ha ha, dom hade tagit hit the silent talker från Seinfeld för nationalsången.
Klassiskt!
* * *
El Soap…jag har tänkt på dig i ett par dagar, för…tyvärr, jag måste välja bort en match i veckan och då är det Hurricanes som får stryka på den så kallade foten.
Sorry, man.
* * *
Och aldrig är det sånt eftertryck i ”Potvin sucks”-ramsan som när Islanders är här.
En sån rar tradition!
* * *
Isen förefaller verkligen vara i fullständigt bedrövligt skick; dom skulle lika gärna kunna spela ute på East River – och där är det ingen is alls.
Det är skam och skandal att prominenta lag i världens bästa liga ska behöva uppträda under såna här premisser.
* * *
Nej, jag vet inte vad det är med Eken och Tavares, men så fort Islanders-stjärnan har pucken börjar han grymta.
* * *
Let’s go nu.
Må intensiteten höjas.

Directly from Nashville, now at Madison Square Garden in New York City:
NHL-bloggen!
Jodå, som utlovat har jag tagit mig från södern till Manhattan för nattens – förhoppningsvis – knallhårda derby mellan Rangers och Islanders i the woooooorld’s most famous arena.
Mycket står på spel, i synnerhet för Rangers och jag utgår från brakande trängsel i kommentatorsspåret – i synnerhet som vi tack vare sommartiden i USA
* * *
Dagens glada nyhet – och den är så glad att jag får lust att köra höga bensparkar uppför trappan till Gardens ruttna gamla pressläktare:
Zuke Zuccarello har kallats upp från Hartford och gör comeback ikväll.
Och inte nog med det – Tårtan lovar under sin pre game-presskonferens att den norske artisten ska få istid i powerplay.
About time, säger jag, about time.
Det har i och för sig varit svårt att klaga över Rangers-ledningens beslut i personalfrågor den här exempellöst framgångsrika säsongen, men jag anser likafullt att det är ett fattigdomsbevis att det inte finns plats för en så kreativ och intelligent spelare.
Nu, Mats, tar vi chansen och visar dom vad det är dom slösat bort hela säsongen!
* * *
Det var litet plan och skakigt utav helvete under resan back east, men New York tar emot med molnfri himmel, sådär en 16 grader, girls in their summer clothes och ett derby på Garden är inga vedermödor för outhärdliga.
 
* * *
Som sagt, det är mycket som ligger i potten för Blåskjortorna ikväll.
Efter sin tunga vinst mot Boston tidigare idag är Penguins bara två bakom bakom och om Rangers torskar idag kan hela den här behagliga, 1994-färgade  etta-i-tabellen-vibben vara historia.
Som Tårtan säger i Post idag:
– Den här ligan är unforgiving. Om man inte jobbar stenhårt precis varenda dag rinner det man har snabbt en ur händerna och sen kan det vara otroligt svårt att komma tillbaka.
Så hemmalaget gör bäst i att bryta sin tre matcher långa förlustsvit – säsongens längsta, frapperande nog – ikväll.
Men lätt blir det inte.
Ja, Islanders spelade igår, men GISSA om dom vill sabba för Rangers…
* * *
Ja, se ironi..,
Det verkar som att jag måste komma med ett tydligt klarläggande kring det roliga i att Sarah Palin är Zäta-fan.
Det roliga är att Sarah Palin inte precis är någon Winston Churchill och att det för den långtifrån reaktionäre Zäta inte kan vara roligare att se sitt tröjnummer på hennes rygg än på den italienska kaptenen som var världens minst populäre människa för någon månad sedan.
Och eftersom vi tycker så mycket om Njurunda-Larionov ägnar vi oss gärna åt att köra lite med honom i den här bloggen, okej?
* * *
En svensk målvaktsmatch hade varit skoj ikväll, förstås, men eftersom det handlar om back-to-back-drama för Islanders del lär vi tyvärr inte få se King Kong Nilsson in action ikväll igen.
Men Zuke kanske kan se till att han får komma in efter en halv period…
* * *
Nu har det varit sån här jävla basket här under förmiddagen igen.
Ni vet vad det betyder:
Isen håller sämre klass än i mina bourbon-drinkar på Full Moon Saloon i Nashville här om kvällen.
* * *
Men jag lär i alla fall få se UllaBulla Ullström live för första gången.
Det känns lätt upphetsande.
Eller hur, John J?
* * *
Det går framåt.
Henke Lundqvist är tillsammans med ett 30-tal andra NHL-spelare del av  kampanjen ”You Can Play”, som syftar till att motverka homofobi i hockeyns omklädningsrum.
Det är Patrick Burke, son till Toronto GM:n Brian Burke och bror till förolyckade Brendan Burke, som var homosexuell, som iscensatt denna utmärkta och nödvändiga drive.
Mottot lyder:
Jämlikhet, respekt och säkerhet för alla idrottare, oavsett sexuell läggning.
Hade något sådant ens varit möjligt att tänka sig för ett decennium sedan?
Förmodligen inte.
Så jag säger det igen:
Det går framåt.
* * *
Inser plötsligt att jag inte ätit på hela dagen och tvingas rycka åt mig en tallrik nere i Gardens pressrum och det smakar lika jävligt som vanligt.
Den ende från civiliserade – förutom Eken, som äter vad som helst – som tycker dom serverar människovärdig föda här är Janne Bengtsson.
Det får en att undra vad dom serverar för mat på Svenskan egentligen.
* * *
John J, by the way, jag tror inte det var bläckfiskar som kastades in på Bridgestone-isen igår. Det var fiskar. Fula fiskar. Preds-fansen har snott den där traditionen från The Joe och häver ibland ut firrar som, antar jag,  ska föreställa rovdjur.
Det vore häftigare om dom slängde ut tigrar, tycker jag.
* * *
Fatta att Erik Karlsson nu leder den svenska poängligan – tre poäng före Henke Sedin.
Det är ju psykedeliskt.
* * *
En sak till, John J:
Jag följer en viss Grant Clitsome på twitter nu.
Det du.
* * *
Jag känner mig chockad, rentav kränkt, över att det inte kommer några kommentatorsspårsrapporter om hur det går för Fast Freddy Shoetring i det svenska slutspelet.
Han dominerar, eller hur?
* * *
Synd att nyheten om Zuccarello inte kom tidigare.
Då hade det kryllat av norrmän på pressläktaren och såna vill man ju alltid  ha omkring sig.
* * *
I senaste numret av Hockey News har NHL-spelarna själva röstat fram de 50 bästa i ligan.
Topp 10:
1. Sidney Crosby.
2. Pavel Datsyuk.
3. Claude Giroux.
4. Steven Stamkos.
5. Jonathan Toews.
6. Evgeni Malkin.
7. Nicklas Lidström.
8. Alex Ovetjkin.
9. Daniel Sedin.
10. Zdeno Chara.
Högst placerade målvakt, på trettonde plats, är en viss Henrik Lundqvist.
Även dessa svenskar är placerade.
Henrik Sedin (11), Henrik Zetterberg (20), Nicklas Bäckström (21) och Erik Karlsson (22).,
Synpunkter på det – förutom att super-Karlsson har en på tok för låg placering?
* * *
Nu tar jag en fet snus.
* * *
Får Brooksie som han vill är Zuke inte den ende med svenskkopplingar som reser ner från Hartford.
Rubben på hans Slap Shot-krönika i Post idag lyder:
Tim Time for Rangers.
Javisst, stans ledande hockeypenna tycker att Blueshirts ska kalla upp Tim Erixon. Den unge svenskens friska ben skulle behövas i det just nu mörbultade och svajiga försvaret, menar han.
Hoppas Stealth-flygaren puffar lite på sin cigarr och tar det under övervägande.
* * *
Åh, det är fortfarande ljust ute på Manhattan när jag vid halv sju går från pressrummet till pressläktaren.
Sommartid regerar!
* * *
Duby Duby Doo, tillbaka efter sina skadebesvär, ser jävligt taggad ut på värmningen.
Kom ihåg…ja, ni vet.
* * *
Jag är så peppad och på så uppspelt humör att jag helt frivilligt erbjuder mig att hjälpa en vilsen turist på raden framför pressläktaren att ta en bild så han kan visa sina släktingar att han varit i the wooooorld’s most famous arena.
De som känner mig vet att sånt egentligen aldrig händer.
* * *
Ullabulla, som lirar i en kedja med Josh Bailey och Nino Niederreiter, ser också fin utför karriärens första Garden-framträdande.
* * *
Nu åker vi.
Blir bra det här.
Och Zuke – skjut som satan, genom nätet, ut på gatan.
Jag återkommer i paus nummer ett.

Nashville – Detroit 3-2 (Slut)
* * *
Ledsen att den här slutrapporten tagit sån tid, men när jag var klar med referaten till Jaber hemma på redaktionen i Stockholm – en legend, ni skulle bara veta – visade HBO om ”Game Change”, dramadokumentären om McCain-kampanjen i förra valet, och den kunde jag inte låta bli att titta på.
Men den visade sig faktiskt rymma sensationella hockeyreferenser med omätbart värde för den här
Julianne Moores Sarah Palin använde flera gånger NHL-jersyes, för Rangers, Colorado – och Detroit.
Den senare bar hon under förberedelserna inför vicepresidentdebatten mot Joe Biden och när hon vände sig om fick vi se vad hon hade för nummer på ryggen:
40.
Så noga som HBO varit med fakta den här filmen kan man av det förmodligen dra slutsatsen att verklighetens Sarah Palin är Zäta-supporter.
Helt sensationellt, skulle jag vilja påstå.
* * *
Det är nog som Ken Hitchcock, enligt ett citat på jumbotronen i Bridgestone i tredje perren, sagt:
– Man vinner inte i Nashville en lördagkväll. Att komma in här då är som att kliva in på Coliseum i Rom i kristendomens barndom.
Ja, herregud vilket drag det var i tredje perren.
Till och med en så svårimponerad man som The Mule blev lite tagen.
– Det var något i hästväg under särskilt en sekvens, jag vet i tusan vad det var, säger han medan han försöker vinna ett parti wordfeud mot Vetlanda-Posten på mobilen.
Se det som en rekommendation.
Gå på hockey i Music City on a saturday night.
* * *
Eller så tycker Sarah Palin bara att Zäta borde bli uttagen till All Star-matchen någon gång…
* * *
Det blev lite spännande efter Abdelfuckers reducering där i slutet – tillkommet efter förträffligt förarbete av Nyquist – men om det var någon gång Wings saknade Pavel och Lidas och Big Bert var det när de skulle iscensätta den riktigt hårda forceringen på slutet.
* * *
Som sittande på bland creme de la creme-kollegorna får jag vara med och utse matchens tre stjärnor ikväll.
Jag röstar på bröderna Kostitsyn och Pekka Rinne, men Legwand, med tre assist, glömmer jag.
Det gör inte kollegorna och han får stjärna nummer två.
* * *
Som Hörnqvist himself säger i omklädningsrummet:
– Jag skulle inte vilja möta oss.
Nej, fy fan. Med Weber, Suter och pansarkryssare Gil i uppställningen kan det inte finnas många mer frustrerande lag att gå upp mot.
Kan bli en riktigt skojig playoff-fest i Tennesse i år.
* * *
Sharks under slutspelsstrecket – liksom de båda andra Kalifornien-lagen.
Vad är det som hänt med McLellans stolta lagbygge? Någon som kollat mer ingående än jag och kan förklara?
* * *
Säger ni svenskar nånting åt varandra, frågar jag Hörnqvist.
– Ja, svarar han och flinar, jag brukar i alla fall säga åt Kronwall att dra ner visiret lite lägre.
Ha!
* * *
Homer, väldigt bra ikväll,  ser ut som en italiensk tangokavaljer när han kommer ut från omklädningsrummet och jag måste berömma honom för att han är så stylish.
– Ja,  vadå, svarar han med blicken hos den som menar att han väl alltid är en sharp-dressed man.
Det förstås.
* * *
Är fluga på väggen – eller åtminstone golvet – när djurgårdsduon Kron Wall of Pain och Hörnqvist träffas helt kort träffas i korridoren mellan de båda omklädningsrummen och med bekymrade miner diskuterar den kommande.
– Det blir en pärs, jag är orolig, säger Kron Wall of Pain och grimaserar.
– Dom måste få en bra start, replikerar Hörnqvist och skakar sin blonda hjässan.
Inte blir dom gladare när jag inflikar att det inte är kul när ens lag första gången som allsvenskt går upp mot Oskarshamn…
* * *
Nu är det hallabaloo ute på Broadway, kan jag försäkra.
En lördagkväll i Nashville är alltid en lördagkväll i Nashville, men om man dessutom slänger in en Predators-seger mot Red Wings i mixen blir det riktig vilda västern.
Yours truly biff har dock bagarväckning – tillspetsad av att USA går över till sommartid i natt – och avstår från de lustfyllda danserna.
Och just därför hörs vi igen från derbyt på Garden i morrn.
Kom nu bara ihåg:
Det är sommartid här.
Alla matcher börjar en timme tidigare än vanligt de kommande två veckorna.

Slut, Preds vinner med 3-2

Nashville – Detroit 2-1 (Period 2)
* * *
Att ligga under mot ett lag med Weber, Suter och pansarkryssare Gill i försvarslinjerna är inte lättare än att klättra upp för Mont Blanc i promenadskor.
Det får en Wings påminnelse om i den här perioden. De sliter och stretar och försöker komma till avslut, men Preds har stängt ner så de kommer aldrig riktigt till.
Frustrerande, ser det ut som – och eftersom de har en match från igår i benen är det inte mycket som tyder på att annat än hemmavinst i nuläget.
* * *
Alex Steen, som ni frågar efter, har tyvärr en tung hjärnskakning.
Han försökte träna här om veckan, men fick problem med synen direkt.
Det är lika trist som med Bäckis, även Alex var ju på väg mot en riktig kanonsäsong.
* * *
Och det är förstås just under såna här klättringar uppför Mont Blancs istäckta sluttningar saknaden efter Lidas, Bertuzzi och, framförallt, Datsyuk börjar bli riktigt kännbar.
* * *
Det slår mig just att vi går över till sommartid i USA i natt och att jag får sova en timme mindre än planerat.
Bekymmersamt – men ljuset, det magiska ljuset, är ju värt det.
* * *
Fantastiskt ändå, att pansarkryssare Gil kan göra sån nytta när det går så här fort.
Han borde inte vara svårare att passera än en tekningscirkel.
* * *
Okej för facepaint, Alexander. bara jag slipper köra bar överkropp, som Puddy tvingar Jerry och Kramer att göra i sista matchen dom ser. Det vore inte så lyckat…
* * *
Pekka Rinne ljög inte när han sa att han tar fram sitt bästa spel mot just Red Wings.
Plocken på Zätas skott i PP:t här på slutet var snygg som en solnedgång i Key West.
* * *
Den där extra timmen är bra för er också. För fram till ni ställer om tid – först i slutet av månaden, om jag inte tar fel – är det bara fem timmar mellan Europa och amerikanska östkusten och matcherna börjar således tidigare.
* * *
Dom har en här som alltid ska blotta sin rätt så vådliga isterbuk i jumbotronen – ikväll  är den helt målad i gult – och man blir liksom inte sugen på mer bbq…
* * *
Bra försök, Taggen, men ikväll kan du komma hit med öppen flaska och glad southern belle om du vill – jag ska upp och flyga till Laguardia imorrn, så det blir under inga omständigheter nåt nattsudd.
* * *
Jag trodde det var just ett powerplay Wings behövde. Ett väldigt disciplinerat Nashville såg ju till att hålla sig från utvisningsbåset i nästan två hela perioder – alltid rekommenderat mot Wings – men på slutet gick det inte längre.
Pansarkryssaren såg dock till att krympa ihop zonen då också.
Imponerande.
* * *
Jag lider med KingKong – och med alla som hade bespetsat sig på att få rapportera om den underbara storyn om rookiens två raka nollor.
* * *
Okej, det är ändå bara ett mål upp.
Kan Wings få en snabb kvittering så…då blir det här lattjolajbans igen.
I vilket fall:
Slutrapport levereras efter sedvanligt omklädningsrumsstök.

Nashville – Detroit 2-1 (Period 1)
* * *
Ojvoj, bra match.
Predators är riktigt hungriga och aggressiva och driver upp ett sjujävla tempo emellanåt – men trots att de spelade hårt match och saknar sina tyngsta pjäser står Wings upp och spelar, i huvudsak, bra, tajt bortaspel.
Om de inte kroknar återstår två härligt täta perioder.
* * *
Visst, this is more like it.
Det är makalös playoff-stämning i ett absolutfullsatt Bridgestone ikväll.
Redan under spolningen efter värmningen ekar ramsorna under det svarta plåttaket – och när Preds kommer in på isen låter det som under extranumren på Springsteen-konserten på Apollo igår.
Härligt!
* * *
Bengan Hörnqvist prickar in säsongens 21:a kasse  – och är nu femma i svenska målligan, flåsande Danne Sedin, The Mule, Loui Loui och Alfie i nacken – efter fint klapp-klapp med Legwand i ett två-mot-en-läge.
Det kan definitivt komma mer, Horney är en streaky man.
* * *
Bridgestone jublar när de läser upp strukna i Detroit och kommer till namn som Lidström, Datsyuk och Bertuzzi.
Ja, lite är det som ju att höra att amerikanska armén gått till anfall utan bomber, stridsvagnar och skjutvapen.
* * *
Fast det ledningsmål bröderna Kostitsyn kreerar i ett powerplay några minuter senare är ännu snyggare.
Där blir rödvingarna duktigt bortsnurrade.
* * *
En av de coolare grejorna med min prime location på den här pressläktaren är att jag på raden framför mig har NHL:s statistiker.
På varje match, överallt, sitter det ett dussin såna och håller järnkoll (nåja…) på allt: skott, varje spelares istid, varenda breakaway, varje byte…allting,.
De är the hardest working men in the hockey business – och det förklarar varför de före matcherna vräker i sig mat som de värsta Henrik Ekar.
* * *
Nyquist ser rapp och ivrig och bra ut, tycker jag.
* * *
Har intill mig fått en sån där som måste sitta och kommentera självklarheter precis hela tiden.
– Det var ett hårt skott
– Den där tacklingen gjorde ont
– Jaha, det är Holmström som åker ut.
Suck, den störningen är ungefär lika underhållande som såna som smaskar ljudligt när dom äter, eller ska stå för nära när dom pratar med en.
* * *
Det är inte ofta man ser Zäta åka på tryckare som den Sergej Kostitsyn, tror jag det är, ger honom i egen zon i mitten av den här perren.
Han går vanligtvis inte att komma åt.
* * *
DIF-Jacob, dom tror att Lidas är tillbaka nu i veckan. Det är inget jätteallvarligt – och förmodligen bara bra att the old man får vila lite inför playoff.
* * *
Cheerleader-damerna har bytt outfits och har nåt slags tunna rosa saker på sig idag.
Det är ju bara ett skamlöst försök att distrahera stackars Danny Cleary.
* * *
Pausbandet ska i alla fall ha cred för att de spelar Martha & The Vandellas ”Heathewave” medan jag går och hämtar kaffe.
Nu kör vi igen, det här blir bra.

Igen då:
Howdy!
Är ni klara med Ranelid och tonartshöjningar och upprördheten över att fel vann låt nu?
Bra, då blir det hockeyfest från den amerikanska södern.
Och jag menar verkligen hockeyfest.
Hockeyn må inte ha mycket till historia här i Nashville, men mötena mellan divisionsrivalerna Predators och Red Wings har snabbt utvecklats till hot stuff och en fajt  av den här sorten, en varm lördagkväll i hjärtat av Music City,  är ingenting annat än en modern NHL-klassiker.
Jag råder dig, just dig,  att vara med under natten – och peppra kommentatorsspåret med synpunkter.
* * *
Försökte igår natt – ännu en gång – göra Nashville enligt hedonistiska principer kommentatorn Taggen beskrev med sån förförisk pregnans i torsdags, men det här är som överallt annanstans:
Man ska gå ut på vardagar och stanna hemma på helger.
Ojvoj, vad många som inte kan dricka med värdighet.
* * *
Ingen Lidas, inga Pavel, ingen Bertuzzi, ingen Jimmy Howard, ingen Big E och ingen Kindl.
Det är ett Red Wings decimerat till oigenkännlighet – ja, nästan – som anlänt till Dixieland.
Men nu är ju Zäta så het att luftkonditioneringen slår på sig själv när han kommer in i ett rum – tolv poäng på de senaste fem matcherna, mind you – så det verkar inte göra så mycket.
* * *
Fast det var lite småkul att sitta på Full Moon Saloon och höra den kaxige sångaren i ett outlaw-artat band med rockabilly-twist skälla på gäster som önskade fel sorts popcountry-låtar.
Han drog till och med monologen från ”Casino” – topp fem på min lista över alla tiders favoritfilmer – när Joe Pescis Nicky Santoro hotar bankiren Robert DeNiros Ace Rothstein olyckligtvis sett till att han gjort affärer med:
”I think in all fairness, I should explain to you exactly what it is that I do. For instance tomorrow morning I’ll get up nice and early, take a walk down over to the bank and… walk in and see and, uh… if you don’t have my money for me, I’ll… crack your fuckin’ head wide-open in front of everybody in the bank. And just about the time that I’m comin’ out of jail, hopefully, you’ll be coming out of your coma. And guess what? I’ll split your fuckin’ head open again. ’Cause I’m fuckin’ stupid. I don’t give a fuck about jail. That’s my business. That’s what I do. Try me fatso!”
Då har man verkligen önskat fel låt…
* * *
Svenskar så det räcker och blir över lär vi ändå få se i Red Wings-tröjor fast Lidas och Big E är borta.
Både Gustav Nyquist och Jocke Andersson spelade mot Kings igår och åtminstone Nyquist lär få chansen igen, han har gjort sånt intryck på coach Babs den senaste veckan att de nästan ryck lite i den där Bobby Ewing-frisyren.
Risken är dock att Andersson får sitta här på läktaren med Biffen eftersom Abdelfucker – sjuk igår – tydligen återvänder.,
* * *
Tack vare laddningen kring den här matchen har det däremot varit en verklig fröjd att röra sig i solskenet på nedre Broadway – nöjesgatan som, för den som inte vet, ligger i direkt anslutning till Bridgestone, ligans mest central belägna arena – idag.
Såna förväntningar, sån feber, sån förtätad stämning får man vanligtvis bara med om i slutspelet.
Men det är ju det jag säger:
Predators mot Red Wings en lördagkväll är en happening.
* * *
”Brutal week”, konstaterade kung Lundqvist lakoniskt på twitter efter Chicago-matchen igår.
Ja, det som nyss var en ointaglig ledning i öst har efter tre raka förluster plötsligt blivit ett race. Penguins har bara fyra poäng upp nu – och Sid The är snart redo för comeback.
Oj fucking voj.
* * *
Dessutom har det varit ett myller av Red Wings-fans där ute i sydsstatssolen idag.
Nashville är på perfekt avstånd för en helgresa från Michigan och många har passat på.
Party party is coming.
* * *
I morrn blir det dock ingen Crosby-comback och det är bra det. Om han spelat redan matinén mot Boston hade jag tvingats till bagarväckning monumentale för att hinna hem och se NBC-sändningen. Nu kan jag ta en betydligt angenämare flight och glida in lagom till derbyt på Garden.
Bra va?
* * *
För den som tror att jag bara försöker hajpa lördagskvällsbakelsen i Bridgestone, lyssna här på den store Pekka Rinne från träningen igår:
– Mot Red Wings är man alltid exceptionell och vill spela sin allra bästa hockey. Det här blir en stor match.
Tror jag också.
* * *
Dom har utan förklaring demolerat den del av pressrummet i hallen där det är meningen att såna som jag ska sitta och skriva, så jag får gå direkt till pressläktaren för att få ihop och sitter alldeles ensam i den stora, öde hallen och hamrar på tangenterna.
Det är en särskild sorts ödslig känsla och den mynnar  alltid ut i samma fråga:
Hur hamnade jag här?
Den förblir för det mesta obesvarad.
* * *
Efter alla år han spelat i Devils trodde man ju att Rangers visste att man måste hålla koll på Johnny O.
Han hugger som skallerormen i Mojave Desert – när man som minst anar det.
* * *
Den existentiella meditationen avbryts dock tvärt när det sura pausbandet plötsligt kommer in och börjar repa på sin läktaravsats.
Det låter ännu sämre utan publik, men Jonas Stenstäpp-kopian på gitarr är fortfarande fin.
* * *
Man drömmer ju alltid om att få se nummer 55 kronwalla motståndarna ända till nästa torsdag, men det sker numer nästan bara när Wings möter lag från östra konferensen.
Rivaler i den egna divisionen, som Nashville, har järnkoll och uppför sig lika vaksamt när Kron Wall of Pain är på isen som anställda på zoo gör när de måste gå in i buren där tigrarna bor.
* * *
The stass?
Ja, det här kändes nästan så stort att en slips hade varit på plats, men vi spar det till playoff – och eventuella streckdraman i slutet av grundserien – och nöjer oss i dag med svarta braxor, svart skjorta och en sober, mörkgrå kavaj av ädlaste gubbsort.
* * *
Vetlanda-Posten har just avslutat att The Mule snart lämnar Little Sweden i Novi och flyttar till nybyggd kåk i Birmingham, också känt som Zätaville.
Det oroar mig en smula. Alla Red Wings-svenskar utom rebellen Zäta SKA liksom bo i Novi, det blir fel i balansen annars.
* * *
Fryser lätt om fingrarna på pressläktaren.
Hade jag inte räknat med.
* * *
Vad gäller Crosby finns ju en fet chans att han göra comeback mot Rangers på Garden på torsdag istället.
Jag saliverar – inget riktigt ord, tror jag, men ni fattar… – över blotta tanken.
* * *
Det lustiga med Wings-fansen är att de alltid lyckas ta reda på var laget bor och sen står de och vakar utanför hotellet praktiskt taget dygnet runt och så fort minsta Nyquist visar sig kommer de, vuxna karlarna, springande med autografblock.
Den grejen kommer jag aldrig riktigt att förstå.
* * *
Det är alltså Hedbä mot Nilsson på the island ikväll.
Skoj, det.
* * *
Men jag ska inte säga nåt, för jag råkar ofta hamna på samma restauranger där spelarna äter middag kvällarna innan match.
En gång stod jag utanför stekhuset The Palm här i Nashville, mitt emot Bridgestone, och rökte när Homer och Lidas kom ut genom dörren.
– Ah, du, har du en cigg, frågade Homer och flinade.
Det tyckte jag var kul.
* * *
Just när jag skrivit det tittar jag upp och ser Homer – utan hjälm, helt elegant – krocka med andremålisen Jordan Pearce under värmningen.
Piteå-expressen är ivrig ikväll!
* * *
Åh, Hal Gill. My man. Under värmningen håller han liksom igen i skridskoåkningen också. Det ser ut som när en finlandsfärja lägger till vid stadsgårdskajen.
* * *
Wings har halva hemmakurvan full av fans som står och skanderar – under värmningen.
Det blir ramalama i Music City ikväll.
* * *
Jag tror Carrie Underwood är här ikväll, det ser så ut i klippet i fästmannen Mike Fishers skridskoåkning.
* * *
Värmningen har precis slutat, läktarna börjar fyllas och laddningen tätnar.
Själv ska jag gå och hämta mer av det härligt vattniga kaffet.
Sen åker vi.
Blir superskoj det här.
Och som vanligt – jag återkommer i pauserna.

Nashville – Colorado 4-2 (Slut)
* * *
Gabby Calderskog är inte glad när jag hittar honom i Bridgestones rymliga men deppigt brunmurriga gästkabyss.
Han har inte samma heliga vrede i ögonen som landsmannen som brukade spela för Avalanche, men nästan.
– Ingen bra tajming av dig att se just den här matchen, muttrar han.
Samtidigt är the kid hur professionell som helst och svarar redigt och utan gnäll på alla frågor, även om den inte helt lyckade indianaren före Kostitsyns mål.
– Inget funkade för mig idag, då är det typiskt pucken studsar på det viset, säger han.
* * *
Så väldigt Linus Omark att göra mål direkt i comebacken.
Synd att det skakiga Edmonton kan spela bättre som lag och förlorar till och med mot Habs.
* * *
Springer på Lindbäck inne hos Predators och blir orolig när han berättar att han varit på konsert dagen innan.
Inte med tolvåringarna på Big Rush, väl? Jag umgås med Eken och vet hur tveksam musiksmak Gävle-bor kan ha.
Men nej, thank god, den högreste keepern var och såg Mumford & Sons på Grand Ole Opry.
Det godkänner vi.
* * *
Samme Påhlsson gör sitt första mål som canuck och blir matchhjälte.
Vad vackert!
* * *
I sista perren skanderar Bridgestone-publiken:
– We want fights, we want fights, we want fights.
De har sin egen lilla hockeykultur i södern, säger jag eder.
* * *
Det känns alltid lite konstigt när Preds gode presskille kommer fram i omklädningsrummet och frågar ”you want Horney”?
* * *
Kändes aningen splittrat att blogga och twittra samtidigt, men responsen i det senare forumet var bra så jag måste försöka mejsla fram en bra metod här.
Några förslag?
* * *
Horney, by the way, grimaserar som väntat svårt när jag råkar nämna kvalserien.
– Djurgården är laget i mitt hjärta så det känns såklart oroligt det här. Men med Challe i båset tror jag dom fixar det, bara de kan få bort den där känslan av att dom har allt att förlora så fort de sätter skridskorna på isen, säger han.
Sedan lägger han till att vi väl får hoppas att både DIF och Leksand klarar det.
Han är väluppfostrad och artig, Hörnqvist.
* * *
Åker hiss med några av Predators cheerleaders och mer säger vi inte om det.
* * *
Blues i serieledning, Stars på tredjeplats – med svängrum neråt efter den blytunga segern mot Sharks i natt.
Det händer skojiga saker i väst.
* * *
Jag vinner, Taggen. Det blir inga pysande Heineken ute på Broadway i natt. Det blir en kaffe och en on demand-film på hotellrummet.
Imorrn, däremot, kan vad som helst hända…
Och på lördag hörs vi igen, ok?