Måndagens stora nyhet var ju inte det faktum att det blir Winter Classic-match mellan Flyers och Rangers på baseboll-arenan i Philly 2 januari. Den verkliga julklappen var bekräftelsen att HBO får göra en ny 24/7 med samma lag.

Det betyder att vi får vistas bakom kulisserna, up-close, med Tårtan Tortorella, Page Six Sean Avery, Big Bad Chris Pronger och Andreas Lilja och inget ont om Ovetjkin, Crosby eller fuck-this-and-fuck-that-kungen Boudreau, men jämfört med årets karaktärer är de som en Disney-ensemble.

Jag kan verkligen inte vänta på att få vara fluga på väggen i Rangers omklädningsrum när Tårtan har, ehum, synpunkter.

* * *

Att döma av nattens försäsongsövning i West Fargo-hallen får vi också se en het match när hela härligheten kulminerar i snön (?) på Citizens Bank Park. Det var en enda lång påminnelse om den fräsande rivaliteten mellan de här klassiska klubbarna, fullspäckad av dåligt humör och handgemäng och shownummer a la Avery.

Den slutade 5-3 till Flyers, efter mål av bland andra unge svensken Andreas Thuresson, som kommit till New York från Nashville och ser ut att ha häng på en plats i truppen, han också.

* * *

Shanny har i sanning inlett sin karriär som NHL:s disciplin-tsar med ett brak. Nästan varje gång man går in på nhl.com – och det gör jag åtminstone tio gånger per dag – är det någon ny som blivit avstängd, nu senast Wisniewski resten av försäsongen och åtta grundseriematcher för en tackling mot huvudet på Minnesotas Clutterbuck.

Det är finemang, tycker jag. Ska spelarna någon gång lära sig att tacklingar mot huvudet är en no-no måste man göra som med hookings och holdings efter lockouten:

Inte vika en tum.

* * *

Jagr var inte snäll mot sin gamle roommate Henke Lundqvist (ja, Lundy bodde hemma hos Jags och Petr Prucha på Upper West Side innan han skaffade sig egen lägenhet) i kväll.

Tjecken gjorde själv två mål och spelade briljant fram till ett annat.

Försäsong är försäsong, men fan – det ser ut som att Flyers gjort ett riktigt klipp i gamle Jags.

* * *

Något surt för Nyllet att Flyers bryter tryout-kontraktet utan att han , skadad i en ljumske, kunnat spela en enda match.

Frågan är vad som händer nu.

Känner jag Old Man Michael rätt försöker han hitta en annan klubbadress i NHL, men det bästa kanske vore att kröna den fantastiska karriären genom att åka hem och hjälpa AIK att ta SM-guld.

* * *

Direkt efter matchen i Philly flög Rangers till Prag och på fredag lirar de mot Frölunda – eller fro-LUN-da, som Sam Rosen sa under MSG-sändningen i kväll – i Scandinavium.

Ni som kan, gå dit och hylla Henke då. Det är han värd.

* * *

NHL Network har snott Barry Melrose från ESPN och därmed ger de väl avkall på viss seriositet, men roligt att titta blir det.

* * *

Apropå Henke slogs han med Chris Pronger när jag och min kompis Bullen, på besök i holken under några veckor, spelade samma match på NHL 12 direkt efter slutsignalen.

Now, DET skulle jag vilja se i verkligheten.

För övrigt börjar jag bli rätt förtjust i 12-versionen nu. Den är svårare, men när man väl kommit in i det känns all ny action väldigt häftig. Och att målvakterna kan fajtas är ju askul!

* * *

Tim Erixon och Calle Hagelin spelade också matchen nere på Broad Street, och bägge fick beröm av MSG-kommentatorerna.

Det fick Andreas Lilja – som måste visa hur man snusar i HBO-serien, det är ett krav! – och Erik Gustafsson.

Just Gustafsson ser ut att vara redo att ta en ordinarie plats i NHL nu.

Vore skoj.

* * *

Rangers tvingas börja säsongen utan Marc Staal. I och med det får lill-X:et visserligen chansen att visa vad han går för i riktiga matcher och det är bra, men för laget bådar det inte gott.

* * *

Zäta till All Star!

* * *

Inte mycket mer än vecka kvar nu.

Sedan börjar det på riktigt.

Så rasande kul!

New Jersey – NY Rangers 3-4 (Slut)

* * *

Okej, ett litet slutord kan vi väl ändå kosta på oss.

Det var ju ändå säsongens första livetagning i bloggen – och matchen höll frapperande hög klass för att vara en pre season-uppvisning.

”Bra” är kanske inte ordet – det blir aldrig det den här tiden på året, när coacherna i princip bara testkör sina spelare – men rätt underhållande var det.

* * *

Tårtan råkar hamna med hela mediauppbådet i hissen ner till omklädningsrummen och grimaserar svårt?

– Är det bara media här? Usch, jag måste komma undan, säger han med spelad indignation.

Stealth-flygaren, som står intill, börjar skrocka.

– Vadå, innan jag gav dig ett jobb var du ju själv del av media.

Tårtan protesterar vilt.

– Nej nej, jag var inte del av media! Jag var expertkommentator.

Alla skrattar gott.

Det är en fin stund där i hissen.

* * *

Några långtgående slutsatser ska man inte dra av såna här övningar, men ett par saker känner jag mig ganska säker på:

•Richards och Gaborik blir en klassisk New York-attraktion, om båda gossarna får vara friska.

•Adam Larsson tar inte bara en plats i Devils-truppen; han blir en av lagets viktigaste pjäser – och kommer, framförallt i powerplay,  att mata Kovy med den typ av mackor ryssen drömt om hela sin NHL-karriär.

•Tim Erixon bör ta en plats i Rangers-truppen.

* * *

Som ni kanske hört var det en neandertalare som kastade en banan på Wayne Simmonds, som alltså är svart, när Flyers lirade mot Wings i London, Ontario igår.

Det är så enfaldigt och motbjudande att man mår illa. Men desto skönare känns det att se hela ligan resa sig som en man mot vidrigheterna.

* * *

Det har sagts mig att det kommer bli en utmaning att intervjua Adam Larsson, enär han är så tystlåten.

Och för all del, han väcker inte direkt associationer till Joe Pesci-karaktären Leo Getz  i ”Dödligt vapen”-filmerna. Men framförallt visar sig snubben vara  – och väldigt kärnfull i sina kommentarer.

Jag kommer att tänka på – Stefan Schwarz!

* * *

Amanda, det råder stor oklarhet om vad som händer med Avery- Han kan mycket väl vara på väg ut i farmarlagskylan.

Tårtan bestämmer sig om någon vecka, misstänker jag.

* * *

Dessutom får Larsson lokalreportrarna i Jersey att skratta gott när det visar sig att han inte lärt sig att man inte ska säga att ”shit happens” och att isen i Albany i första matchen var ”shitty”.

Personligen hoppas jag att han aldrig lär sig just det.

* * *

Bjoooorn, Tedenby såg väldigt bra ut – liksom Josefson. Jag tror det kan bli blågul fest i The Garden State i år.

* * *

Coach DeBoer är också impad av Larssons insats:

– De där passningarna han slår till Kovy i powerplay, det var det som saknades här förra säsongen, menar han.

* * *

Springer till slut på Hedbä, i omklädningsrummet, och lär mig att flertalet Devils-svenskar till den här säsongen skaffat sig sjyssta Jersey City-lyor med panoramavyer över Manhattan.

Ja, ska man vara där ute är det givetvis så man ska bo.

* * *

Då så, då var vi igång med det här.

Riktigt skoj – och det blir som bekant bara roligare ju närmare allvaret vi kommer.

Hörs snart.

 

 

Slut i The Rock. 4-3 till Rangers, sedan Brendan Bell (!) avgjort med en liten fösare.

Så kan det gå.

Vi hörs när jag är hemma på Manhattan igen, helt kort.

New Jersey – NY Rangers 3-3 (Period 2)

* * *

Svenskarna i Devils har en rolig andraperiod.

Först gör Yayo Josefson ett väldigt fint mål i spel fyra mot fyra, sedan står Adam Larsson för kvällens andra assist när han spelar fram Kovaltjuk i ett fem-mot-tre-läge.

Vi som ska försöka skriva referat på det här tackar så mycket.

* * *

Varpu menar att han inte ser klok ut, men jag vill nog påstå att Stealth-flygaren – ja, Rangers GM Glen Sather alltså – får till en liten Tony Soprano-vibb när han sitter och tuggar på en otänd cigarr i sin loge.

* * *

Nu har Gabby Gabby Hey gjort mål också – på assist från Richards.
Man blir inte direkt miljonär om man satsar sina pengar på att det är om den duon det kommer att skrivas i lokalbladen i morrn.

* * *

Det var förstås fåfängt att tro att jag skulle hitta Hedbä i förra pausen. Old School Lou låter inte spelarna gå omkring på pressläktaren och vara sociala, ens under försäsongen.

Så jag får prata Stockholm och Göteborg med Rangers målvaktstränare Benoit istället, han som bjuder Henke på brownies när motståndarna kammar noll.

* * *

Super-Fabian scorar för Wings, noterar vi.

Fan så kul.

Hoppas han chockar alla genom att ta en plats där uppe.

* * *

Det här är förresten precis som i den första Rangers-match jag spelade på NHL 12. Även då var Richards och Gabby Gabby Hey kungar.

* * *

Då så, Jack. Trodde du satt och var oförskämd mitt i sena septembernatten…

* * *

Både Larsson och Erixon vet as of den här perioden hur det är att sitta utvisad i NHL också. De får varsin tvåa för crosschecking respektive hooking. Men det är ju bara bra att de tar för sig.

* * *

Pete, Urbom slåss om en plats i år också, men han spelar inte just den här matchen. Lyssnar man på de som följer laget närmare kommer han att vara precis på gränsen här i början av säsongen.

* * *

Vi har Zuke på isen också, och han sliter duktigt för att visa att han förtjänar en plats i den trupp som får åka till Europa om någon vecka. Tårtan hade en liten utläggning i Post idag om att det inte är riktigt säkert. Synd det. Såna sevärdheter skulle i en bra hockeyvärld vara givna.

* * *

Jagr gör sitt första mål som flyer och Sykora får en assist här.

– Gamla gubbar regerar, konstaterar den finska lakritsdrottningen.

Sen får hon höra att jag försöker dra ner på kaffeintaget och frågar klentroget:

– Fann du gud nere i södern?

* * *

En period kvar och vi meddelar väl hur det slutar, men räkna inte med någon utförlig slutrapport. Försäsongen förtjänar inga såna, bestämmer jag härmed.

New Jersey – NY Rangers 1-2 (1 period)

* * *

Intressant hemmadebut för Adam Larsson, kan man konstatera.

Först får han förtroende som point man i ett PP direkt i öppningen – och står för assist till Henriques 1-0-mål.
Sedan råkar skellefteåsonen bli vallen med vilken Brad Richards gör sitt första mål som ranger.

Så kan det gå.

Men det är uppenbart att DeBoer är väldigt intresserad av vad Larsson går för han. Han använder honom som sagt som quarterback i powerplay och ger honom hur mycket istid som helst.

Tur man har säsongsackreditering och kan följa hans utveckling på nära håll…

* * *

De hedrade hockeyns alla dödsoffer de senaste månaderna med en fin minnesvideo på jumbon strax för matchen här borta.

Och usch, det gör fortfarande ont bara att tänka på det där.

* * *

Försäsongshockey är det. Vingligt och konstigt och tidvis väldigt öppet. Man sitter inte precis på helspänn, men efter drygt tre månader känns det ändå väldigt trevligt att få titta på världens bästa sport igen.

* * *

Ja, Richards gör alltså mål i sin allra första match med Blueshirts.

På assist av – just det; Gabby Gabby Hey.

Det kanske ska bli något av det här.

* * *

Ser för övrigt matchen med Tårtan.

Jo, det är sant – eller i alla fall nästan.

Han har lämnat båset och sitter ikväll i en loge alldeles ovanför vårt pressläktarhörn , med Stealth-flygaren,  och kollar sina spelare ur fågelperspektiv.

Om han inte är avstängd. man vet ju aldrig….

* * *
Menar du mig, Jack?

* * *

Lill-X:et spelar med Del Zotto, men har ändå – häpp! – lyckats visa att han är en begåvad back. Ynglingen ser väldigt lugn och trygg ut, och han befinner sig hela tiden i rätt position.

Jag börjar förstå varför alla säger han förmodligen kommer att slå sig in i det här laget.

* * *

I likhet med Biffen får Tårtan plocka fram brillor när han ska titta i papper, visar det sig.

Det gillar jag.

* * *

I den här hallen ska det som bekant mycket till för att det ska bli ramalama även under riktiga matcher, så jag behöver kanske inte upplysa om hur lite drag det är en sån här kväll.

* * *

Jag gillar det jag sett av Hagelin också. Han ger ett påfallande frejdigt intryck.

* * *

So far håller sig Tårtan mycket lugn. Det är bara när Del Zotto dräller med pucken han sätter sig upp lite häftigt i sin stol.

* * *

I hemmalaget är det Tedenbys frenesi som impar mest. Det är en rolig hockeyspelare att titta på, det.

* * *

Varpu hälsar.

* * *

Nu ska jag gå och leta efter Hedbä.

 

 

Ramalama dingdong – äntligen!

Nu är det slut på tramset. Slut på sommar, slut på spelat fotbollsintresse (vi som håller på Brage har fått börja använda det alibit igen..), slut på uppehåll och väntan och tristess och krystade inlägg om vad som eventuellt kommer att hända.

NHL-bloggen är för första gången sedan 15 juni, när Big Chara lyfte bucklan mot taket i Rogers Arena och hela Vancouver went Paris-våren 68 on our asses, tillbaka i en nordamerikansk arena.

Kort sagt:

Ikväll börjar hockeysäsongen 2011-2012 på allvar.

Det är alltså Devils som tar emot Rangers hemma i The Rock och träningsmatcher är alltid träningsmatcher, men jag får för mig att det kan bli rätt kul.

Som vi brukar säga här:

Häng med.

* * *

Liten brasklapp:

Det är försäsong även för bloggen, så jag tror inte att man ska räkna med samma

Även jag behöver lite tid på mig för att få fart på rören, misstänker jag.

* * *

Henke vilar ikväll, men enligt förhandsrapporterna lirar både Tim Erixon och Carl Hagelin för Rangers – och Devils testar Adam Larsson ännu en gång, samt Tedenby och Josefson.

Skoj, inte sant?

* * *

Mer brasklapp:

Nätet i The Rock har fortfarande inte insett att säsongen börjat och ligger fortfarande nere, så jag får förlita mig på min egen mobila platta och den tenderar att fladdra rätt duktigt.

Så ha tålamod om det tidvis blir segt med inlägg och publicering av kommentarer.

* * *

Hagelin och Lill-X:et får dock ursäkta; det mest spännande som händer i Rangers-land ikväll är att Brad Richards debuterar.

Måhända får vi redan nu en liten föraning om huruvida han – free agency-sommarens tunga klipp – och Gaborik kan utveckla den kemi alla Blueshirt-fans drömmer om.

* * *

Kan man verkligen inleda en ny säsong med raden ” Ramalama dingdong – äntligen!”?

Och vad betyder det?

Jag vet ärligt talat inte, men nu blev det så.

* * *

Devils har alltid varit en notoriskt svårjobbad organisation för oss i ”internationell media”.

Därför är det inte utan att jag håller på att sätta mig rakt på mitt feta arsel när jag kliver in genom den lilla pressentrén i The Rock – och möts av en säsongsackreditering i mitt namn.

– Se nu bara till att bevaka fler än tio matcher i år, manar en vänlig PR-figur.

För fan, jag ska vara här jämnt!

* * *

Satt faktiskt på ett hotellrum i Gulfport i Mississippi, längst nere vid gulfkusten,  och såg den första pre season-fajten mellan Toronto och Ottawa i måndags.

Det kändes mycket egendomligt, för längre från hockeykultur går det inte att komma ,och samtidigt befinna sig på amerikanska fastlandet. Men mot alla odds hade Courtyard där nere NHL-kanalen i sitt utbud, så helt oförberedd är bloggen ändå inte inför denna live-debut.

* * *

Vår vän konsertpianisten – också känd som Per – satt vid orgeln när Växjö spelade sin första historiska elitseriematch härom veckan och ryktet säger att han gav fan i Canal Plus order om orgeltystnad mellan avblåsningarna.

That’s my konsertpianist!

* * *

Har hälsat på Brooksie

Då vet att man att det börjar bli rätt tid på året.

Snart ska han få en bunt tips inför sin Sverige-resa också. Något ni tycker att han inte ska missa i Stockholm respektive Göteborg?

* * *

Jobbar fortfarande på mitt stora tips inför säsongen, men utan att avslöja för mycket kan jag säga att jag just såg de finallag jag lutar åt i det tips USA Todays orakel Kevin Allen går till torgs med.

* * *

Han spelar tydligen inte ikväll, men New York Post hävdar att Anton Strålman – på try-out här i Jersey, ju – är väldigt nära att sno den sjunde backplatsen i Devils.

Vi håller verkligen på att få Red Wings 0.2 här ute.

* * *

Konsertpianist Per borde för övrigt glädjas åt den här säsongsackrediteringen. Den garanterar en helt annan bloggnärvaro i The Rock i år.

Ja, förutsatt att Devils spelar lite bättre än under första halvan ifjol…

* * *

Daniel från Svenskan, Bossen-fan monumentale, kommer plötsligt fram och meddelar att Springsteen fyller 62 år idag.

Så det passar ju utmärkt att vara i Jersey.

* * *

Jadu, pungskyddet…det där med vältränad…där har du tagit väldigt fel.

Men vad det lider ska jag försöka vässa den där pennan du talar om.

* * *

Marty ska spela hela matchen, sägs det. Och Hedbä är inte ombytt.
Det gillar vi inte riktigt.

* * *

Nu landade det lite finsk lakrits framför mig, kan ni tänka.

Den ska jag smaska på.

Sen släpper vi pucken.

Hörs i första paus, friends.

OK, nu är sommartramset definitivt över.

Jag åker om några timmar till Newark för att se en försäsongsbatalj mellan Devils och Rangers.

Start 01.00 er tid.

Hoppas några av er vill med på lite träningsblogg.

Ja, Brad Richards och Marian Gaborik har redan utvecklat sprakande energi i Blueshirts förstakedja.

I alla fall i min Playstation-maskin…

Jag fick ett litet recension-ex av NHL 12 med posten och redan i första matchen jag spelade mot ”datorn” vann Rangers över Flyers med 2-1 och Gabby gjorde två mål – bägge på assist från Richie.

Watch it, Rangers-belackare.

Det är såklart ett omen.

* * *

De tunga känslorna från förra veckans katastrof i Ryssland lingers on, särskilt som nu även Galimov omkommit.

Men signaturen ”Jocke” bidrog med en väldigt begåvad och tänkvärd synpunkt i kommentatorsspåret för några dagar sedan och jag tar mig härmed friheten att återge den:

”Jag tycker att hockeysäsongen som kommer är mer meningsfull än någonsin. Det ska bli skönt när den kommer igång så att vi kan lägga denna mardrömssommar bakom oss. Hockeyn blir ett sätt att komma samman och bearbeta sorgen och det bör läggas stor vikt vid att genomföra en så bra säsong som möjligt för att hedra alla de spelare och ledare som omkommit”.

Väl talat.

* * *

Flyers mål i den där första NHL 12-matchen gjorde för övrigt av Jagr, på en frustrerad Henke –  och han såg att ut att trivas väldigt bra i Broad Street Bullies-jersey.

Ett omen det med, såklart.

* * *

Som någon redan påpekat blandade jag ihop korten när jag refererade tipset i Hockey News magnifika säsongsnummer.

Ken Campbell & co tror helt korrekt att Vancouver vinner västra konferensen igen – men att det är ärkerivalen Chicago som får spela final mot Washington.

Beklagar slarvet, men inte mig emot – resor mellan Windy City och DC i vår vore en nåd att stilla be om.

* * *

I övrigt har jag inte hunnit spela tillräckligt mycket för att kunna presentera en fullödig recension av NHL 12, men ett första intryck är att det är väldigt kul att man kan köra på målvakten – men att spelet på isen rent allmänt har blivit VÄL våldsamt.

* * *

Den som saknar fajterna i NHL rekommenderas de republikanska primärvalsdebatterna på amerikansk tv.

Att se Michele Bachmann gå i clinch med Rick Perry i natt var som att se Colton Orr gå upp mot George Parros.

* * *

Att Callahan utsetts till Rangers nya kapten är ungefär lika väntat som att Avery inte blivit det.

* * *

Här är två värmländska länkar de som delar bloggens varma känslor för Fast Freddy Shoestring måste kolla:

http://www.vf.se/sport/ishockey/halla-dar-bjurman-usa-korre-pa-aftonbladet

http://www.vf.se/sport/ishockey/har-ar-hemligheten-bakom-%E2%80%9Dfast-freddies%E2%80%9D-styrka

Att den ene som syns på bild liknar en stand-in för John Candy är beklagligt, men han har i alla fall varit närmare Stanley Cup-bucklan än den andre.

* * *

Mitt eget tips? Åh, juryn överlägger fortfarande. Det levereras först veckan innan premiären.

* * *

Det kommer upplyftande uppgifter från prospect-turneringen i Traverse City mest hela tiden.

Tim Erixon sägs till exempel ha varit lysande för Rangers, Robin Lehner höll nollan i en Ottawa-triumf över Pittsburgh, Mika Zibanejad hyllas av samma Ottawas ledning och när Oilers under måndagen slog Canucks med 7-2 gjorde Anton Lander två mål.

Gött , visst är det?

* * *

Yours truly befinner sig för närvarande på en liten road trip – och tillskriver er South Lebanon i Ohio, inte direkt något hockeyfäste vad jag vet. Därför blir det kanske lite sparsamt med bloggandet de närmaste dagarna, men håll ut. Snart är det säsong. Och satan vad skoj vi ska ha här då…

Det har varit en nattsvart sommar för hockeyvärlden.

Först Derek Boogards, Rick Rypiens och Wade Belaks chockerande frånfällen– och nu den fasansfulla flygkatastrofen i Ryssland.

Ett helt lag är plötsligt bara borta, slitet ur livet på ett ögonblick.

Det går inte att förstå,

Att Stefan Liv fanns med på flighten är en ohygglighet som såklart träffar särskilt hårt i ett svensk hjärta.

Jag har aldrig träffat honom, men kan intyga att de varma ord vi hört om HV-legendaren idag, inte minst i Mats Wennerholms fina krönika,  inte är några tomma fraser som plockas fram enkom för att han gått ur tiden. Det är vad alla alltid sagt om Liv. Att han var rolig och vänlig och omtänksam och hade tid för alla, alltid.

Andra storartade killar hockeyvärlden i ett slag förlorat är slovaken Pavol Dimitra, kedjekamrat med bröderna Sedin i Vancouver så sent som förrförra säsongen,  Ruslan ”Rusty” Salei, före detta lagkamrat med Foppa och dito med svenskarna i Detroit i vintras, Karel Rachunek, som var här i Rangers något år.  Och Brad McKimmon, otroligt omtyckt assisterande bakom Mike Babcock i Detroit under flera år.

Vad ska man säga?

Jag hittar inga ord.

Allt jag vet är att vi efter en sommar som den här haltar in i den nya säsongen och att det kommer ta lång tid innan den alls känns meningsfull.

 

Vancouver går till final igen – men får stryk en gång till, den här gången mot Washington.

Nej, det är inte jag som kommer med den profetian.

Det är The Hockey News.

Den nordamerikanska hockeybibeln har just fått ut sitt stora, läckra predictions-nummer och redaktionen, med utmärkte Ken Campbell i spetsen, kommer alltså fram till den slutsatsen:

Washington Capitals slår Vancouver Canucks i finalen.

Djärvt tippat, skulle jag vilja påstå. Att Canucks lärde sig nyttiga läxor under åkturen mot Bruins och kan ”göra” en Pittsburgh håller jag inte för otroligt, även om Bobby Lou är och förblir en psykologisk gåta.

Men Washington alltså. Att THN törs gå på den hypen igen. Det har jag själv gjort flera år i rad och fått lida svårt varje gång. (nåja…). Ja, de ser bättre ut på papperet och har framförallt fått en riktig målvakt i Vokoun. Men ändå. Kulturen i omklädningsrummet lär fortfarande vara densamma, Lille Fridolf Boudreau står fortfarande i båset och den ointresserade Semin ingår fortfarande i truppen.

Jag hoppas verkligen Campbell & co vet nåt som inte jag vet, för Caps är ett av favoritlagen, men det ska mycket till innan jag lägger mina pengar där igen.

 Så här tippar de nordamerikanska experterna i övrigt:

 ÖST

1. Washington Capitals.

2. Pittsburgh Penguins.

3. Boston Bruins.

4. Philadelphia Flyers.

5. Buffalo Sabres.

6. Tampa Bay Lightning.

’7. New York Rangers.

8. Montreal Canadiens.

9. Carolina Hurricanes

10. Toronto Maple Leafs.

11. New Jersey Devils.

12. New York Islanders.

13. Winnipeg Jets.

14. Florida Panthers.

15. Ottawa Senators.

 

VÄST

1. Vancouver Canucks.

2. San Jose Sharks.

3. Chicago Blackhawks.

4. LA Kings.

5. Detroit Red Wings.

6. Anaheim Ducks.

7. St. Louis Blues.

8. Nashville Predators.

9. Colorado Avalanche

10. Calgary Flames.

11. Minnesota Wild.

12. Columbus Blue Jackets.

13. Dallas Stars.

14. Phoenix Coyotes.

15 Edmonton Oilers.

Själv ämnar jag inte avlägga mitt facit förrän sådär en vecka före premiären, men jag har ytterligare några små saker att säga om detta:

De underskattar Devils å det grövsta. De kommer vara en contender i år, jag är helt övertygad. Inte blir unga Senators så dåliga heller – och Oilers inleder sin resa uppåt i tabellen den här säsongen.

* * *

Smart av Flyers att erbjuda Nyllet chansen att få återförenas med Jags i Flyers igen.

De är inga spring chickens längre, någon av dem, och att tro att de ska kunna utveckla samma Glimmer Twins-kemi som i New York är förmodligen fåfängt.

Men vadå, det kostar dem ju ingenting – och belöningen KAN bli golden days på Broad Street.

* * *

Här satt vi och väntade på att hela stan skulle få en riktig Kron Wall of Pain-smocka i helgen, men  som ni redan hört tvingades vi inte utstå mycket mer än en Pavel Datsyuk-tackling.

Men det var lite spännande att få vara med om förspelet. En overklig, spöklik stämning låg över Manhattan hela lördagen – och sen satt jag ”evakuerad” hemma hos La Nilsson på VG, med Stefan Åsberg, och drack rödvin och följde upphetsade nyhetssändningar.

Sämre kan man ha det.

* * *

Nu är det så länge sen jag såg riktig hockey att jag gång efter annan fastnar i NHL-kanalens repriser från slutspelet i våras.

Häromkvällen såg jag hela sjunde, avgörande mellan Tampa och Boston och trots att jag visste exakt vad som skulle hända satt jag och tyckte det var spännande.

Nu får säsongen bestämt börja.

* * *

Tror förresten THN överskattar Habs.

De missar slutspel den här säsongen.

* * *

I North Carolina orsakade Irene dock tillräckligt mycket elände för att det lokala hockeylagets namn ska kännas lite…ja, osmakligt nästan.

* * *

Nej, nu ska jag hänga i Flushing Meadows i Queens och kolla US Open-tennis någon vecka.

Där kan man med lite tur springa på New York Rangers-målisar med intressen på Tribecas krogscen.

Vi höres.