Jaha, efter 29 raka live-upplevelser ska jag alltså se en final i korresoffan.

Det har inte hänt sedan 2006, när Hurricanes vann sin game 7 mot Oilers.

Känns lite konstigt, får jag erkänna nu när det är dags.

Men det är självvalt och jag ser fram emot tv-given också,.

Det är såklart en större upplevelse att vara på plats, nerven blir ju en helt annan med närheten till rinken och fansen på läktarna, men själva hockeyn följer man faktiskt bättre på tv

Närbilder, repriser, kommentarer från sakkunnigt folk…det ger e

Och blogg blir det förstås, precis som vanligt.

Jag hoppas ni är med mig och ger järnet i ett kommentatorsspår som suktar efter action.

* * *

Stanley Cup 2011 KAN avgöras ikväll, skulle jag vilja säga.

Om Boston vinner, då är det kört. Canucks kan näppeligen stoppa ett Boston med slagläge i ett galet TD Garden på måndag.

Men jag tror inte de kan vinna där med eget slagläge heller, så blir det hemmaseger ikväll är mitt tips att vi får en klassisk Game 7.

Vad sägs om den teorin?

* * *

Det har varit en klassiskt get och disktrasefuktig dag i New York idag och jag har ägnat den åt att lufsa runt på trottoarerna downtown.

Såna gånger börjar ofelbart längta efter – piggelin.

Varför kan inte den glassen, tidernas mest läskande, finnas i det här sötsaks-u-landet?

* * *

Men för att Canucks ska kunna rädda sin dröm ikväll krävs att de spelar oerhört mycket bättre än i Boston – och att Bruins inte är fullt lika svinbra.

Ett tajtare försvarsspel, en ivrigare forechecking, tuffare tag i närkamperna, mer killer-instinkt i avslutningarna och en mer sammanbiten attityd, är vad doktor hockey med strängast möjliga eftertryck ordinerar.

* * *

Den gode Marco Polo-Persson är på plats i Rogers Arena och jag undrar hur det ska gå utan övervakare Biffen på plats.

Risken är uppenbar att han leder bortaramsorna från Aftonbladets finfina plats på pressläktaren.

Hur som helst går han utmärkta att följa på twitter – abusabloggen.

* * *

Jovisst, Bobby Lou får chansen igen.

Däremot petas Keith Ballard till förmån för unge Chris Tanev.

Inte helt oväntat, Ballard var, som de skrev i Vancouver Sun, en overturn machine i game 4.

Nerver, trodde de flesta, men problemet var förstås att han hade tankarna på annat och oroade sig över hur det ska gå för kompisen Fast Freddy Shoestring under den grova svensexa som fortfarande lär pågå nere i goa gubbar-riket…

* * *

En till fördel med att sitta här istället för på pressläktaren:

Man kan röka.

Det lär behövas om det blir spännande framåt tredje perren.

* * *

Hur är det i Lillbjörn- och Storbjörn-lägret en sån här fredagkväll? Jag väntar ivrigt på en lägesrapport inför första nedsläpp.

* * *

Det talas på NHL Network om att Ryan Kesler spelar med en skada och att det är därför Brad Marchand kan take him to lunch hela tiden.

Huruvida det är sant får vi inte veta förrän allt är sagt och gjort i den här serien.

* * *

Kom igen nu, Daniel och Henrik.

Visa lastbilschauffören att ni är Smith & Wesson ikväll.

* * *

Det är fortfarande varmt i New York, men jag har givetvis bytt om till kostym.

Vad trodde ni, det är Stanely Cup-final.

* * *

Känner på mig att Seguin kommer att göra avtryck i den här matchen.

* * *

Nu ska kaffet på, snusen in och exakt rätt ställning hittas i den dammiga gamla soffan.

Fan vad spännande detta blir.

Game on, folks!

 

Man kan aldrig veta säkert, men jag är rätt övertygad om att ingen i hela världen – inte en endaste människa – hade räknat med att en lysande Ridley Scott-film med feministiska förtecken skulle bli storyline i årets Stanley Cup-final.

När reaktionärer får härja fritt i hockeyns tv-studios kan dock vad som helst hända, det vi ni i Sverige och det vet vi i Nordamerika.

Och för allt i världen, låt oss spinna vidare på samma tema:

Om Daniel och Henrik nu är Thelma Louise, då vet vi ju vem som representerar macho-grobianen Mike Milbury i samma film:

Den fule, dumme, snuskige lastbilschaffisen som får sin 18-wheeler sönderskjuten precis innan de magiska slutscenerna.

Milbury är den lätt polerade tv-kommentatorsversionen av samma tölp – möjligen med lite av Thelmas idiot till make blandad i mixen.

Det är för övrigt mycket talande att han väljer just hjältinnorna Thelma Dickinson och Louise Sawyer när han försöker förolämpa tvillingarna.

De var, om ni minns, manlighet av just den sexistiska, xenofobiska, brutala, trångsynta och enfaldiga sort jag inte tvekar att påstå att han står för som drev de två godhjärtade kvinnorna ut i laglöshet.

Naturligtvis ser ”Mad Mike” med förakt på dem.

Men de som vill Boston väl får nog säga åt att honom att lugna ner sig lite. Det går bara att pusha de goda och snälla so far och tvingas Daniel och Henrik fler hånfullheter finns risken att de redan ikväll förvandlas till en helt annan, klassisk duo:

Smith & Wesson!

* * *
Åskan har gått över amerikanska östkusten idag och åtskilliga plan som skulle flyga västerut, mot British Columbia blev kraftiga försenade, eller rentav inställda.

Därmed kändes det som ren jackpot att sätta sig på tåget och åka hem till New York för några dagar off.

Men det känns som jag måste förklara mig en gång till:

Om finalen kunnat avgöras i fredagens match hade jag givetvis åkt, men att i halvsjukt skick göra en tur- och returresa över hela kontinenten på 36 timmar för en Game 5 utan decision-faktor…det är inte värt det, vare sig ekonomiskt eller hälsomässigt.

Nu blir det gött korresoffan-race och sedan är jag back in the swing of things till de två sista matcherna.

Dessutom hinner jag, som Prytz var inne på, utverka rena kalsonger…

* * *

Frågan är vem i hockeyvärlden som är polistönten som blir inlåst i bakluckan på sin polisbil av Thelma och Louise och sen får smaka lite av den cyklande rastafarins jazztobak…?

Jag tror vi drar till med Don Cherry, en trångsynt xenofob det med.

* * *

Visste det, Vigneault har redan bestämt sig.

– You can bet on that, yep, sa han när han idag fick frågan om Luongo startar även femte matchen.

Fegt.

Jag är övertygad om att Schneider skulle göra mer nytta.

* * *

Här är ytterligare några klassiska par och dess motsvarigheter i Stanley Cup-cirkusen.

•Fyrtornet och släpvagnen – Zdeno Chara och Dennis Seidenberg.

•Dumb & Dumber – Mike Milbury och Don Cherry.

•Bonnie & Clyde – Ryan Kesler och Alex Burrows.

•Den gamle och havet – Mark Recchi och isen.

•Dr Jekyll & Mr Hyde – Tim Thomas.

•Siegfried & Roy – Brad Marchand och Rich Peverly (de stod ju för en massa trollkonst senast…)

•Dupond & Dupont – Kevin Bieksa och Keith Ballard (lika förvirrade i senaste matchen

•Abbott & Costello – Claude Julien och Alain Vigneault (Att lyssna på dem är ofta lika tjatigt som att hör ett klassiskt A&C-nummer)

•Gin & Tonic – Niklas Holmgren och Calle Johansson.

•Beavis & Butthead – Bjuppe och Oak Man.

Flera förslag mottages tacksamt.

* * *

Här är länken när Thelma & Louise möter Mike Milbury.

* * *

Nu ska jag ägna en fri dag på Manhattan åt ärenden och promenad och fikahäng med några väl utvalda buddies.

Sen är det match.

Vi hörs strax innan, från the legendary korresoffa.

Mellandag har guld i mund och en bild, aldrig så suddig, säger för tillfället mer än tusen bloggar. Så här kommer några stycken från de senaste dagarna i Stanley Cup-.cirkusen.

Rullan går på TD Garden.

Skulle du köpa en begagnad tv-kanal av denne man?

Gympahallen från Gänget och jag.

Tappra vikingar i Rogers Arena.

Övre halvan av en Sedin…

O…och den nedre.

Så här ser en Marco Polo-Persson ut när det blir 8-1 i TD Garden…

Luooooooooongo! Luoooooooooongo! Luoooooooooooongo!

Denne man har suittit på bussar förr och haft tråkigt.

Plötsligt lämnade Marco Polo-Persson pressläktaren, klädde sig i en Stanley Cup-buckla och ställde sig bland fansen.

Det finns många vägar att gå.

TT in TT:s house.

Misslyckat försök att fånga intro, men man ser ju var vi är i alla fall…

När alla andra rushar mot pressboxen är det fortfarande en som sitter kvar och smörjer kråset…

Hyggligt nöjd Gabriel Landeskog.

Lite fotokonst i bloggen!

Lite mer bildkonst i bloggen!

Precis så trångt som det ser ut i den här hissen, så varmt är det också.

Marco Polo-Persson funderar över vilka souvenirer han ska köpa idag.

Liten matchstudie.

Ännu en Stanley Cup-final, ännu ett deppigt presscenter.

T-Pain – känd Viasat-fotograf som i sommar arrangerar fest för exklsuivt inbjudna i Frankrike – on the bus.

Janne Bengtsson in the house!

Det är en och annan som vill ha en förklaring när det blir 12-1 på två matcher…

Boston – Vancouver 4-0 (Slut)

* * *

Nä fan, här blir inga kovändningar.

Canucks har blivit uppsmiskade, hopknycklade, tilltufsade, förödmjukade och detroniserade i de här två matcherna.

Men jag är en envis jävel och tror på de ödesbetonade tendenser jag sett tidigare.

Så:

Canucks reser sig igen.

Om inte?

Det står alla fritt att använda mig som pinata om det känns bra, jag är lika glad ändå.

* * *

Om temperaturen i presshissen, och Canucks omklädningsrum, ger en indikation om vad det var för kvalitet på isen spelades final 4 i mjukglass-

Biffen blir well done halvtimmen efter slutsignalen.

* * *

Exactemente, Mathias. Göte i Metropol hör man alldeles för lite om nowadays. Men han är en tidlös hjälte.

* * *

Henke och Danne står dock i den där bakugnsvärmen och svarar på samma frågor om och om och om igen.

– Nej, de är inte frustrerade.

– Nej, de tycker inte att de var särskilt dåliga kväll.

– Nej, de är inte oroliga över Bobby Lous psyke.

– Nej, de tycker inte att Boston har momentum när matchen

Det hade man kunnat skriva utan att gå dit och lyssna, tror jag bestämt

* * *

Hissen dröjde ett tag, så jag hann faktiskt se att TT gav sig på Burrows.

– The game getting down toward the end, so I thought I’d give him a little love tap and let him know that ”I know what you’re doing but I’m not gonna let you do it forever”. So that’s all that was, säger Thomas.

* * *

Mike Milbury har tydligen döpt om Daniel och Henrik till Thelma och Louise nu…

* * *
Det är en minst sagt skön lirare som dansar i TD Garden-jumbon under tredje perioden.

Sven Melander, Nurejev, Trazan Apansson och Kurt Olssons Arne i en och samma person, typ.

* * *

Vigneault vågar aldrig, men han borde satsa på Schneider i fortsättningen.

Jo, jag tycker fan det.

* * *

Marco Polo-Persson slår ihop datorn, smackar belåtet och säger:

– Det här var Persson-effekten.

Nu åker han vidare till Vancouver för att se om den funkar där också.

Jag hoppar tillfälligt av cirkusen och åker hem till New York, men kommer naturligtvis att rapportera från korresoffan.

Redan i morrn ska ni få lite bilder, utlovade sen länge.

 

Knappa tre kvar, 4-0 till Boston och jag måste gå igen.

Vi får väl se om jag missar lika många mål som senast, men Schneider verkar lite säkrare än Luongo…

Mer kommer om sådär två timmar. Ha tålamod.

Boston – Vancouver 3-0 (Period 2)

* * *
Det händer igen.

Canucks blir överkörda.

Ojvoj.

Men de gör också, på nytt, en bedrövlig andraperiod, medan Bruins är metodiska, självsäkra och effektiva.

Vigneault har att göra framöver om han ska kunna förhindra att det här börjar rinna honom ur händerna.

* * *

Särskilt eländig är Bobby Louis period.

Det dragskott Mike Ryder gör 2-0 med får man inte släppa in i en Stanley Cup-final, så är det bara.

Han gör inte mycket för att motverka bilden av sig själv som psykiskt svag, den han säger sig vara så trött på.

* * *

Plötsligt kommer det ytterligare en tjomme och tränger sig in just på vår bänkrad.

Det här är pressläktarnas Bangladesh nu.

* * *

In med Läck!

* * *

Mikke, TT är ju en Wille Löfqvist med fast forward-knapp på och han sa ju alltid att så länge man stoppar puckjäveln så spelar det ingen roll hur det ser ut.

Korrektomundo, som Göte i Metropol skulle ha sagt.

* * *

Fint av de ansvariga i TD att spela ”Thunder Road” för oss. Och sen ”Badlands” också.

* * *

Efter den där skottäckningen är det dessvärre inte mycket som går Ballards väg.

Stanley Cup-final…det är liksom rätt så hög nivå.

* * *

Blackhawk, jag är alltjämt för detroniserad för att kunna säga något om Uncle Zebs bortgång, men köp tidningen på lördag, det är mitt tips.

* * *

Jag håller med Storbjörn och Mathias om Marchand, det är ju tvärtom en väldigt lätt spelare att tycka om.

* * *

Det var snack om isen efter värmningen i morse, den är tydligen inte mycket bättre än den ni har i frysväskan när ni åker på picknick i helgen – men som bägge parter konstaterade är det lika för båda, så det ska inte kunna användas som ursäkt.

* * *

Det är inte som att fansen i TD direkt sitter och har tråkigt.

Här rullas det hatt nu, vid min gud.

* * *

Ski, din rackare. Ligger du och ar skabrös när Stanley Cup-final pågår. Det var det värsta.

* * *

Plötsligt zoomar dom in Rachel McAdams i jumbon också. Det får dom gärna göra igen.

* * *

Henke skadad?

Det påstod många under Nashville-serien också, men både han och klubben blånekade, så jag vet inte jag.

* * *

Ja, sorry:

Jag slår förstås klubban i isen för Lehner.

Där har vi näste store svenske NHL-målis.

Jag tror och hoppas att han tar över i Ottawa redan kommande säsong.

* * *

Korresoffan, here I come.

Men först ska vi ta oss igenom den sista perioden och sen ska vi lämna en slutrapport också.

Ni vet att den dröjer en timme eller två.

Boston – Vancouver 1-0 (Period 1)

* * *

Bra perre i TD, mer lik de vi såg i Vancouver förra veckan.

Båda lagen spelar tajt, håller högt tempo och uppträder, till skillnad från i förrgår, synnerligen disciplinerat.

Canucks leder skotten med 12-6, men det är Bruins-Peverly som under en urtjusig soloåkning gör periodens enda mål.

Fortsättningen blir mycket spännande.

* * *

Canucks misslyckas åter i två powerplay i rad, men de får ändå se det som ett fall framåt.

De släpper ju inte några bakåt…

* * *

Ojvoj, situationen efter fem och en halv, när TT tror att han har pucken och den i själva verket går ut till pjäxa Bieksa, då håller Marco Polo-Persson på att ramla av stolen.

* * *

So far har den utlovade upprensningen av tjafs och trams efter avblåsningarna faktiskt utförts med ackuratess.

Men så står det 1-0 också.

Om Bruins rycker kan det nog bli pretty ugly igen.

* * *

De når rekordartade decibelnivåer här inne när självaste Bobby Orr, iklädd sin gamla matchtröja, zoomas in i jumbon.

Han är kvällen hederskapten och skickar iväg flaggan som sedan skickas runt hela nedre läktarsektioner

Det är i sanning häftigt.

* * *

Keith Ballard går direkt från bänken till första backpar, med Pjäxa Bieksa, och The Freddy Shoestring Magic funkar i alla fall när han med dödsförakt slänger sig ner och täcker bort vad som mycket väl skulle kunnat vara 1-0.

* * *

Även Marc Savard är här – och får fina ovationer han också.

* * *

Tvillingarna är hetare idag och Edler gör hela Jämtland stolt igen.

* * *

Det är begränsat med utrymme idag, to put i mildly.

En del av pressläktaren har nämligen spärrats av och gjorts till lyxbox för 30 general managers och deras entourage.

Ja, så fort Stealth-flygaren är inblandad blir det någon form av besvär.

* * *

Arge Jan, dina inlägg är för griniga och aggressiva för att bli publicerade.

Ändra ton så får du vara med och leka.

* * *

Bruins har fått sina egna gröna män; de står i likadana gröna helkroppstrikåer och viftar med Boston-flaggor.

Men – borde de inte vara yellow men?

* * *

Modet sviker Marco Polo-Persson tidigt idag.

– Vancouver vinner idag, säger han med en olycklig grimas efter första bytet.

Efter målet har han dock gaskat upp sig avsevärt.

* * *

Snygging, man kan inte ha allt. Nu bloggar Marco Polo-Persson så det ryker om tangenterna. Följ honom på abusabloggen.

* * *

Men hörrni, är det inte lite för mycket stiltje i kommentatorsspåret för att vara en fucking Stanley Cup-final?

Kom igen nu.

Själv ska jag dricka kaffe och snusa och terra Marco Polo-Persson lite.

Later.

 

 

Here we go again.

Och jag önskar jag hade ord målande nog att förklara hur det är att sitta här, i ett åskhett Boston, och vänta på ännu en Stanley Cup-final.

Hur stort det känns, hur roligt och inspirerande och upphetsande och coolt och rent overkligt.

Fan, Stanley Cup-final….

När jag var liten var det något helt ouppnåeligt och utopiskt, något som liksom bara fanns i en annan, högre dimension.

Att drömma om att se en, live, var lika realistiskt som att drömma om att få komma till månen.

Men här är jag, för min 28:e finalmatch i rad, precis lika sprallig och upprymd som knatteversionen av Bjuppe varit om han hade vetat att det skulle bli så här…

Det är ett oerhört privilegium och jag hoppas att jag i någon mån kan dela med mig av det genom att få dig som följer den här bloggen i natt att höra hur det låter här i TD Garden, hur det ser ut och doftar och känns när Boston Bruins och Vancouver Canucks clashar för fjärde gången,.

* * *

Båda finallagen tränade på Boston University igår och vi i media fick dväljas i en gympasal av klassiskt 50-talssnitt vägg i vägg.

Jag kände mig som Fonzie hela dagen.

Det var till just den gympasalen lätt grymtande Canucks-spelare efter någon timme kom och meddelade de såg det som mer eller mindre skandalöst att lagkamraten Rome fick fyra matchers avstängning.

– Det var en ren tackling, den borde inte ha renderat någon avstängning alls, sa till exempel Henke Sedin.

Det var en viss korrigering från halvtimmen efter matchen i måndags, då även tvillingarna tyckte att ”Romer” klev fram lite väl sent.

Men ni vet ju vad det där handlar om; canuckerna hade ett lagmöte och bestämde sig för enad front för sin stukade lagkamrat.

Sanningen fick vi förmodligen direkt efter matchen.

* * *

Hej, jag heter Per och jobbar åt Aftonblat.

Det är så det står på sittplatsschemat på pressläktaren ikväll.

Aftonblat.

NHL-personal är nog inte riktigt van vid sån här värme…

* * *

Min ståndpunkt har inte förändrats.

Rome var naturligtvis inte ute efter att skada, men tacklingen var sen – och så fort som det går i hockey är 0.8 sekunder väldigt sent – och axeln träffade huvudet.

Avstängningen – den längsta som utdömts i en final – var kanske väl harsh, men inte fel i sig.

* * *

Vi hade suttit i hotellbaren i en kvart och bubblat en massa hockey igår kväll när jag vände mig mot Marco Polo-Persson och utbrast;

– Just ja, hörde du…Tim Thomas kan inte spela fjärde matchen.

I tre sekunder hade Persson uppsynen hos en man som just diagnostiserats med en venerisk sjukdom. Sedan förstod han att gamle Bjuppe skojade.

– Det där var inte kul, sa han sedan och skakade av sig chocken.

Jo, det var det.

* * *

Vad säger du, PerN? Kron Wall of Pain har aldrig varit sen i hela sitt liv. Människor som har så bråttom som han när han kör bil kommer aldrig sent…

* * *

Horton kan alltså inte spela mer och det är ett jävla avbräck för Bruins, men han ersätts av allt att döma med youngblood Seguin och sämre substitut går absolut att tänka sig.

* * *

Det är nu, i skrivande stund, drygt två timmar kvar till första nedsläpp och i environgerna under TD-läktarna sjuder det av aktivitet.

Murvlar som yours truly, Svenskan-Janne och Marco Polo-Persson sitter böjda över laptoppar i det jättelika, provisoriska presscentrat och randar texter (mja, Marco Polo-Persson fnissar mest åt skojiga Facebook-dueller med sportchefen, men det tar vi inget extra för…). I loungen intill hugger Eken – förstås – och andra in på gratismaten. Och så är det en hel armé av NHL-anställda, säkerhetsvakter, vaktmästare, general managers och annat löst folk som irrar runt i korridorerna med jäktade blickar.

It’s The Stanley Cup Finals och temperaturen stiger.

* * *

Att Rome inte kan spela är inte tillnärmelsevis lika tungt för Canucks, även om lagkamraterna nu försöker hajpa hans enorma betydelse.

Nu får Ketih Ballard chansen istället och det är på tiden. Fast Freddy Shoestring har sagt att han ska avgöra den här finalen. Då blir det så.

* * *

Plötsligt kommer Larry Brooks – brunbränd och fin efter all baseboll-bevakning – förbi, ser att jag sitter och bollar med en snusdosa och tar sig för pannan.

– Va, utbrister han, håller du med sånt där? Jag trodde du var en civiliserad människa!

Well, det är inte mig den balanserade och vänlige coachen i Rangers brukar bli vred på…

* * *

När det var åtta minuter kvar av matchen i måndags fick Bobby Lou frågan om han ville kliva av, men meddelade Vigneault att han ville fight it out.

– Om jag vetat att det skulle bli tre mål till hade jag kanske tänkt över saken, sa han igår med ett brett flin.

He’s gonna be alright, tycker jag det låter som.

* * *

Så fort man vänder ryggen till förlorar Marco Polo-Persson kontrollen över sina Bruins-sympatier. Nu har han varit i klubbens souvenir-shop och sitter här med väskan full av sjalar, kepsar och vimplar.

– Men det är till mina släktingar, påstår han.

Eller hur. Det är som när en flickvän en gång hittade en årgång Playboy i min ungkarlsetta på Bygatan i Borlänge och jag omedelbart sa att det var Bullens.

* * *

Den här finalen went ugly senast, som ni förstås minns. Bara en gång tidigare i historien har det utdömts fler utvisningsminuter. Nu talar båda lagen att de tänker koncentrera sig på det som händer mellan avblåsningarna och inte ägna sig åt så mycket tjafs och gruff och skit.

Yeah right.

Det är lätt att säga när man står i en gympasal med Fonzie, men när man åter befinner sig öga mot öga med skäggiga jävlar man kommit att hata, då tror inte jag att det där går att kontrollera.

Räkna med nasty shit igen, säger jag.

* * *

Svenskan-Janne reser sig, med viss möda från sin plats, sträcker på sig och utbrister:

– Fy fan, man är som en kakelugn när man försöker röra sig.

!!!

* * *

Boston Globe ser sig idag, på självaste ledarsidan, föranledd att uppmana till mer civilisation på TD Gardens läktare.

Tydligen blev Canucks-fans både hotade, spottade på och nersprutade med senap (!) i måndags.

Snyggt.

* * *

Man vet egentligen inte så mycket om underhållning förrän man hört Calle Johansson dra lite Dale Hunter-stories.

* * *

Å andra sidan uppförde sig Vancouver inte heller direkt anständigt mot tillresta Bruins-fans i lördags.

Jag hörde själv Johnny Boychuks föräldrar berätta hur de, två åldringar, blev utsatta för verbala övergrepp på t-banan in till stan efter matchen.

Ska det vara så svårt att uppföra sig som en varelse utrustad med hjärna?

* * *

Jaha, nu har Marco Polo-Persson skaffat sig en gul jävla handduk också,

Aftonblat kan ha gjort sitt sista framträdande på en pressläktare…

* * *

Boston Herald recenserar de finaste skäggen i Bruins och karaktäriserar dem på följande fyndiga sätt:

Andrew Ference – sexy professor.

Zdeno Chara – roman warrior.

Shawn Thornton – natural (ja, det kanske inte var så fyndigt, nu när jag tänker efter…).

Tim Thomas – franciscan monk.

Tyler Seguin – urban amish.

Biffen – skepparkrans.

* * *

Samtliga general managers i ligan har haft traditionsenligt möte på lyxhotell stan idag och ser matchen på plats ikväll.

Kul för Glen Stealth-flygaren Sather. Då får ju han också se lite bra hockey också.

* * *

Nä, Boston Globe skrev inte om gamle Bjuppe. Jag skojade till det där, helt enkelt….

* * *

Nästa gång jag ser en finalmatch är bucklan i hallen….

Skulle Boston kvittera serien ikväll åker jag nämligen hem till New York några dagar; för en Game 5 utan decision-faktor dundrar jag helt enkelt inte iväg över kontinenten tur och retur på några få dagar.

* * *

I natt drömde jag att Calle Johansson utsetts till tränare i Leksand och det var en sån där tydlig och realistisk dröm att jag trodde att det verkligen hade hänt när jag vaknade.

Det tog en hel minut innan jag förstod att jag inte skulle ringa och säga att det ju var för jävla kul.

Hjärnan blir rätt konstig när den släpas runt på roadtrip i veckor.

* * *
Ikväll gör Alexander Edler sitt första finalmål

Kom ihåg var ni läste det först.

* * *
Vill bara påpeka att Saida Loob förstås fortfarande är felfri i sitt stryktips efter tre matcher.

Han har nu haft rätt nio finaler i rad….

Och håller gotlänningens svit en kväll till blir det Boston-seger ikväll.

* * *

Nej, nu ska Aftonblats två representanter leta på sina platser där uppe i taket, så ni får det här introt lite tidigare än vanligt.

Nu kör vi.

Det är Stanley Cup-final, goddammit!

Boston – Vancouver 8-1 (Slut)

* * *

Förnedring, varken mer eller mindre.

Man ska inte kunna få stryk med 8-1 i en Stanley Cup-final, det är inte acceptabelt.

Men Boston spelade väldigt bra och Vancouver spelade väldigt dåligt och så mycket mer finns det inte att säga om det

Men jag är ledsen, ni som plötsligt dyker och hojtar som om det vore jag personligen som fått stryk; jag tror fortfarande att det här är Canucks år.

De är väldigt bra på att komma tillbaka efter kackiga insatser som den ikväll och kan mycket väl skaffa sig slagläge redan på onsdag.

Fast det krävs att Erhoff gör sig kvitt sin feber tills dess…

* * *

Jag såg det först när jag gick mot hissarna:

En stor svensk flagga på läktaren – med ett Bruins-emblem mitt i korset.

Är det någon som brukar hänga här som vill erkänna sig skyldig?

* * *

Det är bara två Canucks-spelare som står kvar och svarar på frågor när ett frustande, deadline-jagat mediauppbåd rasar in bland skridskor och klubbor och runtslängda pungskydd:

H och D.

Länge står de också – och många gånger besvarar de exakt samma frågor.

Sammanfattningsvis:

De gjorde en skitmatch ikväll, men de kommer tillbaka.

* * *

Rastman, smakar stek abborre finfint?

Givetvis kommer jag till Borlänge på Peace and Love.

* * *

Tvillingarna har inget roligt byte när Henke först åker på en jävla tryckare av Tim Thomas – och Daniel ett moment senare hamnar i gruff och blir anklagad för filmning

– Fast vi kramades bara. Jag förstår inte riktigt vad vi skulle få tio minuter för, säger Daniel.

* * *

Fan tro’t om inte Lucic skulle upp och vifta fingrarna i ansiktet i fejjan på någon han också.

Det är ju årets festligaste storyline det där

Men Claude Julien, som hade synpunkter på att Canucks-spelarna ”hånade ligans beslut” i förra matchen, är inte glad.

– Jag är besviken att se mina spelare hålla på med sånt där efter att jag sagt det jag sagt. Det kommer att påtalas, grymtar han.

Han får väl ge dem fingret om de fortsätter…

* * *

Marco Polo-Persson?

Ja, han blir så till sig att han plötsligt utbrister:

– Till och med Kaberle är farlig nu!

Då vet man att det är vår i Bruins nation.

* * *

Fan, jag har inte hört en enda säga Canucks säga nåt om att ”ingen trodde att vi skulle vinna fyra raka”.
Dom får jobba på klichéerna.

* * *

Nu ska de stora tjurarna gå på media reception och dricka öl,

Ferdinand Bjuppe, däremot, tänker sätta sig under sin korkek och lukta på blommarna – eller åtminstone sova så det knakar om det.

Vi hörs efter träningarna på Boston University imorrn.

Drygt 4 minuter kvar, 5-1 till Boston och nu måste jag gå till presshissen – notoriskt långsam i i TD.

Mer kommer senare, om någon är vaken då.