Ja, jag är ju borta i  Canal Plus-ligans pool.
2-2 står det ju – redan.
Men det är det värt.
Det här har varit den mest underhållande perioden i årets finalserie.
Jävlar vilken hockeyfest.
* * *
Devorski är i praktform.
Penguins var sex man under hur-länge-som–helst –  men den gamla gubben såg inte sett skit.
Jag har frågat det förr:
HUR kan han få döma finaler!?!
* * *
Zätas period, kan man säga, va?
Och det är ju så:
När han slipper uppgiften att leka siamesisk tvilling med Crosby kan han göra lite annat istället…
* * *
Ja, jag tycker utvisningarna på Mule och Orpik var skit också.
Devorski tycker väl han haft för lite att göra tidigare och vill visa att han minsann kan avgöra.
* * *
Ni har sett att de kör whiteout i Mellon igen – och jo, det är brakande hög stämning här inne.
* * *
Den Cleary har haft större perioder.
Först var det han som ,enligt Lex Sjöström, misslyckades att få ut pucken innan 1-0-målet – och sen satt han utvisad, för en gångs skull korrekt, när Penguins kvitterade.
Kan bli en plågsam sittning under videogenomgången i morgon…
* * *
De buar inte särskilt åt Zäta _ vilken miss! – men Hossa får sina fiskar varma.
* * *
Ledsen att jag inte hinner uppdatera kommentarerna, men vänta bara. Om två år är den nya arenan här klar.
* * *
The Mules mål var lika svenskt som falukorv.
Zäta och The Kron Wall of Pain stod för assisten.
* * *
En herre nedanför mig har svart peruk, glasögon och Chefs-tröja med Hanson på ryggen.
Stiligt.
* * *
Jag vet, AIK-fan. Men vi leksingar får försöka rycka i de små halmstrån vi kan hitta..
* * *
Jay Leno har en assist i alla fall. Varpu nickar belåtet.
* * *
”Nossa Hossa” står det en skylt en arg pingvin håller upp på läktaren.
Nossa? Vad fan är det?
* * *
Ingen hade lyckats smuggla in någon bläckfisk den här gången, men Wings verkar ju funka bra ändå.
* * *
Vad hände på slutet, klev Malkin av? Inget allvarligt, väl?
* * *
På Letangs skott var Ozzie inte snabbare i reaktionerna än sin namne i Black Sabbath.
* * *
Jaha, let’s rock igen då.
Hoppas på mer av samma kalashockey.
Vi hörs sen.

Efter att ha visat mina färdigheter i grenen sax-sten-påse fick jag igår, som fjärde medlem, kliva rakt in i Oak Mans och Canal Plus-gossarnas heta tips-pool.
Och jag slog fast utgången utan att tveka längre än Fabio Ericsson gör när han avlossar stora kanonen direkt från blå.
Det blir 3-1 ikväll igen.
Fast till Pittsburgh.
Jag är helt, fullständigt och totalt övertygad om att hemmalaget vinner,
Pens har i alla fall tidvis spelat utmärkt i de två första matcherna, ligger mycket närmare mästarna än någon gång ifjol och får nu fördelen av att matcha laget efter behag; framförallt slipper Crosby skuggan från Njurunda.
Det spelar nog faktiskt ingen roll hur mycket Detroit än ”förschöker” – Pens tar match 3.
Om inte lovar jag att bjuda alla svenskar jag ser efter matchen på en grogg.
* * *
Ludwig, svaret på din fråga om det märks att Mellon är gammal och sliten lyder – jotack.
Just därför lär det bland annat bli kortare inlägg än vanligt i natt.
Den provisoriska pressläktaren – precis som ifjol belägen bland de vanliga sektionerna på ena kortsidan – är så trång och tillhörande bord så smalt att det inte går att ha dator med under match.
Så jag får springa ner till pressloungen och ösa ur mig några reflektioner – och publicera era kommentarer – i pauserna.
Ledsen, men det går inte på nåt annat sätt.
* * *
Vi var ute på stan en dag , en liten gästrike-pojke och jag (den som först kan tala om vad för dikt jag försöker travestera där får ett hedersomnämnande).
Om det – och annat under den här finalresan – kan ni med fördel läsa om på Ekens egen blogg.
Klicka HÄR.
Och det är alltså INTE jag på bilden från det ruffiga Southside. Som han mycket riktigt påpekar vägrar jag delta i lyteskomiska övningar.
* * *
I förmiddags gick Viktor Hedman omkring i Mellon och såg cool ut.
NHL-bjuder alltid in toppdraftarna till en match under finalserien och idag var det dags.
Han är, kan jag meddela, hejdlöst lång – och underbart målmedveten.
– Det fanns de som tyckte jag var kaxig när jag svarade på varför jag tycker att de ska välja mig först i draften, men det är ju så här, man måste sälja in sig själv.
Just så.
* * *
Det talas om att Samme har nån mystisk skada i den där förbannade nedre delen av kroppen som alla får problem med och kanske inte kan spela i kväll.
Men han är i alla fall med när wingarna kör sin tow-touch-fotboll i Mellon innan värmningen.
Och jag tycker han verkar klart bättre än vad The Kron Wall of Pain vill göra gällande.
* * *
All work and no play makes Biffen a dull boy.
All work and no play makes Biffen a dull boy.
All work and no play makes Biffen a dull boy.
Eken har rätt. Det är tydliga  The Shining-vibbar i våra hotellkorridorer och då kan det som bekant sluta med haranger i den stilen…
* * *
Blir mer och mer förtjust i coach Bylsma och hans torra humor.
I morse fick han en en fråga om huruvida han är nöjd med ett det varit så lite utvisningar i de två första matcherna.
Han svarade, med ett milt leende:
– I think the Red Wings power play numbers stand for themselves in terms of whether we want them to get more power plays or less…
* * *
Kron Wall of Pain håller förresten på att träffa bloggen med den där fotbollen de har till för-värmningen.
Men då jävlar…
* * *
Bylsmas humor var lika torr när han fick frågor om vissa av kontroversiella domslut:
–   You know, as a coach, you typically want to point out the ones that their team does against yours and you rarely want to point out the ones that your team does against theirs..
He he.
* * *
Plötsligt ringer Mister Posten och frågar om han ska ta med sig snus när han nu är på väg över Atlanta.
Forza Vetlanda!
* * *
Det är ju väldigt roligt att Ville Leino konsekvent kallas Jay Leno av omvärlden.
* * *
Idag säger Fabio i Detroit News att han skulle varit arkitekt om han inte spelat hockey.
Det var otippat. Men rätt coolt.
* * *
En liten teori jag har om skillnaderna mellan matcherna ifjol och i år är att Detroit i mycket högre utsträckning varit en lagmaskin den här gången.
För ett år sedan gnistrade stjärnor som Datsyuk, Zäta och The Mule så man blev bländad, men nu har det mycket mr handlat om den kollektiva laginsatsen.
Något oväntat, enligt min blygsamma uppfattning, men visst är det så det varit?
* * *
Fabio säger också att hans favoritmusik är country.
Fin pojk.
* * *
Kapten himself, Mark Messier, är med på mediabussen från hotellet till Mellon.
Meddelas kan att hans lille son bär Pittsburgh-tröja.
Så nu vet vi ar familjen Messier har sina sympatier…
* * *
I Seinfeld hade de the soup nazi – här i Pittsburgh finns the octopus nazi…
Om Herr Benkovitz på Benkovitz Seafoods upptäcker att en kund kan tänkas vara från Detroit hugger han direkt:
– No octopus for you!
Däremot får hemmafansen gärna köpa hur många de vill – och slå sönder dem med en käpp…
* * *
Varpu kommer förresten fram och säger att hon är övertygad om att Jay Leno sätter en puck ikväll.
Kom ihåg var ni läste det först…
* * *
Härligt att se Tony, fotograf åt SVT,  i kommentatorsspåret. Han har tvingats genomlida långa bilresor när Eken valt musiken och vet vilken oändlig tur vi som fanns i Toyota-suvven igår hade…
* * *
Jag får för en gångs skull inte Homer i avgörande-målet-tipset idag.
Men fantamme Ericsson igen.
Så snälla Fabio, skjut som satan idag. Det här börjar bli dyrt.
* * *
Han säger att han ska försöka använda buandet till sin fördel.
Men jag undrar jag.
Nog har Hossa en liten knut i magen innan han åker ut i den här lejonkulan – hem för en av ligans mest hängivna fan-skaror.
Han vet rimligen att det inte bara blir lite buande visavi mannen som lämnade Steeltown för att han såg större chanser att vinna cupen i Detroit.
Det blir en brakande jävla orkan.
* * *
För övrigt längtar jag efter att få se Fabios storebror, Jimmy, här på torsdag.
Då får vi i alla fall LITE Leksand-koppling i den här finalen…
* * *
Nej, Wikdahl. Ska vi tala ”Wichita lineman” ska vi framförallt tala Glen Campbell – och Jimmy Webbs egen version på ”Ten easy pieces”. Men nu råkade Cash hamna där.
* * *
By the way, om någon undrade: Jag tycker det var väldigt korrekt att Malkin inte blev avstängd.
Det är inte så finalserier ska avgöras – och dessutom  vill vi ju se the re-match mot Njurunda-Tyson ikväll.
* * *
Varpu om den provisoriska pressläktaren:
Nu vet jag hur det känns när de stänger locket på kistan…
* * *
Fråga mig inte varför, men nu är det en hund som skäller väldigt högt utanför Red Wings omklädningsrum.
* * *
Groundhog-känslan är fortsatt påtaglig under den här finalen.
Att sitta på samma sketna läktare, hänga i samma presslounge, gå in i samma trånga omklädningsrum, hämta kaffe i samma automat, se samma människor…jo, jag är nog Bill Murray.
* * *
Jag har fortfarande en känsla av att The Mule bara väntar på att explodera.
Fast kanske blir det först på torsdag, när Mister Posten och morbror anslutit.
* * *
Fast gästernas omklädningsrum i Mellon såg rätt annorlunda ut senast jag var på besök.
Då hängde cigarröken tung mellan de trånga väggarna, skorna fastnade i champagne-kladd på golvet och trumhinnorna vibrerade av fru The Mules segerskri.
Det är inget dumt minne…
* * *
Nu ska jag försöka – eller ”förschöka” – klämma ner mig i sätet uppe på läktaren.
Ni är med på dealen då, va?
Inga kommentarer kan publiceras förrän i första paus och inläggen blir troligen kortare än vanligt.
Kul ska vi ha ändå.
Let’s go!

Nu är vi i Steeltown.
Sedan länge, faktiskt.
Avfärden från Detroit skedde redan i svinottan – eller i alla fall före nio…
Sedan plöjde vi genom regnet längs fina gamla Ohio Turnpike i knappa fem timmar.
The Oak Man och Canal Plus-hjältarna utgjorde passagerare och såvitt jag förstod uppskattade de Detroit-samlingen, som inkluderade sånt som Four Tops, Iggy, Kiss (visst!), Aretha Franklin (nej, inte Motown – men hon kommer från stan), Mitch Ryders Detroit-medley, MC5, Eminem, Von Bondies, Smokey Robinson, Detroit Cobras,  Martha & The Vandellas, White Stripes och – ni må förlåta mig, men Eken hade krävt… – den där Journey-låten.
Däremot var det bara Canal Plus-Jocke som helt och fullt förstod den riktiga on the road-samlingen, med exempelvis Little Feats ”Willin”, Hal Ketchums ”Mama knows the highway”, Jo De Messinas ”You’re not in Kansas anymore”, Gram Parsons ”Return of the grevious angel”, Nitty Gritty Dirt Bands ”Will the circle be unbroken” och Johnny Cash-versionen av ”Wichita lineman”.
Men man kan inte begära alltför mycket av generationen Oak och Canal Plus-Björn tillhör…
* * *
I morgon ska Detroit ”förschöka” spela mycket bättre.
Det har jag från en säker källa.
* * *
Ser att ni vill ha ut de där samlingarna i mitt Spotify-hörn hos Halvar , men många av dem finns inte där och just n har jag inte riktigt tid att sitta och pula.
Men jag lovar,  det kommer att bli uppdaterad där när det här racet är över.
* * *
Varpu is in town!
Till skillnad från oss hann hon på Penguins värmning i morse.
Hon meddelar att få var med, men att det såg ut att ryka av revanschbegär som var det.
* * *
Tyson Zetterbergs knytnävar ser hela ut så här dagen efter råkurret  Joe Louis himself skulle ha applåderat.
– Det blev väl inte så många träffar överhuvudtaget, men jag vill gärna tro att jag fick in någon mer än honom, flinar han.
* * *
Just när man kränger runt en stor motorvägskurva ute i den prunkande Pennsylvania-grönskan och Pittsburgh skyline plötsligt tornar upp sig
Nu råder dock het debatt om huruvida den delen av vägen heter Ekens Kurva eller Biffens Kurva.
Ni vet svaret, eller hur.
* * *
Börjar hetta till i kommentatorsspåret, ser jag.
Bra, debattera på.
Men försök hålla er från rena personangrepp och taskigheter.
* * *
Nej, nu ska jag sluta bladdra skit här.
Pittsburgh-kvällen kallar.
Vi hörs från Mellon när det närmare sig strid igen.

Nu blommar väl ändå den så kallade löken.
Zäta slänger handskarna.
Mot Malkin.
De visar sig vara första gången – någonsin.
– Ja, jag slogs aldrig ens som pojklagsspelare, säger han.
– Men jag klarade mig, han fick aldrig in någon smäll.
Ha, Henrik Tyson Zetterberg…
* * *
3-1.
Igen.
Och jag har definitivt sympati med Penguins-fansen.
Det måste vara oerhört frustrerande att se de där stolpskotten, de där missade lägena, de där Osgood-räddningarna och de där domsluten som kanske inte är fullständigt uppåt väggarna men inte heller går Pittsburghs väg.
Å andra sidan:
Pucken kommer någon gång att studsa åt andra hållet och det finns mycket lite som säger något annat än att Pens har en bra chans i sina två hemmamatcher, eller hur?
* * *
Abdelkader är den bästa Abby jag stött på sedan president Bartlets fru..
* * *
Nej, kära kommentatorer – jag ställde inga frågor på presskonferensen.
You wish.
Det kan dock ha varit jag som stod upp och skymde kameran i beige kavaj…
* * *
Stefan, jag vet inte. På de tv-bilder vi fick se gick det inte att se pucken och när det är så dömer de i allmänhet.
Men det var ju bara ett av en helt sjuk rad exempel på monumental otur för Penguins.
* * *
Det är ännu mer kaos i Wings omklädningsrum ikväll.
Trots att knappt en spelare är på plats.
Men Fabio står i alla fall och pratar och pratar och pratar och pratar.
Vi gillar det.
* * *
Felice, mer så i förra matchen i så fall.
Nu låg han i målgården innan skottet kom…
* * *
Lagkamraterna ler ganska stort när de talar om Zätas slagsmål.
– Det hade man inte räknat med, säger Fabio.
– Men han visade ju Malkin att han är en stark svensk…
* * *
Japp, Astennu, jag tycker Crosby var snorbra ikväll.
Nu när han kan matchas på ett annat sätt kommer han med all sannolikhet att ställa till ännu mer problem.
* * *
Bör ju påpekas att Osgood gör några riktigt håriga räddningar också.
* * *
Hälsing, ibland är Helmer dessutom så kvick att han fintar sig själv…
* * *
Det är inte bara Malkin som är frustrerad på slutet.
Det är några Pens-fans som börjar gorma ”Red Wings suck” så det ekar under plåttaket de sista sekunderna också.
Man får förstå.
* * *
Men ni kan väl inte säga ”pittarna” om Pittsburgh.
Är ni Gösta Ekman?
* * *
Nu ska vi hit the Ohio Turnpike för första gången på ett år.
Såvitt jag förstår får jag med mig både Oak Man och Canal Plus-ligan i bilen.
Jag har för övrigt laddat med några riktigt feta CD.
En har Detroit-tema, en anan är en gammal on the road-klassiker som bör bli den bästa musikaliska lektion Eken fått.
Det ska bli…underbart.
Och vi hörs från Steeltown inom kort, goda, fina läsare.

Same, 18 sekunder kvar. 3-1 till Detroit igen. Journey i högtalarna. Malkin och Zäta slåss som fan. Nu går jag. Hoppas det är ok…slutrapport kommer sen.

Det har vänt.
Detroit leder med 2-1
Första smaskar själve Fabio – den nyopererade – in kvitteringen från blå, sen snärtar världens mest underskattade finländare, Filppula,  in en backhand efter att Homer varit och grottat runt Fleury..
Därmed har det blivit öppnare och aningen mer offensivt.
Båda lagen har sekvenser av häftigt tryck i anfallszonen – och framförallt Pens.
Och man kan väl inte säga annat än att de har lite otur.
En klockren i stolpen, puckar som hoppar över klubbladen i sista ögonblicket.
Men det kanske går att vända på klyschan och säga att man skapar sin egen otur också…
Jävligt häftig sistaperiod bör det hur som helst kunna bli.
* * *
Ha, vad fint att ni saknar Varpu.
Men ni kan vara lugna.
Hon kommer till Pittsburgh i morrn och är sen med hela resan.
* * *
Det är ingen tillfällighet att Big E Fabio Ericsson gör mål.
Han har varit löjligt bra.
* * *
Varje gång det är nån riktigt gastkramande situation är det en panikartad kvinnoröst som skär rakt genom alla andra skrin.
Jag misstänker att det är The Mules Cissi…
* * *
Vill minnas att jag senast sa nåt om det onödiga i att Wings ALLTID ska spela ut pucken och nu är det nån som kommit på samma tanke…
Orpik, Penguins-backen, konstaterar det i en paus-intervju:
– De var nog upprörd över alla ”overturns” senast och nu tjippar de mycket oftare ner pucken i vår zon.
* * *
Jo, Mathias, Canal Plus-Jocke har börjat odla skägg.
Och till skillnad från Papa Biffen ser det ut som att han kan få fram ett riktig Demis Roussos-monster.
* * *
Fast Detroits powerplay när Malkin satt utvisad var inget vidare.
* * *
Pittsburgh-reportrarna runt mig muttrar ganska surt om att Homer var inne och härjade i målgården vid andra målet, men var det inte så att Malkin tryckte in Piteå-expressen?
Jag bara frågar.
* * *
Nu har jag berättat för Varpu att ni saknar henne.
Hon hälsar att väskorna är packade och att hon ser fram emot att förse bloggen med material.
* * *
Men visst, Jepperdi, när Dupius klubba gick sönder, då skulle det varit utvisning.
* * *
Kunitz är Anaheim-spelare i benmärgen. Han vet hur man krånglar med rödvingar…och det ser The Mule fanimig till att han får betala för.
Fin åktur…
* * *
The Oak Man har nu tagit av sig i bara skjortärmarna och sitter borta på sin plats och ser ut som Steve McQueen.
Då vet man att det är allvar.
* * *
Kom det in en bläckfisk mitt i perioden också?
I så fall – applåd.
* * *
Den här kraftige John Candy-radioprataren intill pratar väldigt mycket, väldigt högt och väldigt…ja, initierat är kanske inte ordet, även om han är väldigt övertygad om det själv.
* * *
Fan, nu kom Jocke med kaffe igen.
Låt oss försöka här.
Jocki, jag tror jag blir tocki…usch, det där var inte bättre än när min kompis Högmyr skulle rappa i öppen mick på Hannas Krog i Stockholm en gång för väldigt länge sedan.
Jag ber om ursäkt.
* * *
Hinner jag lovar jag Same att peta in ett slutresultat här innan jag måste rusha iväg, men det är inget löfte.
Det kan bli väldans bråttom…
Riktig slutrapport kommer hur som helst sent.

0-1 efter första.
Geno Malkin ser i ett powerplay – matchens enda – till att ge Penguins det första mål de behöver och hemskt gärna ville ha.
Återigen studsade pucken i en massa ben och klubbor innan den gick in, men det föregicks av ett PP som var seriens klart bästa so far.
* * *
Värmen börjar redan bli pressande uppe i…vår bastu till läktare, skulle det stå här.
* * *
Annars hände inte så mycket att det störde i första.
Wings var heta i början, och Penguins fick till press i slutet, men annars handlade det mest om ställningskrig.
Å andra sidan är det fan inte lätt att skapa några chanser med två lag på isen som spelar så oerhört tajt och säkert försvarsspel.
Det blir tillfälligheter och just utvisningar som avgör detta.
* * *
En sketen bläckfisk klafsade ner i isen idag.
En.
Då vet ni varför om Wings förlorar idag…
* * *
Förresten, i bilden på Canal Plus-Björn i förra inlägget hoppas jag ni ser vilken blogg han har den goda smaken att sitta och läsa…
* * *
När Crosby under powerplay hamnar där nere, snett bakom kassen, då känns det fullständigt livsfarligt varenda sekund.
* * *
Magiskt att läsa om solen som går upp i Västerbotten och över skären utanför Timrå.
Det hugger till i en svensk själv, det måste medges.
* * *
Jag tror ju fortfarande att det kan bli Spinal Tap-katastrof av den den där elden arrangörerna i The Joe sprutar ur jumbotronen under det mäktiga introt.
* * *
Den provisoriska pressläktaren är så ranglig att det känns som att vi alla ska ramla ut i Detroit River varje gång någon rör sig, i synnerhet bloggen och den duktigt korpulenta radiopratare från Pittsburgh som sitter intill och har högljudda teorier om allting.
* * *
Ja, Dupuis är verkligen med.
Under sitt första byte proppade han allt han såg.
Helt rätt, så ska man komma tillbaka.
* * *
Kometen, kul att du gillade bilderna, men det var ett jävla pillrande med att få in dem i nya bloggen.
Vågar mig inte på det igen förrän jag fått en rejäl lektion av den tekniska personalen.
* * *
Fick precis innan nedsläpp en underbar sms-fråga av Leksands klassiske matris, Johan Bonde:
Vilka fyra har spelat i både Leksand och Detroit.
Jag kom på rak arm på Dan Labraaten, Uffe Samuelsson och Mattias Ritola, men skrällen Yan Golubovsky (!) får Johan hjälpa mig med…
* * *
Det är McCreary och hotellrumsmarodören Joannette som dömer i kväll – och de blåser inte onödan de heller.
Det verkar ha hänt nåt bra med bedömningen lagom till finalen.
* * *
Varför vill mitt rättstavningsprogram döpa om Labraaten till laboranten?
* * *
Agence France Presse har platserna framför bloggen.
Man skulle bra gärna vilja veta hur det gick till när de övertalade tjänstgörande redaktör hemma i Paris om att de måste vara på plats…
* * *
Laboranten!?!
* * *
En Pens-supporter på sektionen intill har en stor ”Red Wings suck!”-skylt med sig.
Det kräver lite balls att gå till The Joe med en sån.
* * *
Det rasar in underhållande mess från matris-Johan plötsligt.
Som den här storyn:
”Första gången Lidas skulle spela TV-pucken satte dom ihop honom Johan Grans. Dom tyckte han behövde spela med nån som hade lite rutin. Måste säga att dom gjorde rätt. Deras karriärer gick ju åt lite olika håll. Men inget ont om Grans tid i HC Dobel…”.
* * *
Nu talas det om att Canal Plus-Jocke är på väg att hämta kaffe igen.
I så fall får jag börja fila på första dikten.
Hörs i nästa paus.

Jaha, here we go again.
Direkt.
Och jag gillar det.
Ursprungligen kändes det lite surt att de skulle bränna av något så heligt som två finalmatcher på ett dygn, men nu när vi är mitt upp i racet är det bara underbart att vi får knyta på oss slipsarna och åka så fort igen.
Game on, säger jag. Ladda bössorna . Låt bläckfiskarna flyga. Spela hockey.
* * *
Ännu en Red Wings-spelare som föredrar att vara anonym vill idag ha följande sagt om Big E:
– Fabio är raggare, det måste du skriva. Han har en Ford Mustang och sitter alltid med silver-armbågen utanför den nervevade rutan. Och så vill han alltid rejsa mot alla han träffar. Trots att han, som sagt, bara har en Ford Mustang…
* * *
Pingvinerna verkar fortfarande vara helt friska, men Wings får klara sig utan Datyuk ikväll också.
Den ovan nämnde raggaren, nyss opererade, känner sig dock bättre.
– Ja, idag är det mycket bättre. Men jag ska ändå ta några sprutor innan uppvärmningen, sa han efter förmiddagsvärmningen.
* * *
Goda nyheter i finalvimlet:
Mannen som kallas Vetlanda-Posten tänker flyga hit, trots allt.
Det börjar arta sig.
* * *
När man säger att man ska ta ”en öl” brukar man som bekant mena åtta, men igår tog yours truly verkligen bara en på den officiella eftersittning NHL ordnar åt media varje kväll.
Så ordningsam kan jag vara.
Nån gång om året…
* * *
Nu vi bara att The Mules morbror kommer också.
Den underhållningen klarar vi oss inte utan.
* * *
Biffen till amerikansk kollega vid kaffabaljorna:
– Det är väl inte sånt där decaffinated du dricker?
Amerikansk kollega:
– Nej, för fan, sånt är för första slutspelsomgången.
Lite kul.
* * *
Dallas gömmer undan Brett Hull i organisationen och utser Joe Nieuwendyk till GM istället.
Helt riktigt.
Hull har aldrig fått tillräckligt med kritik för Sean Avery-debaclet, som jag skulle vilja påstå förstörde hela säsongen för ett utmärkt lag.
* * *
Har vissa problem med slipsknuten idag. Den halkar liksom omkring. Men med några koppar riktigt starkt kaffe – de har nåt slags europeisk variant i The Joe – ska det nog fixa sig.
* * *
Försökte prata med ett Penguin-fan i hotelllobbyn idag.
Gick inget vidare.
När han förstod att jag råkar vara svensk bara gick han.
Sen vände han sig om och hojtade
– Chicken swede…
That’s me, folks.
* * *
Mycket i tidningsrapporterna från Pittsburgh idag handlar om att Penguins måste vinna flera tekningar.
Bylsma håller med:
– Vi är ett lag som vill ha pucken och att starta med den är bättre än att inte göra det, säger han torrt.
* * *
Häromdagen kom han, som bloggen tidigare rapporterat, fram och hälsade under media-middagen på Hockeytown.
Idag klev Bettman ur  Marriott-hissen när jag stod ensam och väntade.
Fast då såg han ut som han mött ett gammalt Winnipeg Jets-fan i en mörk gränd.
Ta det piano, Gary. Jag är ett fan.
* * *
Spännande nyhet från Ottawa-hållet:
Det talas där uppe om att Pebben kan vara på väg till Senators.
Vore väl häftigt, om han fick återförenas med bäste kompisen Alfie.
* * *
Idag var det mors dag i Sverige – och det visste Zäta.
– Jodå, jag har ringt morsan, säger han med ett nöjt leende.
Men Lidas och The Kron Wall var tacksamma för upplysningen…
* * *
Tammefan, fick jag inte Holmström i matchvinnar-tipset igen.
Plus Stuart .
Fast Homer…jag tror nog fortfarande det kan vara rätt bra.
* * *
Kapten Hadoc, så här löd en av tidningsrubrikerna idag:
See you later, Abdelkader…
Bara sportredigerare kan komma på såna fyndigheter.
* * *
Det ryktas att Bylsma slänger in Dupuis i kväll.
Så Pens-fansen vet.
* * *
Nä, det  blir ingen ordning på Liljas huvudvärk.
– Det är som vanligt, suckar han.
– Jag börjar inse att det inte blir nåt mer i år och fokuserar på nästa säsong istället.
Nu ser han, som alla andra skadade och petade, matcherna på tv-skärmar i omklädningsrummet – och suget efter att få vara med ute på isen blir emellanåt nästan outhärdligt.
– Ja, fy fan, ibland är det så man vill kräkas, berättar han, men vad ska man göra?
* * *
Står vid entrén och gör just ingenting när Pittsburgh anländer.
Det är en syn när så många hjulbenta kommer på rad. Det är som 20 Zeb Macahan i en enda smäll.
Fast kostym då.
* * *
Får en känsla av att The Mule kommer explodera ikväll, nu när han vet att Vetlanda-Posten är på  ingång.
* * *
Annars vore det rätt cool om exempelvis Kunitz började klä sig som Zeb.
* * *
Det händer att ni fråga efter bilder, så här kommer några stycken från de senaste dagarna.

Lidas och Hossa matar hyenorna

Och här är hyenorna

Sveriges David Beckham

Kron Wall of Pain gör sig beredd för TV-debatt

The Joe

Bron där fansen alltid väntar på att arenan ska öppna

Idolbild på The Novi Eight. Hänger på väggen i The Joe. Jag tycker Kron Wall of Pain borde skaffa sån här page igen…

Modepolisen intervjuas

Fabio i händelsernas centrum

Introt + Canal Plus-Björn

* * *

Nu sa bloggen att jag laddat färdigt, jag har utnyttjat min kvot. Morsning korsning.
Men strunt i det, nu åker vi snart.
Ny fest blir det
Och jag återkommer i första paus.

3-1, blir det alltså.
Och med facit i hand skulle jag vilja påstå att den här matchen vände, och avgjordes, när Detroit dödade de där två utvisningarna i andra.
The Oak Man och Pretty Face – också kända som Leif Boork och Tommy Sandlin – hånar mig för den teorin, men jag menar ju att Pittsburgh var på väg att ta över tillställningen under inledningen av andra.
Men efter de lyckade numerära underlägena tog  Detroit tillbaka initiativet och i tredje stängde de
Hur är det dom säger här…Detroit hittade ett sätt att vinna, kort sagt.
Korrekt? Eller håller ni med expertisen på bänkraden nedanför?
* * *
Maltby gafflade för mycket.
Det var därför Crosby gav honom en hurring efteråt.
– Som alltid ska han fortsätta snacka i all evighet. Så jag kände att jag behövde dra till honom. Det var det hela, säger den samlade superstjärnan efteråt.
Sen ler han lite lätt…
* * *
Det bästa med att Detroit vinner är att man får höra allsången till Journey-dängan igen.
När de kommer till den där raden om ”born and raised in South Detroit”, då jävlar exploderar The Joe.
* * *
Det är mer media än nånsin på den här finalen och kalabaliken inne i Wings omklädningsrum efteråt är helt bisarr.
Vi får klättra på varandra för att hör avd notoriska low-talkers som The Mule och Zäta har att säga världen.
Fast jag säger som spelarna när de får frågor om det inte är väldigt grinigt på isen:
Det är final, det ska vara så, jag gillar det…
* * *
Blir aldrig stungen, men får se en uppenbart getingrädd slovak vifta som en seriefigur när flygfäet surrar runt hans flint.
Det är mycket underhållande.
* * *
Vill ni veta varför lagen försöker hålla skador hemliga under slutspelet?
Fråga nyopererade Big E.
Under första bytet ikväll blev han spearad i blindtarmstrakten flera gånger…
– Alla lag har såna grisspelare, så det får man räkna med, säger han och visar sen lilla maggen.
Han har ett stort ärr på högersidan, sedan ett mindre strax intill och ytterligare ett vid naveln.
Jag skulle ligga hemma och kvida av självömkan…
* * *
Det är rätt mycket tjafs om sargerna i The Joe efteråt.
Men Sid The Kid säger det bäst:
– De fick några turstudsar. Men det kommer vi också att få under den här serien.
Han har blivit mycket vuxnare och mer stabil på bara ett år.
* * *
Det där med djupet i Detroit börjar ju bli tjatigt, men det var för satan fjärdekedjan, med Leino och Maltby och Abdelkader, som stod för de största insatserna under sista perioden – och belönades för det med väldigt mycket istid.
Och så gjorde just Abby, som de kallar Abdelkader, alltså NHL-karriärens första mål.
Imponerande.
* * *
Osgood känner sympati för Fleury.
– Ja, de här sargerna, de är livfulla…jag, om någon, vet hur det känns när puckarna studsar i dem på det där sättet och sen går in. Det är inte roligt, säger han med en empatisk huvudskakning.
* * *
Bäckisbloggen, tyckte du det såg mätt ut?
* * *
Abdelkader låter inte som namnet på en hockeyspelare.
Det är snarare tyska mittbackar i fotboll som heter så.
Så jag är tacksam för smeknamnet Abby.
* * *
Zäta säger ”förschöker” ikväll också.
Jag tycker det är underbart.
* * *
Eventuella Pens-fans som sitter och deppar i vårnatten kan ju trösta sig med att Crosby säger att allting känns mycket bättre än ifjol och att han är övertygad om att laget kan stjäla den andra matchen i natt.
– Vi tror på det här, förklarar han och låter helt övertygande.
* * *
Nu är det,  för en gångs skull,  en rätt bra kväll i Motown, så jag ska nog ta och steppa ut en stund.
Tack för ikväll.
Vi hörs alldeles, alldeles snart.

2-1 nu.
Det hade man inte trott efter tio första, då Penguins  var på väg att ta över och lät Wings smaka egen medicin.
Jag tror aldrig sett Detroit ha så lite puck.
Men sen dödade de två täta – och onödiga, ingen kan gnälla på sur-Devorski, inte ens jag – utvisningar och sen vände det.
Och bara 58 sekunder före pausen kunde The Mule böka in 2-1.
Så kan det gå.
* * *
Namnet Kron Wall of Pain höll på att få en helt ny innerbörd ögonblicket innan Malkins friläge.
Ousch…
* * *
Precis innan The Mules mål var det sånt tryck där nere hos Fleury att Bylsma fick ta en timeout.
Det var väl tidigt – och det hjälpte ju så lagom…
* * *
Men visst är det så att även The Mule-baljan går via sarg och Fleurys olyckliga  ben?
Sa ju det:
Det har alltid studsat bra i The Joe-sargerna…
* * *
Åh, Canal Plus-Jocke!
Det finns inget kaffe tillgängligt på den här extra-pressläktaren och jag bestämmer mig för att jag får leva med det.
Men utan att ha blivit ombedd kommer just Canal Plus-Jocke med en mugg.
Fortsätter han så ska jag ge ut en diktsamling som heter ”Världens bäste man!”
* * *
Nu börjar nog kondensen snart droppa från det mögliga gamla taket igen.
Det är sjukt varmt här inne – Pretty  Face ser ut som att han tror att han är tillbaka på  nån av sina lyx-resorter i Karibien.
* * *
Få hör nu då, hur funkar det när Calle och Holmgren inte kan förmedla närvarokänsla.
* * *
Värmen kan nog förklara en och en  annan förödande studs på blålinjen.
* * *
Det är en härlig tvekamp mellan Zäta och Crosby, igen – och de gillar varandra ännu mindre än ifjol.
* * *
Ur vissa vinklar är Bylsma rätt lik Färjestad-ikonen Tommy Samuelsson.
Jag lägger ingen värdering i det, jag bara konstaterar…
* * *
Personligen tycker jag att sur-Devorski varit väldigt bra.
Man ska låta spelarna avgöra.
* * *
Nu ska jag lätta lite på Calle Johansson-slipsen, lägga in en snus och förbereda mig för en slutperiod som bör kunna bli riktigt intressant.
Kan Penguins spela likadant som i början av andra, och måhända skapa lite mer chanser än de gjorde då, står tipset om övertid kvar.
Ser det istället ut som på slutet, då vinner Wings.
Slutrapport kommer framåt morgontimmarna, efter intervjuer och referat-skrivande.