Ojvoj.
2-0 till Rangers.
I en alldeles underbar period.
Om den rymt briljant hockey ska jag låta vara osagt, men vi har fått blixtrande slutspelsnerv, frenesi, brakande smällar i sargerna, grinigt tjafs och därtill alltså två förlösande mål.
Halleluja!
* * *
Trycket vi har här inne ikväll, den sprakande energin på läktarna, har jag bara upplevt vid fyra-fem gånger under ”mina” fyra säsonger på Garden – och då har det varit slutspel.
Det är, faktiskt, helt jävla magiskt att sitta här.
* * *
Ju längre matchen går, desto svårare är det att fortsätta uppskatta Carrot Top.
Han är inte direkt väluppfostrad…
* * *
Första målet , Näslunds, var nog inte helt regelrätt, nej.
Men som jag förstår saken avgjordes det när domarna godkände det på isen. Vid kamera-kontroll gick det inte att se var pucken befann sig – och då ändras inte redan tagna beslut.
Lite flyt ska man väl ha nån gång också…
* * *
Hur hett och intensivt det än är hinner båda lagen i en reklampaus stanna upp och medelst klubbladsklappningar i isen hylla Rangers gamle materialare Joe Devenney, som ska gå i pension och gör sin sista grundseriematch ikväll.
Lite fint.
* * *
De plågar mig att behöva erkänna Ian Brown – fint nick –  men jag vet inte vad det var för låt, bara att Moz sjöng…
* * *
Jublet är extatiskt när de visar att Florida ligger under mot Florida och visst, det gör väl inte ont.
Men Rangers ska inte behöva vara beroende av det.
Det vore just ett jävla sätt att komma in i slutspelet, om det sker bara för att Florida torskar…
* * *
Just det, themooze påminner om Brooksies sågning av Redden efter Montreal-matchen.
Den hör till de grymmaste han fyrat av och löd så här:
”Montreal tvingades spela utan Markov och Schneider, men i gengäld tvingades Rangers spela MED Wade Redden, så det jämnade ut sig”.
Ouch!
* * *
Surkålsmannen har återvänt – och sitter och ler i mjugg hela tiden.
Det är det jag säger, han har träffat tjej – och tycker nu att vi andra är ena töntar som hetsar upp oss över hockey.
* * *
Det blir inte så mycket istid för Birger ikväll heller, men han, Betts och Colton har i alla fall ett byte som måste ha imponerat på Tårtan.
De är som rabiessmittade terriers runt Tåbiran.
* * *
Ett sött litet par precis nedanför pressläktaren.
Tjejen har Staal-tröja – och killen Girardi-dito.
Då har man koll på läget.
* * *
Är det bara jag som tror att nästa mål får rätt avgörande betydelse?
* * *
Vännen Anna från Estocolmo är på sin första Garden-match och jag sms-frågar om det inte är coolt.
Svaret kommer snabbt:
Knäckande coolt!
* * *
Kaffepaus nu.
Återkommer i paus två. Som vanligt.

Slips på.
Jovisst,  ikväll är det ju VERKLIGEN årets match (…).
Har en splittans ny, lätt silrvig kavaj också, inköpt på en härligt gubbig butik i hörnet Lexington och 42:a så sent som i eftermiddags.
Det är mitt bidrag till försöken att säkra slutspelsmatcher på Manhattan.
* * *
Fick igår  äntligen tag i Alfie för att ställa frågan om han tänker spela VM och över en halvdan mobil-lina tyckte jag det lät som att han svarade att han ska åka.
Sedan utspelades följande, förvirrade samtal.
Dum-Biffen (glatt):
– Jaha, men vad roligt.
Alfie:
– Förlåt?
Dum-Biffen:
– Ja, det tycker man ju är roligt.
Alfie:
– Ööhh…hörde du vad jag sa?
Dum-Biffen:
– Ja, du ska åk…
Alfie:
– Jag sa att jag INTE ska åka.
Dum-Biffen:
– Jaha. Ja, det var ju inte lika roligt…
Alfie:
– Men du kanske håller på Finland?
Hm.
* * *
Förutsättningarna är alltså glasklara:
Vinner Rangers den här matchen mot Flyers är de klara för playoff nästa vecka.
Jag vill gärna tro att det ska gå. Ett Philadelphia som vill hålla Carolina och Pittsburgh bakom sig är visserligen en svårare utmaning än ett Montreal utan Markov och Schneider, men ändå…det står en förtroendeingivande air av beslutsamhet kring Rangers
* * *
Sanslöst trafikkaos på Manhattan så här timmarna innan storhelgen.
Total standstill på alla gator och avenyer, ursinniga förare hängande på tutorna överallt  och inte en taxi i sikte – vad det nu skulle vara för poäng med att sitta i en sån och se dum ut.
Ibland är staden som aldrig sover bara staden som suger jättelik hästballe.
* * *
Någon försökt prata playoff med Tårtan på en presskonferens efter träningen igår, men han avbröt innan frågan var färdigställd.
– Fråga mig inte om det. Vi är inte där, jag är fel kille att svara på sånt, fräste han.
Det är en del av beslutsamheten jag yrar om.
* * *
Brolla, angående snuset till Birger.
Jo, jag anser också att man får hålla kolla på prillsnyltare.
Men nu är det ju jag som initierat den här traditionen och so far har den fungerat rätt bra.
Då får jag stå mitt kast, tycker jag.
* * *
Paul Mara ser redan  ut som en ZZ Top-gitarrist.
Vad händer när han börjar spara slutspelsskägg.
* * *
Mängden svartabörshajar, som går utanför Garden och väser sitt ”tickets, tickets”, var ovanligt stor i dag.
Ytterligare ett tecken på att det här verkligen är en stor kväll.
* * *
Oak Man blir glad när han ser slipsen.
– Den här känner jag igen, utbrister han upphetsat, den köpte du i Novi när vi var där under finalerna förra året.
Det hade jag ingen aning om, men nu vet ni.
* * *
Den stora stjärnan på uppvärmningen är utan tvekan Scott Hartnell.
Han har sparat håret långt och ser inte längre ut som Mick Hucknall i Simply Red. Han ser ut som Carrot Top. Och – han värmer utan hjälm!
Ha ha, briljant.
* * *
Talade med Fredrik Modin igår också, efter det blev klart att Blue Jackets ska vara med i sitt första playoff.  Det gör man alldeles för sällan. Han är en osedvanligt trevlig, och dessutom talför, karl.
* * *
Man kan redan se att Carrot Top lyckats reta upp valda Rangers-spelare.
Ni vet var jag har mina sympatier, men sånt kan jag inte låta bli att gilla.
* * *
Just ja, nu finns det ny – helt blågul – Spotify-lista a la Biffen hos Halvar.
* * *
Apropå musik:
Nu spelar de fanimig Morrissey på uppvärmningen.
Vem är det som ligger bakom det?
Avery?
Kan bara vara så, eller hur?
* * *
Övrigt ikväll? Panthers slår förstås ett omotiverat Atlanta, medan det alltjämt skadadedrabbade Montreal får svårt mot Boston. Och jo, då blir det just sånt drama i sista omgången som Birger förutspått.
* * *
Garden kör ”Let’s go, Rangers” redan under värmningen.
Det hör man aldrig.
Stor kväll, sa jag det?
* * *
Ska bli sköj att se hur ni, mina kommentatorbästisar, reagerar en skärtorsdag.
Är ni ute och vimlar (ja, Julia, dig behöver jag förstås inte fråga…) eller passar ni på att njuta riktigt ordentlig av hockeydrama när ni är lediga i morrn?
* * *
Okej, dags att rätta till slipsnuten en sista gång.
Dags för sista matchen på Garden i år.
I grundserien alltså…
Vi hörs i första paus.Årets

Blev ju bra det där  – för Rangers alltså (sorry, kommentators-Julia).
3-1 stod sig alltså till slutsignalen och eftersom Florida torskade mot Flyers behöver Blåskjortorna bara vinna en av de två återstående matcherna för att vara klara.
Visserligen möter de Philadelphia bägge gångerna och det är ju inte så bara, men…en seger ska de väl kunna pressa sig till mot en divisionskonkurrent som redan clinchat sin playoff-plats.
Jo, det tror jag nod.
* * *
Skarp blick – eller snarare skarpa öron – där, dala56.
Det är klassisk Garden-kalabalik som utbryter på södra läktaren i slutet av matchen.
Några av Habs-fansen blir lite stökiga när det inte vill sig och får några ”aaasssshoole” kastade efter sig.
Då är det en av dem som reser sig, tar sin ölmugg, svingar den allt vad han orkar över huvudet och stänker ner hela sin sektion.
Ögonblicket senare är det liv i luckan, om man säger så. Baseboll-kepsar flyger, armar trasslar in sig i ben, nån står bokstavligen på huvudet och säkerhetsvakter kommer springande från alla håll och kanter.
Slutspelet har börjat…
* * *
Coolast idag:
Christian Hanson, son till Dave Hanson från ”Slap shot”, gjorde mål på Maaaarty.
Så nu finnsen äkta Hanson alltså i den officiella NHL-statistiken.
* * *
Birger Shoestring får sin snus, men är på grund av sin begränsade speltid inte säker på att han förtjänar den.
– Jag ska gå och sätta mig på träningscykeln så jag kan njuta av den, säger han.
* * *
Julia, inte ska du väl gråta? Boston borta och Pittsburgh hemma…nog fixar Habs det här.
* * *
Rangers PR-drake brukar vinnlägga sig om att se hård och elak ut, men när en kvinnlig reporter helt otippat kommer fram och frågar om han möjligen kan hämta Colton Orr för en intervju
Han spricker upp i ett roat leende och frågar om han hörde rätt.
Jo, det är Colton hon vill träffa.
PR-draken kan nästan inte hålla sig för skratt,  rycker på axlarna och går och hämtar hårdingen.
* * *
Om nu Rangers fixar det här tyder allt på att de får möta antigen Boston eller Washington och jag frågar Henke vilka han helst möter.
– Pest eller kolera, säger han och flinar.
– Boston är bättre som lag, men Washington har kanske några vassare spetsar. Det är nog vilket som.
Själv tror jag dock att jag håller en tumme för Boston i så fall. Rangers har sett  a ut mot Pebben & co – och tanken på att möta en Ovetjkin med slutspelsvana…den är inte angenäm.
* * *
Verkar hur som helst som att det blir en ny årets match redan på torsdag.
* * *
Nu får ni ursäkta.
Bloggen är helt totalslut.
Vi hörs vilken timme som helst, dock.

3-1 – och nu ser Rangers ut som Tårtans lag igen.
Aggressivt, kvickt och oförväget.
Hoppet har återvänt till Broadway.
* * *
Jag säger som dala56 i kommentatorsspåret:
Vilken macka av Mackan.
Det var helt klart ett av de tre snyggaste målen på gamla Garden den här säsongen.
* * *
Den här perioden zoomar de in modellen Alejandra Cata i jumbotronen.
Jag har ingen aning om vem hon är, men dom får gärna göra det igen…
* * *
Undras om Page Six Sean har förstånd att inte gaffla för mycket med Komisarek.
Även han – Komisarek – har ju haft en romans med Elisha Cuthbert och det är ett ämne Broadways största artist gör bäst i att undvika.
* * *
Carey är inte precis priceless. Tavlan på Antropovs 2-1-mål höll ju rena Olow Sundström-klassen.
* * *
Nu börjar det kännas att bloggen inte sovit sen i…ja, när det nu var.
* * *
Men man ska komma ihåg att Habs saknar inte bara Markov utan även Schneider.
Det är inte precis några dussinbackar.
* * *
Drury kommer att göra hat trick ikväll.
Och det är inte mer än rätt.
Det var för att han skulle vinna just den här sortens matcher Sather plockade herr clutch till Manhattan.
* * *
Stämningen börjar ta sig också. Några gånger är det faktiskt som att sitta vid landningsbanan på JFK när en Boeing tar mark.
* * *
Flyers har kvitterat mot Panthers. Finfint. Spika igen nu, Tåbiran.
* * *
Nu kommer självaste Erra med kaffe – och det gör han  för att han vill bli omnämnd som Pretty Face, Elaine Kaufmans namn på konkurrenten från Essingen…
* * *
Och Carolina tar nionde raka segern ikväll.
Grattis det lag som får dem i första omgången…inte.
* * *
Pretty Face tycker sig ha hittat en bra lika-som-bär till också.
Antropov och tyska monstret  Erich Künackel (stavas inte så, va?).
Inte helt obegåvat.
* * *
Då så – nu ror vi hem det här, Rangers.
Slutrapport såsmåningom, okej?

Mja ni, jag vet inte jag.
Det står 1-1, men trots att det är Rangers som tar ledningen är det dom ska vara mest nöjda med det.
Jag tycker de sett ut som Tom Renneys blåskjortor
Lite för nervösa, lite för taffliga, lite för oprecisa i allt de gör.
Och alla felpassningen i egen zon…va fan.
Har det sett ut så här på slutet? Och vad är i så fall dealen med det?
* * *
Det roligaste som händer i perioden är ju annars att domare Devorskis mikrofon slås på av misstag när han just visat ut Dubinsky.
– Hey, hör man honom ropa åt en Montreal-spelare som ska tjafsa efter avblåsningen.
– Vill du inte spela powerplay, va?
Obetalbart.
* * *
Plötsligt zoomar dom in Chazz Palminteri i jumbotronen.
Maffigt.
Hoppas Blåskjortorna blir inspirerade och gör med Montreal som han och hans mob-polare gjorde med mc-gänget i ”A Bronx tale”.
 * * *
Så mycket cirkuskonster har vi väl inte sett.
Det är Carey Price som påminner om en clown när han är ute och cyklar bakom
* * *
Gris-Olle – som ikväll sitter precis bakom bloggen – är inte precis nöjd med Lundqvist heller.
Efter Montreal-kvitteringen kommer det nåt smakfullt om en stick upp i en viss kroppsöppning.
Håhåjaja…
* * *
I förarbetet till Drurys 1-0-mål visade Callahan ändå exakt varför han skulle ha Steven McDonald Extra Effort Award – priset invalidiserade polisen Steven McDonald varje år delar ut till den ranger som anstränger sig mer än vad plikten egentligen kräver.
* * *
Noterar att Shoey Shoestring är nerplockad i fjärdekedjan igen.
Där begår Tårtan ett allvarligt misstag…
* * *
Precis efter 1-0-målet dånar det duktigt under takåsarna här inne, men annars är stämningen lika avvaktande som hemmalagets spel.
* * *
Annika Östberg hade väl kunnat kräva att få vara kvar och se den här fajten innan hemresan till Sverige. När man nu ändå är i stan, liksom, då ska man väl inte behöva missa en sån här match..
* * *
Något kaffe har inte landat framför bloggen ännu.
Den glasögonlöse Oak Man kanske inte hittar till automaten inne i pressrummet,
* * *
Då släpper vi pucken igen då.
Rangers får skärpa sig.
Annars kan säsongen ta slut väldigt, väldigt snart.

Jamen då så.
Då är vi tillbaka där vi hör hemma, efter en  välbehövlig – men inte fullt så avkopplande som jag på förhand gick och inbillade mig… – vistelse i Sin City.
Och det är ju en hygglig match att göra comeback till.
Vi  står inför säsongens batalj på Garden.
Rangers har en mycket enkel premiss att förhålla sig till.
Vinna – eller försvinna.
Nej, i teoretisk mening innebär en förlust inte att de är borta, men de avhändar sig  förmodligen möjligheten att ta sig till slutspel på egen kraft och då går det bara inte, tror jag.
Samtidigt vill Habs, som helt oväntat fick stryk av Ottawa igår,  väldigt ogärna halka ner i gyttjan igen.
Så, ja ni fattar ju…det blir åka av.
* * *
Idag  kan ni säkert få se en hjärtinfarkt live också.
Och då tänker jag inte i första hand på eventuell spänning på isen – utan på att jag flög red eye hem från Vegas i natt, inte sov en blund och sen omedelbart fick ge mig i kast med big news i New York.
Såna gånger blir man lite darrig, i synnerhet om man ger sig fan på att man måste hinna på hockeymatch också…
* * *
Eftersom jag nu missade Boston-matchen – jag kom inte i säng förrän framåt halv sju den morgonen – vet jag faktiskt inte riktigt vad den nya Avery-kontroversen handlar om, men att Bruins-fansen är så upprörda bådar ju gott inför ett eventuellt slutspelsmöte…
* * *
På grund av nämnda hjärtinfarktstress får ni stå ut med att jag är lite mer kortfattad än vanligt, i alla fall i detta intro.
Batteriet måste få ladda upp lite.
* * *
Uppvärmningen har inte hunnit börja och Habs-fansen sitter redan på sin vanliga plats, högst upp i västra kurvan, och sjunger ”Olé olé”-sången.
Det kan nog bli en rätt så enastående läktarmatch i natt också.
* * *
Var det någon som frågade hur det gick med gamblingen i Vegas?
Well, Fru Fortuna visade sig återigen vara en svårbegriplig bitch.
Villig och trevlig första natten, sedan helt jävla omöjlig att ha med att göra…
* * *
Antropov lirar, trots skadan senast.
Det är bra det.
* * *
The Oak Man går omkring och ser skarp ut i en ny, spinkig, grå kostym.
Att han samtidigt glömt glasögonen och knappt ser isen säger något, men vad?
* * *
Lundy Lundqvist erkänner att han tagit några djupa andetag inför den här matchen.
– Det är klart att det är nervöst, men det är då det är roligt också, säger han till Brooksie.
Kan det betyda att han bränner av en OS-finalinsats ikväll?
En kan ju hoppas.
* * *
Varpu är som Julia:
Hon håller på Habs ikväll, säger hon.
Chockerande.
* * *
Popstjärnan Andreas Johnson ska för övrigt ha hjälpt den svenske målvaktsstjärnan att komma i form inför den här matchen.
Om det ger resultat vore det ju – glorious.
* * *
Däremot, Julia, är Varpu nykter…
* * *
Huvudfienden, Florida, har i och för sig ingen lätt match borta mot Flyers, men något säger mig att de vinner.
* * *
Freddy Quadzilla såg väldigt het ut på värmningen.
Meddelas endast på detta sätt.
* * *
Fan så coolt att Bengt-Åke tagit ut Grossman och Joel.
Dom kommer bli folkhjältar, båda två.
* * *
Å andra sidan såg även Kovalev het ut. Han trivs här han.
* * *
Ni får dock ursäkta om jag inte hoppas att bröderna Lundqvist får återförenas i Bern…
* * *
Det är väldigt, VÄLDIGT mycket Habs-fans här ikväll, ser man nu när nedsläpp börjar närma sig.
Ojvoj.
* * *
Mellan basket- och hockeymatcher bjuder Garden just nu på – cirkus.
Det betyder, på fullt allvar, att det luktar elefantdynga i korridorerna under läktarna.
Kring det ämnet ska jag försöka spinna nåt fyndigt under kvällen.
* * *
Det är, inte helt oväntat, fullsatt på pressläktaren också.
Det här ÄR verkligen a big night på Manhattan.
* * *
Nu ska jag hämta andan några sekunder, så att ni som till äventyrs HOPPAS på den där hjärtinfarkten får bita i gatan.
Sen åker vi.
Jävlar vad häftigt det ska bli.
Vi hörs i pausen igen.

Se goddag.
Tänkte bara titta in här och meddela att jag lever.
Jag är dock fortfarande on the road – nu i Vegas.
Hade helgen off efter Springsteen-äventyret i San Jose och tänkte att tja, Vegas är ju ändå nära….
Så här sitter jag nu och flinar i solen.
Inte så dumt.
* * *
Hockey  är inte precis det största som finns i de här delarna av landet , men på de otaliga jätteskärmarna i kasino-monstrens så kallade sports books kan man följa precis allting som händer i amerikansk sport.
Så sent i torsdags eftermiddag satt jag i en mjuk fåtölj på Wynn, med en kall liten Heineken, och såg fem-sex matcher på en gång.
Så borde man alltid få ha det.
* * *
Det är bättre drag i Sharktank på hockeymatcher än under Springsteen-konserter…
Fast här ser det väl trevligt ut?

* * *
Hurricanes börjar verkligen se ut som något man ska akta sig för.
Sju raka vinster precis innan playoff, det är imponerande.
* * *
På NHL.com kan man idag läsa om att Bäckis och Ovetjkin varit ute och lekt med LeBron James.
Något så häftigt har ingen från Gästrikland någonsin varit med om tidigare.
* * *
Om sju raka vinster är imponerande är sex raka förluster förstås desto mer besvärande.
Jag förstår om ryggsimmarna i kommentatorsspåret börjar få lite armsvett nu.
* * *
Det har gått riktigt fint på både roulette- och crapsborden och ligger plus.
Hittills.
Men det brukar korrigeras rätt snabbt.
Som dom säger:
Fuck with Vegas and Vegas will fuck you right back.
* * *
Själv börjar jag undra om Detroit verkligen ska kunna växla upp på tillbörligt sätt ner the going gets tough.
Det är inte så konstigt att de får stryk mot ett hett, motiverat St. Louis, men tre raka förluster under en period när de jagar President’s Trophy oroar.
* * *
Så Vancouver fick lämna tillbaka tredjeplatsen till Calgary i natt, men de är klara för slutspel och den enda som kvarstår är väl i princip om de ska få möta Columbus eller Chicago.
Vad föredrar ni?
Blue Jackets ser kanske ute som en något lättare motståndare, men Chicago är en roligare stad att resa till så jag hoppas på  Front 242-Åkes pojkar…
* * *
Frågan är om jag klarar av att gå upp och se Boston-Rangers. Den börjar klockan tio, lokal tid. Ingen bagarväckningstimme kan tyckas, men i städer där det inte finns någon klocka tenderar nätterna att bl långa…
Jag har dock lite pengar på Rangers-seger, så jag ska ändå göra ett försök
* * *
Nej, David Backes är nte helt obegåvad.
* * *
Oavsett hur det går i Boston i morgon, lördag, framstår fajten på tisdag, mellan Rangers och Montreal, som årets match i Garden.
Lovar härmed dyrt och heligt att vara hemma då.
Tills dess kan ni avjuta den här usla bilden från mitt hotellrumsfönster.

Det har ju de senaste dygnen varit lite kommentatorsmuttrande om att det är för mycket smeknamn i den här bloggen. För internt. För privat.
Så kommer det dock att fortsätta, för när jag får chansen att skriva precis som jag vill – och det får jag i bloggen – försöker jag tillämpa det raktigenom personliga anslag som jag älskar hos mina egna favoritskribenter.
Take it or leave it, så är det här.
Det vanliga, strikta rapporterandet kan man läsa i de referat och krönikor jag levererar i papperstidningen och på annan plats på sportbladets hemsida.
Däremot är jag förstås inte sämre än att jag kan bjuda på den lathund någon efterlyste i kommentatorsspåret häromsisten.
Så, här är alla karaktärerna i  den omsorgsfullt kreerade ”värld” NHL-bloggen kretsar kring.
Printa ut, spara och häng för fan med i svängarna i fortsättningen!

•Eken = Henrik Ek. Frifräsare i journalistbranschen med uppdrag främst åt TT och en annan rikstidning jag inte minns namnet på just nu. Hämtar ofta kaffe åt Bloggen. Känd för att ställa till med romerska gästabud i pressloungerna. Försiktig med pengar (…). Gillar Bäckis. Har en blottarrock.
•The Oak Man = Det är Henrik Ek,  det med.
•Royal Oak = Och det också.
•Varpu = Kvinnlig, finsk NHL-konnässör. Sitter nästan alltid med bloggen på Gardens pressläktare.  Hämtar kaffe när The Royal Oak inte vill. Bästa polare med  Jari Kurri.  Dricker med lätthet svenska mesar under bordet…
•Höken = Aftonbladets fotograf i New York, Pontus Höök. Höjer kvaliteten på bilderna som publiceras i bloggen med några miljarder procent när han är med.
•Brooksie = New York Posts legendariske beat reporter för Rangers, Larry Brooks. Har haft uppmärksammade duster med Tårtan (se nedan).
•Gris-Olle = Högljudd, konfliktbenägen  Rangers-supporter som sitter precis bakom pressläktaren på Garden och skriker otidigheter om sina hjältar, inte sällan så saliven skvätter i våra nackar.
•Surkålsmannen = Mystisk karaktär som ofta sitter och stirrar på Gardens pressläktare. Stank en gång ner hela hallen med en brottarportion surkål och heter sedan dess just Surkålsmannen.
•Front 242-Åke = Aftonbladet-kollegan Tomas Ros. Var förra säsongen del av den här bloggen, men valde i år att fokusera på sin egen, mer allmänt hållna hockeyblogg istället. Håller på Chicago och gillar belgisk hårdsynt. Heter dessutom Åke i andranamn.
•Snackaren = Talträngd journalist som irriterande ofta hamnar bredvid Bloggen och då alltid har långa utläggningar om allt utom hockey.
•Mikrofontönten = Annan journalist som pratar alldeles för mycket, i synnerhet när bloggen sitter i pressrummet och ska skriva. Kännetecknas i övrigt av att han går omkring med en stor, skrymmande mikrofon i omklädningsrummen efteråt.
•Luffaren = Kollega från New Jersey med uppsynen hos en obäddad säng.
•Jersey-tjocken. Kraftigt stycke murvel från andra sidan Hudsonfloden.
•Fast Freddy  =  Fredrik Sjöström
•Shoestring = Fredrik Sjöström
•Quadzilla = Fredrik Sjöström
•Shoey – Fredrik Sjöström
•Birger = Fredrik Sjöström
•Rälsbussen = Fredrik Sjöström
•Språkröret = Fredrik Sjöström
•Tjötröva = Fredrik Sjöströms polare från Ytterby.
•Sälen = Fredrik Sjöströms polare från Ytterby.
•Svinet = Fredrik Sjöströms polare, med vissa kopplingar till Ytterby.
•Big Red = Fredrik Sjöströms farsa.
•Bäckisbloggen = Ekens Gävle-pappa. Som har en hel blogg om Bäckis.
•Grängesarslet = Falu-Kurirens egen Lasse Anrell, Carl-Johan Bergman.
•Drottningen = Rangers andremålis Steven Valiquette, så kallad för att hans kollega ju är Kungen. Jag tyckte efter en fin insats i en match att jag skulle kalla honom Prinsen, men han föreslog själv Drottningen. Det har han fått ångra.
•Tårtan = Rangers koleriske coach, John Tortorella.
•Page Six Sean =  Rangers bad boy Sean Avery.
•Rosie O’ Donnell =  Rangers-backen Michal Rozsival
•Stures grabb = Markus Näslund, son till Sture Näslund.
•Colton = Colton Orr. The muscle i Rangers. Kommer att ta en snus innan säsongen är över.
•Hedbä = Johan Hedberg. Han kommer från Dalarna och där uttalas namnet Hedberg så. Hedbä.
•The Mule = Johan Franzén, förstås.
•Tellburgaren = Michael Tellqvist.
•Hanky Tank = Henrik Tallinder.
•Rune = Christian Bäckman.
•Loui Loui = Loui Eriksson.
•Super Fabian = Fabian Brunnström.
•Johnny O = Johnny Oduya.
•Gonäs-Jonas = Jonas Frögren. Som kommer från metropolen Gonäs, utanför Ludvika.
***UPPDATERING (med hjälp av bland andra Granvista har jag kommit på fler som ju måste nämnas och förklaras):
•Biffen = Jag själv
•Dubbelhakan = Självständig del av Biffen.
•Boxarnäsan = Annan självständig del av Biffen.
•Beavis & Butthead = Biffen och Eken…
•King Henrik, Kungen, Lundy, Henke, Lunkan, Hanky Spanky Lundqvist = Henrik Lundqvist.
•Broadway Sean = Sean Avery
•Bräschan = Donald Brashear
•Shanny = Brendan Shanahan
•Pjäxan = Kevin Bieksa
•Nylle Nyfiken = Michael Nylander
•Maaarty = Martin Brodeur
•Tåbiran = Martin Biron.
•Marco Polo-Persson =  Aftonbladet-kollega som nu är ute på uppmärksammad roadtrip i USA med stentuffe Wikdahl.
•Dalarnas Leif Silbersky = Ola Berglund, jurist från Falun.
(Namn som Foppa, Sudden, Bäckis, Zäta, Homer, Alfie och Lidas tycker jag dock inte att man ska behöva förklara i en NHL-blogg. Väl?)
Sedan har vi en del stammisar i kommentatorsspåret – Hdw, John J, Iceman66, dala56, Julia, Kometen, Kmannen, Looter, Freja, Zydden, Granvista, Linköping, FivePoints, Per, Big Pete, MN Johan, Jigsaw (presenten ÄR på väg!), fimpen, Zanoj, th, Bobby Orr, johan f, Offroad, RoBiN – som också nämns i inläggen ibland, i synnerhet när de ställt frågor, men om dem vet jag inte så mycket mer än att de är just stammisar.
Kanske kan de ta och presentera sig lite närmare nu när vi är så familjära?
* * *
Det finns de som inte är helt säkra på att Detroit underskattade Islanders i fredags.
Herregud.
Skulle inte en Ferrari underskatta en lådbil?
* * *
Är det något smeknamn jag glömt är ni förstås välkomna att påminna och be om förklaring.
* * *
Efter straffsegern mot Columbus har Blues hivat sig upp på slutspelsplats för första gången på hela säsongen (väl?).
Där får de gärna stanna vad mig anbelangar. Det är ett ungt, hungrigt, underhållande lag – och man vill ju se både Patrik Berglund och Alex Steen i stora matcher.
* * *
Jag var helt förvissad om att det inte skulle hjälpa att  Rangers hämtade in två underlägen mot Penguins.
De trivs inte bättre i Mellon Arena än vad snö gör runt ekvatorn.
* * *
Det går bra för Jonathan Ericsson i Red Wings.
Men så bor han, rapporterar Detroit Free Press, hemma hos Kronwall i Novi också.
Då skulle till och med Tampa-Malik bli bra, tror jag.
Nå, seriöst, lagkamraterna är extremt impade av Johnny, som han tydligen kallas.
– Det är omöjligt att se att det här är hans första år. Han skapar med pucken och han är alltid rätt placerad, säger just Kron Wall of pain.
* * *
Hedbä vann sin hundrade NHL-match i natt.
Spela valfri Olle Adolphson-visa till hans ära.
Hedbä är ju från Dalarna och har således så sofistikerad smak att han gillar den sortens avancerade grejor.
* * *
Från Toronto rapporteras att Maple Leafs GM Brian Burke hade ett glatt leende på läpparna när han medelst kikare spanade in Luke Schenns knytnävsvevande med Steve Montador.
– Ja, du vet Burkie. Han gillar sina fajter, skrockar Montador.
* * *
Segrar för Florida och Buffalo…ojvoj, nu börjar racet i öst nästan bli lika infernaliskt som det i väst.
Några tips på hur det kommer sluta?
* * *
Det var ju en trist straffmiss för Husse i natt, men han måste fortfarande gotta sig åt att han fick göra fyra poäng i segermatchen mot dår-Keenans Calgary.
Nästan lika kul måste det vara att Iginla och de andra gamla lagkamraterna från Alberta använder det stencoola smeknamnet Juice när de pratar om honom.
* * *
Igår natt drömde jag att The Mule spelade i New Jersey.
Det skulle ha kunnat vara ett omen – om inte Tomas Forslund hade ingått i samma kedja i drömmen…
* * *
Morsning korsning, Dallas. Åttonde förlusten på de senaste elva hemmamatcherna. I natt blev de utbuade och fick matchprogram slängda efter sig när tillställningen var över. Man får förstå fansen. Det här går ju åt helvete det.
* * *
Ovie, på härlig rysk-engelska, angående rykten att Tampa-spelare skulle straffa honom för den omtalade målgesten nere i Florida under förra mötet:
– If somebody wants to hit me, always pleasure.
* * *
Chicago och Vancouver kommer med största sannolikhet att mötas i första slutspelsomgången, så söndagens match borde bli ett sevärt förspel.
Flyers-Boston känns också kul, liksom streckdramat mellan Edmonton och Minnesota.
Vad ska ni se?
* * *
Jag tvingas härmed meddela FivePoints och Per och andra Devils-fans att ni får klara er utan mig i derbyt på Garden på måndag.
Jag flyger till Kalifornien på måndag eftermiddag för att bevaka den turnépremiär en snubbe från ”er” delstat fyrar av där.
Det kan betyda att det överhuvudtaget blir lite stiltje i bloggen kommande vecka, men se det bara som lugnet före slutspelsformen.
Vi hörs vad det lider.

Det blev, milt uttryckt, upphetsat i korresoffan när Birger kom in för att sätta en, potentiellt , avgörande straff.
Sälen for upp och hoppade jämfota på parketten, Svinet gjorde volter bland soffkuddarna och The Oak Man tjöt så hamburgerdressingen skvätte runt mungiporna.
Men det hjälpte inte.
Synd det.
Om Ytterby-Tarzan blivit hjälte, då hade riktig fest kunnat utbryta här…
* * *
Hedbä.
Man ska passa sig för honom, det har jag alltid sagt.
* * *
Men det är ju inte helt acceptabelt att blåsa en 4-1-ledning borta mot Atlanta.
Och av en mycket kort tv-intervju att döma har Tårtan ett och annat att säga sina spelare ikväll.
– We sucked, sa han nyss.
Sen var presskonferensen över.
Ojvoj.
* * *
Alltså, JAG bjöd inte på några Miller Lite. Det blasket hade gossarna med sig själva. Så skyll inte den kulturskymningen på mig.
* * *
Igen:
Toby Enström.
Som han åker skridskor, som han håller i pucken, som han passar…Bengt-Åke har anledning att gnugga händerna.
* * *
Annars inskränkte sig kommentarerna i korresoffan under slutperioden mest till utdragna   ”Ööööh” och ”Ääähh”.
Blaskigt eller inte, alkohol är det alldeles uppenbart även i Miller Lite…
* * *
Samtidigt gick alltså både Florida och Montreal och vann.
Surt.
Men som man bäddar får man ligga.
* * *
Nu är det tomt hemma hos Biffen.
Svinet och Sälen svepte en sista Miller, sen släpade  de med sig Gävle-hustlern ut i Manhattan-natten.
– Nån öl till kan det nog bli, hette det när de ramlade ut genom dörren.
Man får väl hoppas att de har plånböckerna med sig…

4-2 till Rangers.
Inte så dumt, även om det var ett onödigt Kovaltjuk-mål Drottningen Valiquette släppte in på slutet.
Såvida de inte kukar ur alldeles i tredje vinner Rangers, och då börjar det allt lukta lite slutspel på Manhattan.
* * *
Hans vänner från Ytterby har onekligen noterat ett intressant Birger-mönster.
När Callahan fått en smäll på örat och blir inzoomad i tv-kamerorna sitter han bredvid honom, och när Antropov gjort mål sitter han faktiskt intill honom också,
– Så är det. Fredda vet var han ska vara för att synas, hävdar Svinet alldeles bestämt.
* * *
Toby Enström är ju alldeles fenomenal.
* * *
Den här Oak Man alltså.
När hans jävla jätteburgare kommer slår det det honom plötsligt:
– Just ja, jag har inga pengar med mig. Kan du pröjsa, Biffen?
Det är en sann Gävle-hustler som invaderat mitt hem.
* * *
Jag slåss för Hedbäs ära i korresoffan, men jag har två västsvenskar och en jävla brynäsare mot mig. Så det är motigt.
* * *
Är det någon som ser andra matcher och kan rapportera lite?
* * *
Nu var det nån som sa orden ”Sveriges framsida” borta i soffan.
Herregud…
* * *
Jag är fortfarande spiknykter. Historien har lärt mig att man inte ska dricka med folk från Ytterby.
* * *
Stämningen chez Biffen är nu sådan att Birger borde göra ett mål. Då tror jag att det kan bli riktigt festligt.
Go, Språkröret!