NY Rangers – Washington 2-0 (Period 2)
* * *
Rangers har tänt en stjärna över sitt Betlehem – och Lunkan, Nash och Zuuuke är nu som de tre vise männen på väg mot krubban.
Caps har helt klart gårdagens övningar i benen och får inte mer uträttat än Rudolf med röda mulen efter avslutat maratonpass i morgon.
Coach Trotz får nog plocka fram glöggen i pausen om de ska kunna göra något åt The Christmas Spectacular i New York.
* * *
Ett mål blir inte mer karaktäristiskt än det St. Louis gör.
I just den där positionen står han – alltjämt, som 39-åring – och övar just den sortens direktskott efter vareviga träning.
Nåt för ungdomarna att ta efter, hade mer präktiga kommentatorer än jag slagit fast…
* * *
Verkar inte gå något vidare i juniorkronornas genrep.
Om jag förstått saken rätt har de, efter USA:s 6-2-mål, slängt in en kanadensisk (!) reservmålvakt som hämtades in under förmiddagen.
Ojvoj.
* * *
Zuuuuke hjärta Ovie.
De håller på att utveckla en riktigt varm och fin relation…
* * *
Titta, Loui uppe i Boston igen.
Han är äntligen helt rehabiliterad efter den dubbla hjärnskakningen ifjol och skjuter återigen lika skarpt som när han var farligaste snipern i hela Texas.
* * *
Det är rungande glad stämning i den ärevördiga ladan i afton, men Gris-Olle håller en besynnerligt låg profil.
Jag misstänker att han redan tittat för djupt i äggtoddy-flaskan.
* * *
Och i Tampa ser det ut som att Tyler Johnson tagit på sig ansvaret att skänka Ekeliw en fröjdefull jul.
* * *
Nu kom tomten också.
I Rangers-tröja.
Med nummer 25, och namnet Santa, på ryggen.
Vi tindrar alla med ögonen.
* * *
– Ah, en delikatess, ropar Eken plötsligt.
Det hade jag inte väntat mig att få höra förrän han sätter gaddarna i en griljerad skinkbit på Aquavit i morgon kväll, men det kommer redan när Dan Girardi vänder bort Ovie med en liten fint bakom Henkes kasse.
* * *
Zanoj – en hel rimstuga i mänsklig gestalt.
Bra jobbat!
* * *
Nu jävlar är det konståkningsshow i pausen.
Nej, Hagge är inte ute och åker.
Det är två isdansare som är ute och bjuder på sexig föreställning.
Merry christmas, liksom.
* * *
Meh, det är ju inte ens Enroth som står för Sabres.
Ska Red Wings ändå kunna få stryk?
* * *
Nu gör vi det sista rycket in i julmorgonen.
Stanna uppe.
Tomten kommer md fina klappar i den här tredjeperren.

NY Rangers – Washington 1-0 (Period 1)
* * *
Nu firar vi julafton i Pontiac Silverdooom, höll jag som en annan Arne Hegerfors på att utbrista.
För det här är verkligen ingen stilla natt.
Rangers sprakar som värsta tomteblossen – och Caps, måhända lite slitna efter gårdagens holmgång, försöker släcka dem med adrenalin och hårda nypor.
Ännu så länge utan större framgång, men efter att ha dödat utvisning här i slutet av perren tror jag de kan ställa till med lustiger dans kring granen.
* * *
Man vet att Big Rick Nash har the flyt när till och med mål som det Zuke i allt väsentligt står för går via hans skridskoklack innan allt är sagt och gjort.
* * *
Ovie är aggressiv som en uppretad svartbjörn på tundran de första minuterna och tacklar Rangers-spelare så de flyger handlöst över isen.
Underhållning.
* * *
Burracuda har inte satt de sylvassa tänderna i händelserna ännu.
Men det kan komma.
Rätt vad det är får han blodvittring och då ska man akta sig för burracudor.
* * *
Naturligtvis är det Joe Pesci från Oslo – den minste på banan – som till slut får nog av Ovies vildsinta framfart och, hrmf, säger ifrån.
* * *
Tomten från Sätra, The Oak Man, sitter oavbrutet och gnäller om att det är kallt.
Gästrikar alltså – inte vad nationen ska hålla i handen när åskan går.
* * *
Det är självaste Tom Wilson – Bäckis och Ovies nya ligist till kedjekamrat – som fått lämna plats åt Burracuda.
* * *
Sen påstår samma Sätra-tomte att det låter som att jag är Sandviken när jag kallar honom för gubbe.
Av alla grova förolämpningar genom åren…
* * *
Zuuuuke ser riktigt bra ut ikväll.
* * *
Bra, Taggen. Du behöver inte ändra stil, du är ju du – bara hålla igen en smula…
* * *
Visst, Kung Henrik får som vanligt dundrande ovationer under line-up.
Men det är ingenting mot poliserna som kommer ut på isen under nationalsången.
De tas, precis som senast, emot som rena Esa Tikkanen av Rangers-fansen.
* * *
MSG verkar ha sålt mycket reklam till just den här matchen, för satan vad pauser det är hela tiden.
* * *
Tomten har vi inte sett ännu, men väl John McEnroe.
Klart Johnny Mac är på plats en sån här kväll,
* * *
Hej tomtegubbar.
Ja, jag vet inte riktigt varför jag avslutar det här inlägget så, men jag hade lust bara.

Nu har vi ljus, här i vår hall
Sista matchen före Juluppehållet är kommen, hopp tra-la-la-la
Rangers i ring dansa omkring, dansa omkring
Henke står så blåvit och grann i kassen
Henke står så blåvit och grann i kassen
Tra-la-la-la-la, tra-la-la-la-la, tra-la-la-la-la

Det där, det var en en fruktanvärt usel parafras på en käck, folkkär julsång och jag ber så mycket om ursäkt, men jag tänkte att jag skulle försöka ladda bloggen med både jul- och viktig-match-stämning ikväll.
Då blev det så.
De här dan-före-dopparedan-kvällarna – sista omgången innan juluppehållet – hör till de mest speciella under hela NHL-säsongen.
Atmosfären blir alltid lite varmare än vanligt, lite mer gemytlig, lite mer feelgood-glammig.
Samtidigt är det en rätt het fajt vi ska se på ett Garden skrudat i högtidsglitter.
Rangers mot Capitals.
De har båda långa segersviter och är indragna i direkt tvekamp om tredjeplatsen i Metropolitan-divisionen.
And rest assured:
Bägge vill inmundiga den stundande helgens inlagda sillsvansar med vetskapen att de äger den positionen.
Så, mina vänner där hemma i det nordiska julmörkret:
När ni nu slagit in klapparna, skurat golven, stoppat skinkan i ugnen (grisens alltså…), hört Jussi Björling sjunga ”O, helga natt” vid tolvslaget och äntligen lutat er tillbaka i friden ska ni förstås ha lite uppesittarkväll med gamle Biffen här i bloggen.
Hårda paket utlovas.
Känn er varmt välkomna.
* * *
Det var ju kul att så många uppskattade den lilla julenkäten.
Jag tyckte själv den blev rätt festlig.
Självfallet ska jag försöka få en uppföljning till stånd i år.
Man vill ju veta hur det slutade i St Louis, vem som gick till vem i Detroit, hur Oliver Ekman-Larssons danska anka smakade och om Johnny Oduyas 24-poundskalkon levde upp till förväntningarna.
Tillika blir det högintressant att följa Hästpolo-Gustavs försök att sluta fred med sin kapten.
Ryktet från Michigan säger att han själv insett att han ”måste hålla sig på mattan” ett tag nu…
* * *
Vi testar en till:

Hej hockeytomtar slå på ett slagskott och låt oss häpna och jubla
Hej hockeytomtar slå på ett slagskott och låt oss häpna och jubla
En väldig tid vi sitta här, med mycket leda vid brist på action
Hej hockeytomtar slå på ett slagskott och låt oss häpna och jubla

Fy fan så fruktansvärt kasst.
Men jag är ledsen:
Det kan bli mer under aftonen…
* * *
Det finns till och med uppgifter om att kaptenen i Detroit inte talat med nummer 14 sedan julenkäten publicerades.
Ah, bloggens makt.
Den ställer några oskyldiga frågor och plötsligt utbryter konflikt i Red Wings omklädningsrum…
* * *
Henke är tillbaka i Blueshirts-kassen efter en kväll på bänken.
Såklart.
Min bild är att han, sprallig av tanken på tre lediga dygn med familjen, alltid är lysande de här on-the-eve-of-christmas-matcherna.
* * *
Nu håller N-knappen på mitt tangentbordet att lossna också.
2:an och 3: an saknas sedan länge.
Jag är trasproletariatets representant i pressrummet.
* * *
Kung Lundqvist får passa sig för med motståndaren med nummer 19 på kvällen.
Bäckis är hetare än en kafferosten på Gevalia-fabriken hemma i Gävle och har de fact gjort sex mål på de senaste fem matcherna.
Som han själv sa på telefon innan Caps satte sig på planet för den korta flighten hit efter Ottawa-matchen igår.
– Det verkar bara vara att skjuta just nu…
Särskilt dräpande har den gode Valbo-sonen varit under lördagkvällar – därav nya smeknamnet Saturday Night Nicky – och nu är det i och för sig bara tisdag, men så här kvällen före tomteuppehållet har vi ändå rätt tung lördagsfeeling.
Så jag säger det igen:
Kungen får fan passa sig.
* * *
Det var många svenska rookies som förlorade oskulden igår kväll.
Som målskyttar i NHL alltså.
Alexander Wennberg, Rickard Rakell och Farbror Melker Karlsson hängde ju alla sina första kassar (Rakell gjorde visserligen ett i slutspelet i våras också, men det tar vi just nu inget extra för).
Sånt livar upp tillvaron för en hockeykorre.
* * *
Burracuda spelar ikväll också.
Andre Burakovsky alltså.
Därmed kanske den svenska JVM-kritiken dämpas något; Caps vill ju bevisligen använda honom.
Mitt stalltips är att han gör MINST ett mål, så att jag och Eken får skriva drapor om sprickan mellan hockeyförbundet och huvudstadsklubben.
Det brukar bli så.
* * *
Plötsligt kommer den dyre ordföranden fram och räcker över ytterligare ett medlemskort i PHWA.
Jag ser det som årets första julkapp.
Men det visar sig att det hade smugit sig in i ett korrfel på det ursprungliga.
På det stod att yours truly var med i Professional Hockey Writers Assication istället för Professional Hockey Writers Association och för fan, man vill ju inte vara med i en Assication.
* * *
­– Har du träffat Burracuda, frågade Bäckis igår kväll.
Nä, inte riktigt.
– Då har du nåt att se fram emot. Det är en riktig profil det.
Ja, jag stötte ju på pappa några gånger back in the day och kan tänka mig…
* * *
Jingle pucks, jingle pucks, jingle all the way…
Nej, där drar vi nån sorts gräns.
* * *
Johnny Gaudreau tog sig upp på rena Filip Forsberg-nivå med sin förbluffande hat trick-show mot Kings igår.
Calder Trophy-racet kommer att utkämpas mellan de två – och Aaron Ekblad.
* * *
Redan två timmar före matchstart kan vi som sitter inne i pressrummet höra julsångerna dundra ute i hallen.
”Santa Claus is coming to town” nu.
Oh yes, he is.
* * *
Jag har min egen Santa Claus här – i form av en Eken iförd en stilig grårutig tweed-kavaj som ger honom framtoningen hos en luguber karaktär i en Agatha Christie-thriller.
Mot alla odds bevärdigar han oss med sin exklusiva närvaro så här till jul.
– Visst, plötsligt händer det, säger han själv.
Indeed.
* * *
På väg mot presshissen promenerar jag som vanligt förbi plätten bakom zamboni-entrén där gästerna för-värmer med lite fotboll och jo, man kan se att Bäckis är från Gävle.
Han har Hasse Berggrens tillslag på bollen.
* * *
Själv kör jag helsvart kostym och – givetvis – en röd slips.
Santa Claus är ju på ingång, är han inte?
* * *
Caps-målisen Braden Holtby är en hård jävel.
Han stod så sent som igår, i segermatchen mot Ottawa, men är tillbaka i kassen redan ikväll – för sin elfte raka start, eller vad det är.
Rena Abris.
* * *
Ni som är med mig under resan in mot julaftonsmorgonen får gärna hjälpa mig att hålla kolla på juniorkronornas generalrep mot USA uppe i kanadensiska Kingston också.
* * *
I pentryt bakom pressläktaren häller Rangers PR-stab inför varje match, lite vänligt sådär, upp m&m:s i plastmuggar.
Tanken är förstås att man ska hälla upp lite i näven och nöja sig med det, men godsakerna försvinner snabbare än det tar Zuccarello att runda Zdeno Chara, för murvlarna och scouterna plockar helt ogenerat till sig hela muggarna och går och sätter sig på sina platser.
Sicket pack.
* * *
Kalla mig petig med detaljerna, men det känns som att det vore bra för Red Wings att undvika straffar mot Buffalo ikväll.
* * *
Taggen, du har spårat ur på slutet.
Försök vara liiiite mindre hö-hö-grabbig, då kanske du får in några kommentarer.
* * *
Samtidigt som Ekens tweed-kavaj andas Agatha Christie – på nåt gods i en Stratford-upon-Avon-trakten – skickar den svart-vit-prickiga slipsen signaler om Wall Street och gamla pengar.
Nu får han hur som helst gå och hämta kaffe.
* * *
Nu tändas tusen Rangers-fans, för uppvärmningen har precis börjat.

Äh.
Det är ju inte ens dåligt på ett roligt sätt.
* * *
Mojo ser ut att ha stora tomtesäcken med sig hit också.
* * *
Nämen, hörrni.
God jul på er.
Nu spänner vi fast renarna vid hockeytomtarnas släde och stormar ut i natten.

Som traditionen bjuder – lagom till upploppet mot dopparedan bjuder bloggen på en liten julenkät med majoriteten av de svenska NHL-proffsen.
Precis som ifjol är man ju lite nyfiken på hur det blir i St. Louis – och även i Detroit verkar läget något oklart…

– Jag stannar i Ottawa hela julen och spenderar den med min flickvän och hennes familj. Så det blir en svensk-kanadensisk jul för mig i år. Vilket jag ser fram emot oerhört mycket.
Erik Karlsson, Ottawa Senators.

– Julen spenderas med familjen i NY. 3 dagar ledigt, blir julmat, julklappar och bara ta det lugnt.
Henrik Lundqvist, New York Rangers.

– Vi firar i Vancouver. Mamma och pappa är här och det blir fullt julbord.
Daniel Sedin, Vancouver Canucks.

– I Vancouver med mamma och pappa och familj.
Henrik Sedin, Vancouver Canucks.

– Mina föräldrar kommer till Chicago, så jag ska fira med dem. Och så tror jag Johnny Oduya och Niklas Hjalmarsson ser till att vi får lite skoj ihop också.
Det var ju fest hemma hos dig även ifjol. Är det du som är partygeneralen i det svenska Blackhawks-lägret?
– Njae, det vet jag inte. Det är Johnny som brukar ordna så det händer saker.
Marcus Krüger, Chicago Blackhawks.

– Hammarn, Elina och Theo kommer över till mig och Marcus. Jag har morsan och systerdotter här och Marcus sina päron och Malin, som bor här. Jag har beställt en 24-pound turkey som gått ute på en farm här i Illinois hela sommaren. Körde på det förra året och det var gott som fan.
Johnny Oduya, Chicago Blackhawks.

– Det blir lite firande här hemma i Chicago med min lilla familj. Vi har ju vår lille kille Theo med oss nu. Han är bara arton månader så han förstår väl inte riktigt vad julen är ännu, men det blir ändå roligt att vara med honom. Dagarna innan ska vi hinna med julbord på en svensk krog vi har här i Chicago. Tre Kronor, heter den. Det vill man inte missa.
Niklas Hjalmarsson, Chicago Blackhawks.

– Det blir min första jul i Nashville och det känns ju lite speciellt. De har gjort fint i stan, det är mycket julbelysning och så. Själva julfirandet blir nog lugnt, mina föräldrar har precis varit här och åkt hem igen. Men Mattias Ekholms mamma och pappa kommer hit, så planen är att jag och Calle Järnkrok åker dit och är med dem på julafton.
Filip Forsberg, Nashville Predators.

– Min familj har just varit här i Phoenix, så jag firar med min danske vän. Mikkel Bödker. Han lagar maten.
Åh, blir det några danska specialiteter på julbordet då?
– Ja, anka.
Anka?
– Visst. Det äter danskarna tydligen till jul. Jag ska testa och se vad jag tycker…
Oliver Ekman-Larsson, Arizona Coyotes.

– Mina svärföräldrar kommer hit, likaså min bror med flickvän och barn. Och på julafton har vi bjudit hem Carl Söderberg och Niklas Svedberg med respektive. Det blir en ordentlig tillställning och det ser jag fram emot. Det känns kul att bjuda hem killarna i laget när de ändå inte har nåt särskilt för sig.
Loui Eriksson, Boston Bruins.

– Jag och Emma har rensat i våra scheman och väntar på inbjudan till Hästpolo-Gustafs julmiddag på hans gods.
Henrik Zetterberg, Detroit Red Wings.

– Sa Zäta så? Då glömde han att berätta att Kungen och Silvia kommer hem till dem då. Det är ju bara Zäta och Emma i hela Detroit-området som har vallgravar runt huset, så det är bara där såna tillställningar kan äga rum. Jag ska faktiskt på en kort tripp med tjejen hem till hennes föräldrar i Vermont. Så det så.
Gustaf Nyquist, Detroit Red Wings.

– Jag blir hemma i Tampa med flickvän, hund och en polare hemifrån som kommer över från Kalifornien.
Victor Hedman, Tampa Bay Lightning.

– Det blir väldigt lugnt, stannar i Philly med flickvännen. Det blir middag med några andra lagkompisar. Vi får se om man får ordning på köttbullarna och prinskorvarna.
Nicklas Grossman, Philadelphia Flyers.

– Min hustru Johannas mamma, mormor och moster kommer och hälsar på. Eventuellt tittar paret Hedman över på julafton också. Så det blir en en rejäl fest. Det är ju första gången vi firar i Florida och det blir nog speciellt. Jag antar att vi kommer att sitta ute och äta. Det var lite udda redan häromdagen när jag åkte och köpte julbelysning. I shorts och T-shirts. Jag tänkte ta en bild och skriva, du vet, ”What’s wrong with this picture?”. Det är inte alldeles lätt att få riktig julstämning i sån miljö. Men jag antar att skinkan smakar likadant fast det är varmt och soligt.
Anton Strålman, Tampa Bay Lightning.

– Jag kommer ta tåget från Norfolk och spendera julen i New York med två kompisar som jag möter upp där.
William Karlsson, Anaheim Ducks/Norfolk Admirals.

– Vi ska till Franzéns på julafton i alla fall. Cissi har även bjudit dit halva Landsbro.
Joakim Andersson, Detroit Red Wings.

– Det blir jag, hustrun Evelina och dottern Liv, samt min mamma, bonuspappa och ena systern. Dessutom kommer Monstret och Emelie över. Sen har inte Zäta eller Andy svarat om dom kommer till oss. Men dom kanske har berättat för dig, så du vet?
Mja, det verkar råda förvirring, kan vi väl säga…
– Ha ha.
Jonathan Ericsson, Detroit Red Wings.

– We’re sorry, the person you’re trying to reach has a voicemail that’s not been set up yet (nej, fortfarande, efter nio år…)
Johan Franzén, Detroit Red Wings, via automatsvar.

– Det blir nog rätt så traditionellt, lugnt med nära och kära. Det är ju bara ett kort break på 3 dagar för oss, så man får försöka återhämta sig så gott man kan också.
Jhonas Enroth, Buffalo Sabres.

– Vi kommer hem från en roadtrip i Kalifornien natten mellan den 23:e och 24:e, men jag ska ändå se till att komma upp på morgonen och äta julgröt. Det hör till. Därefter går jag ut med hunden en stund och sedan blir det traditionellt julfirande. På juldagen tror jag vi ska försöka samla svenskarna i laget för ett litet evenemang. Vi är ju några stycken nu. Det är inte helt bestämt exakt vad det blir, men något ska vi hitta på.
Alex Steen, St. Louis Blues.

– Jag blir hemma i St. Louis med familjen.
Joakim Lindström, St. Louis Blues.

– Det är inte helt bestämt, men det blir nog nåt med svenskligan här i St. Louis.
Carl Gunnarsson, St. Louis Blues.

– Jag firar med tjej och hund och eventuellt träffas vi upp med resten av svenskarna.
Patrik Berglund, St. Louis Blues.

– Det blir med Berglund först och sedan ska nog alla vi svenskar dra ihop och köra lite glögg och kolla ”Tomten är far till alla barnen”, om jag får bestämma.
Magnus Pääjärvi, St. Louis Blues.

– Jag ska fira julen hemma i Washington med tjejens familj. Det blir Kalle Anka klockan 15…
Nicklas Bäckström, Washington Capitals.

– Det blir ute hos en svensk familj i Jersey. Kommer att vara jag, min bror och en kompis till oss. Zuccarello med familj kommer också vara där.
Carl Hagelin, New York Rangers.

– Hemma i Washington, bara, med morsan och farsan och min flickvän.
Marcus Johansson, Washington Capitals.

– Mamma Cecilia kommer och hälsar på i jul och vi ska käka massor med risgrynsgröt, pepparkakor och julmust. Och så ska vi streama Kalle Anka också.
Gabriel Landeskog, Colorado Avalanche.

– Familjen kommer över så det blir en härlig svensk jul i soliga Kalifornien.
Hampus Lindholm, Anaheim Ducks.

– Det här är inte bara första julen i Pittsburgh utan även första julen med vår lilla dotter Isabella, så självklart känns det extra speciellt. Vi har faktiskt precis klätt granen idag (i onsdags). I år blir det det dock bara jag, frugan och dottern som firar, släkten blir hemma. Men vi kommer fira den 24:e med julstrumpa på morgonen. Sen blir det nog en tur till zoo, och en sen lunch med svenskt julbord som inhandlats på Ikea. Lite paketöppning efter det och sen avslutas kvällen hos Chris Kunitz med familj. Så det ska bli trevligt. På juldagen blir vi nog bara hemma, då allt är stängt. Vi får äta rester och leka med alla julklappar!
Patric Hörnqvist, Pittsburgh Penguins.

– Julen kommer firas med vår lilla familj, min kära mor och storebror och hans familj hemma i Birmingham. Det är sonen Douglas första jul, han blir åtta månader just på julafton.
Niklas Kronwall, Detroit Red Wings.

– Jag kommer fira med frugan och barnen. Min frus familj kommer över också. Vi blir i Edmonton över julen.
Viktor Fasth, Edmonton Oilers.

– Jag och min flickvän kollar givetvis Kalle Anka klockan tre, och sen ska vi på julmiddag hos Loui och hans familj.
Niklas Svedberg, Boston Bruins.

– Min pappa och hans tjej kommer hit, liksom flickvännens föräldrar, och vi åker upp till Whistler i tre dagar. Det är skönt att komma iväg och se snö och känna riktig julstämning. Åka skidor? Nej, det får jag inte för klubben. Jag får sitta nere och vänta medan de andra är uppe i backarna.
Eddie Läck, Vancouver Canucks.

– Det blir jul här hemma i min lägenhet i Nashville. Mamma och pappa kommer hit, liksom systrar och ytterligare tre släktingar. Och så är det meningen att Filip och Calle ska komma över också. Jag firade ensam förra året, så det kändes som att det var dags för en riktig familjejul i år. Det finns dock inget Ikea i Nashville, så en ledig söndag härom helgen körde jag och Filip tre och en halv timme ner till Atlanta och handlade. Vi fick i princip tag på allt som behövdes.
Mattias Ekholm, Nashville Predators.

– Vi, familjen, firar här hemma i New Jersey. Kanske får vi sällskap av Jacob Josefson och Adam Larsson, det är ännu oklart. Ibland kan vi också få riktigt finfrämmande av familjen Johan Hedberg, då oftast som en kul överraskning…
Henrik Tallinder, free agent.

– Det blir hemma i Hoboken med några kompisar från Sverige. Jag ska väl försöka duka upp ett ståtligt svenskt julbord. Sedan är det möjligt att vi åker över och snyltar på fru Tallinders fantastiska mat också.
Jacob Josefson, New Jersey Devils.

– Det är lite oklart ännu. Jag bor ihop med Jeff Skinner i år och hans föräldrar kommer hit, så jag är bjuden på julfirande med dem. Men ”Rasken” blir ensam och det finns ytterligare några killar som inte har flickvänner eller familjer, så det kan hända att vi försöker dra ihop en middag tillsammans.
Elias Lindholm, Carolina Hurricanes.

– Det kommer några polare hemifrån, så det blir bara att vara hemma med dem och ta det lugnt. Svensk julmat? Nej, det har jag inte fixat ännu. Men vi har ju ett Ikea i Minneapolis så jag kanske får ta och åka dit och handla lite.
Jonas Brodin, Minnesota Wild.

– Jag ska fira med tjejen och hennes familj här i Ottawa. Först blir det på svenskt vis den 24:e och sedan på kanadensiskt den 25:e, på morgon. Så jag får lite dubbel jul i år och det känns roligt.
Mika Zibanejad, Ottawa Senators.

– Syster med pojkvän kommer över , och min sambo Fridas bror. Blir lugn och trevlig jul hemma i Calgary. Ledigt 24:e, 25:e och 26:e.
Mikael Backlund, Calgary Flames.

– Jag åker upp till Whistler i några dagar med familj.
Alex Edler, Vancouver Canucks.

– Jag har familjen på besök så det blir väl traditionsenligt, så gott det går.
Anders Lindbäck, Dallas Stars.

– Jag hade planerat att åka till Mexiko några dagar, men det sket sig. Sedan planerade jag att ta några dagar i New York istället, men nu har jag blivit uppkallad av Sabres, så det sket sig det med. Jag lär bli i Buffalo istället.Det är såklart bäst så. Jag vill ju lira här. Fast Mexiko kändes väldigt lockande…
Johan Larsson, Buffalo Sabres/Rochester Americans

– Livestreama Kalle Anka från Sverige. Det är min enda prioritet!
Dennis Everberg, Colorado Avalanche.

– Jag och Joakim Nordström och Peter Regin ska försöka dra ihop något och laga lite mat och se på ”Tomten är far till alla barnen”. Det blir inte så märkvärdigt, men det är ändå skönt att försöka till lite julstämning.
Får inte Lill-X:et vara med?
– Nej! Ha ha, jo, det är klart. Men hans föräldrar är här på besök och de vill nog ha honom för sig själva över julen.
David Rundblad, Chicago Blackhawks.

– Tjejens familj kommer hit, så det blir att spendera tiden med dem. Förra året var jag i Hartford den här tiden, men vi var ju också lediga så jag åkte ner till New York och åt lite gott och sådär. Det blir lika nu.
Jesper Fast, New York Rangers.

Rangers klarar sig på mustasch-håret och vinner med sitt enda mål.

NY Rangers – Carolina 1-0 (Period 2)
* * *
Som norske – antar jag? – läsaren Amme Taake konstaterar i kommentatorsspåret:
Carolina skuffer stort.
Men Rangers gör inget av sitt stora spelövertag och ni vet hur det är:
När man låter en underlägsen motståndare ”hang around” och inte dödar den här sortens matcher lever man farligt.
Hemmalaget kan kort sagt fortfarande hitta ett sätt att förlora det här…
* * *
Det verkar bestämt som att Gris-Olle hann sänka ett blaskiga plastmuggsbira i första pausen, för han flåsar och gapar och och brölar plötsligt som en dåre i den här perioden.
Därtill finns inga särskilda skäl, kan man tycka, men Gris-Olle följer sällan normal logik.
* * *
Jag sitter plötsligt och längtar till Tampa.
Några kvällar på Waterside-hotellet och en match eller två på Forum…det är vad som behövs den här tiden på året.
* * *
Klassisk Gris-Olle under Rangers första PP:
– Shoot it, Barry!
Barry?
* * *
Den här Hunwick har inget flyt med domsluten.
Han gör två mål på Carolina på ett dygn – och båda döms, högst tveksamt, bort.
* * *
Men även om det nu inte finns någon Barry i hemmalaget har den gormande Gris-Olle en poäng.
Rangers borde skjuta lite oftare när de har numerära överlägen.
* * *
De har förtjusande nog en liten Seinfeld-tävling i en reklampaus där Kevin Klein får räkna upp så många karaktärer han kan under 20 sekunder – och den hårdskjutande Rangers-backen kommer så långt att han till och med nämner Uncle Leo.
Nu stiger han kraftigt i aktning i mina blå.
* * *
Amme, Tårtans whereabouts är ett mysterium. Han lär bo nånstans här i trakten, men har varken synts eller hörts av sedan något slags hundtävling i somras.
Man kan tycka att någon tv-kanal borde städsla honom som expertkommentator och ge sändningarna lite…färg.
* * *
På tisdag är det, apropå Seinfeld, Festivus
For the rest of us.
Det ska vi fira med Bäckis och Burracuda och Mojo här på Garden.
* * *
Dallas gör inte bort sig längre.
Tvärtom, det är Oilers som – på mer känt manér – ställer till det så Svennis skulle stöna som när Baresi sköt straffen högt över ribban i VM-finalen 94.
* * *
Det är väldigt snällt – för att inte säga direkt mesigt – för att vara andra matchen på ett dygn mellan de här två lagen.
* * *
In med Barry!
Annars kan det här sluta med juldepression på Manhattan.

NY Rangers – Carolina 1-0 (Period 1)
* * *
Jo, men nu kan man nog säga att stjärnorna ändå gnistrar och glimmar i New York.
Rangers inleder faktiskt helt lysande och har ett koppel riktigt granna chanser – framförallt polstjärnorna Nash och Zuccarello – innan Ryan McDonagh pangar in 1-0.
Sedan kommer de av sig något och matchen hamnar i midvinterdvala – för att börja brusa igen precis i slutet.
Sämre hade den längsta natten kunnat börja.
* * *
Samtidigt känns det som att alla Hurricaner utom Khudobin redan gått på julledighet.
De är tidvis riktigt undermåliga, har skapat ungefär noll chanser och låtar Rangers göra som de vill när de kommer in i zonen.
Icke godkänt.
* * *
Jag säger ju det.
Oslos Joe Pesci är on a roll igen.
Det kommer ett norskt mål här ikväll.
* * *
Det har kanske inte så mycket med NHL att göra, men jag läste just att Evert Mellström är klar för 47:e säsongen i rad som speaker för IK Brage på Domnarvsvallen och kände att det måste uppmärksammas med ett rungande ”hurra!”.
* * *
Kvällens begivenheter på Garden inleds med en tyst stund för poliserna som mördades i Brooklyn igår – och när den är över börjar publiken skandera ”NYPD!”.
Den har man inte hört förr.
* * *
John J, jag förstår problemet med Peel, domarkårens egen Marek Malik – men du som tittar, det är väl inte hans fel att Detroit slutat gör mål.
Vad händer? Vad håller dom på med?
* * *
Lite lustigt att Brassard håller på att bli skjuten i pallet just som han kommer in från utvisningsbåset.
En så kallad dråplig situation.
* * *
Dallas ligger under stort i Edmonton och jag säger som Svennis i den beramade VM-krönikan:
Dom gör bort sig, helt enkelt…
* * *
Rundblad scorar i United Center, hör jag.
Fan vad skoj för honom, han förtjänar lite medflyt efter sitt tappra kämpande de senaste åren.
* * *
Man brukar, helt klichéartat, säga att bra lag hittar sätt att vinna, men för Rangers är det tvärtom ikväll.
De måste hitta ett sätt att förlora om de inte ska ta sjätte raka segern.

Midvinternattens köld är hård, stjärnorna gnistra och glimma…

Nja, det stämmer inte riktigt.
Kölden är inte så våldsamt svår just nu och på New York-himlen ser man inga stjärnor, men ändå.
Vi brukar ju vända oss till Karin Boye och hennes längsta dag när det drar ihop sig om vårarna, så när vi nu står inför årets längsta natt måste vi söka tröst hos Viktor Rydbergs och hans ”Tomten”.
Det är, tycker jag, tung känsla att uppleva den här dagen.
Vi står på botten nu.
Vi är allra längst ner i vinterns mörkaste grav.
Vi kommer inte längre från ljuset, värmen och girls in their summer clothes.
Å andra sidan:
Det vänder ju nu.
Det blir, från och med i morgon, lite, lite ljusare för varje dag.
Så livet är långsamt på väg tillbaka, hoppet mitt i allt det mörka trots allt stort och ett leende måste tvingas fram fast det redan tre timmar före en söndagsmatch på Garden skymmer över Manhattan skyline.
Här är Rydbergs magnifika förstavers i sin helhet.

Midvinternatten köld är hård, stjärnorna gnistra och glimma
Alla sova i enslig gård, djupt under midnattstimma
Månen vandra sin tysta ban, snön lyser vit på furu och gran
Snön lyser vit på taken, endast bloggen är vaken.

Det allra sista var en liten förvrängning – och inte helt sant heller, hoppas jag.
För visst är ni vakna och följer mig in i den längsta natten?
* * *
Tillbaka på Garden alltså.
Det var ett tag sedan – och det är bra det.
Ett tag kändes det som att jag var här fyra-fem gånger i veckan – oftast för att jag verkligen VAR det – och även om jag ofta instämmer med Liberace om att ”för mycket av det goda är underbart” blev det till slut nästan kväljande vardagsgrått i den ärevördiga gamla arenan på sjunde avenyn.
Konstigt, kan man tycka.
Halva sommarhalvåret går man ju hulkar av längtan hit och de första besöken under grundserien är så hänförande magiska att hjärtat bultar i bröstkorgen.
Då ska det inte kunna bli vardagstristess efter några månader.
Men det är som när en julmustfanatiker äntligen får tag i sitt gift efter två år av abstinens.
De första flaskorna är rent himmelska, men efter sju-åtta börjar sockerchocken alstra äckel.
Nå, men nu har vi som sagt inte varit här sedan 8 december och lusten har återvänt.
Det ska bli kittlande och kul att se hockey under det välvda cirkustaket igen, se de mäktiga läktarvalven, höra speakerns bekanta uppmaningar, uppleva stämningen och känna de lugubra dofterna.
Och på samma sätt ska jag gå tillbaka till Scandinavian House och köpa mer julmust i morrn…
* * *
Tack för all info om Farbror Melker i San Jose.
Han har som sagt fyra assist på blott fem matcher och ska följas mer noggrant framöver.
Nu gäller bara att på något sätt få fram ett telefonnummer också (obs! Ska givetvis inte publiceras här, om någon nu till äventyrs råkar ha det)
* * *
Vi är ett the bottom av ett back-to-back-möte i the wooorlds most famous arena i afton.
De här lagen möttes ju i Raleigh så sent som för ett dygn sedan, flög bägge upp till New York sent igår kväll och ska nu gå i clinch igen.
Risken finns att det genererar spel som passar alltför väl under årets längsta natt.
Men låt oss hoppas att de istället har den så kallade ångan uppe och bara kör.
* * *
Jaja, det där Ovetjkin-målet i The Rock igår var ju fint.
Men årets snyggaste?
No way.
Det är alltjämt Tarasenkos Maradona-variant här på Garden.
* * *
Badtofflan Vigneault håller sin pre game-konferens så sent att han faktiskt hunnit få på sig skjorta och kostymbyxor.
Men mig lurar han inte, han håller fortfarande på att knäpper manschettknapparna när han ställer sig vid podiet och har således precis hoppat ur caming-utstyrseln.
* * *
Hurricanes har alltid varit ett konstigt och svåranalyserat lag och är det i år också.
De såg ju ut att vara på väg år rätt håll efter den tunga starten när alla var skadade, men har nu ramlat ner i ett svart hål igen och verkar ha försatt alla chanser att nå playoff.
Synd på så rara ärter. Såna som Skinner, Staal, Lindholm, Sekera och Semin är i sina bästa stunder väldigt sevärda.
* * *
Själv har jag vintersöndagen till ära satt på mig en tjock, tweed-artad kavaj och det ångrar jag .
Det känns som när man var liten och satt på släktmiddag i ”finbyxor” som bara kliade på låren.
* * *
En positiv överraskning i Hurricanes är ändå Victor Rask.
Jag trodde att han skulle få chansen när alla andra var skadade och sedan ställas på tillväxt i Charlotte igen, men den försynte masen tog verkligen chansen när han fick den och är nu en av lagets mest pålitliga centrar.
Kul, det.
* * *
Att döma av mängden mailfrågor om vad man ska göra i New York (…) är det väldigt många landsmän på julbesök i stan just nu och erfarenheten säger att många av dem då tar chansen att gå på Garden och tittar på hockey.
Trist för dem då, att Henke efter fyra raka – och väldigt hoppingivande – starter vilar i natt.
Cammen, som nyss skrivit nytt kontrakt, står.
* * *
Dragkedjan i min dataväska har fastnat i en liten tygbit och ja – jag är lika frustrerad som George Costanza när han köper ny jacka och samma sak händer i den dragkedjan.
* * *
Jag brukar ofta hamna på NHL:s sida när det uppstår konflikter mellan världens bästa liga och svensk hockey, men i fallet Burracuda tycker jag förbundet har alldeles rätt.
Om han nu är precis på gränsen till att platsa, och således inte är superviktig för Capitals i det här läget, är det väl för bara att släppa grabben i fyra-fem matcher och låta honom spela JVM.
* * *
Oslos Joe Pesci, Zuke Zuccarello, hittade äntligen tillbaka till fjolårsformen under resan till västra Kanada och ikväll kommer han frälsa hemmafansen också.
Det är mitt stalltips.
* * *
Coolt att en Zepp får göra sin NHL-debut i Flyers kasse i Winnipeg i natt.
Det är – nästan – ett namn som förpliktigar i målvaktssammanhang.
Jag menar, Sepp Maier. Det var Västtysklands egen Ronnie Hellström på 70-talet och trots starka antipatier visavi tysk fotboll kan jag säga att jag älskade honom.
* * *
De har inte vinnlagt sig om att skapa särskilt mycket julstämning i Garden ännu.
Jävla östkustsnobbar!
* * *
Förstämning råder i Chicago.
Lagets blott 34-årige materialare Clint Reif har, som en tårögd Joel Quenneville meddelade vid en presskonferens alldeles nyss, avlidit i helgen och laget kommer att spela med hans initialer på hjälmarna mot Toronto.
Usch, ledsamt.
* * *
Jag tycker Carolinas vita bortaställ är rätt snygga.
Meddelas endast på detta sätt.
* * *
Nå, låt den längsta natten börja.
Låt ljuset gnistra i mörkret!

Musten är slut, och hockeylördagen också.
Jag fastnade, efter att i sedvanlig lördagsrush, ha lämnat texter om Saturday Night Nicky och Grosse och Johan Larsson och glade matchhjälten Mattias Ekholm, i matchen i Sharktank mellan San Jose och St Louis och jävlar vad bra det var.
Blues spelade fruktansvärt tajt och hårt försvarsspel i tredje, men Sharks kom i en fruktansvärd forcering och man kunde genom tv-rutan att snart smäller det och visst.
Med 21 sekunder kvar kunde Vlasic damma in 2-2-kvittering efter suveränt förarbete av Big Joe och – Melker Karlsson.
Det är en ny bekantskap för mig, men han har nu fyra assist på de fem matcher han spelat sedan hajarna plockade upp honom.
Kan ni berätta lite för papa bloggen om denne doldis?
Nå, sen var det explosivt och fint även på övertid, men när Alex Steen åkte ut för en tripping han olyckligtvis knappt kunde undvika kände man det igen:
Nu smäller det.
Mycket riktigt.
Burns avgjorde med bomb från blå.
Det verkar som man kanske ska och stanna upp och fokusera på hajarna lite oftare…
* * *
Nu ska jag se nåt gammalt Sopranos-avsnitt – jo, jag har precis skaffat blueray-boxen och måste se allt en hundrade gång, med grym bild – och sen sova länge för att vakna som en torped och gå på Garden imorrn.
Häng med dit.

Grosse laddar bössan och dunkar in säsongens tredje mål uppe i ACC.
Då slår jag korken av en ännu en must och skålar i Midtown-kvällen.
* * *
Det finns just nu få vardagssaker jag hatar mer än videos som startar automatiskt på nhl.com.
Vem ansvarar för det otyget?
* * *
Förra lördagen såg jag Bäckis fullborda hat trick hemma i Verizon.
Nu har han gjort ett och spelat fram till ett i The Rock.
Saturday Night Nicky, det är nya smeknamnet på Valbo’s finest.
* * *
Canucks-Flames snart.
Det tror jag kan bli nåt.