Ah, nu kommer Gary Bettman sitta och muttra surt på sin red eye över kontinenten.
Han fick ju ett spetakulärt jippo, med pyrotekniskt lull-lull här på slutet och allt, men meningen är ju att de här evenemangen ska sälja hockey till den breda publiken också.
Men den breda publiken lär mest klia sig i huvudet när det blir två mål i inledningen och sen inte ett enda förrän i tom kasse precis på slutet.
That’s not entertainment…
Vi får hoppas på mer renodlat hockeyfyrverkeri på Yankee Stadium under söndagseftermiddagen.
I väntan på det kan ju ni studera lite bilder från lördagens förövningar.










Till sist: Ett exempel på misslyckat försök att ta så kallad byline-bild…

Den här perioden satt jag och skrev referat om en svensk back som stod för tre assist för andra matchen i rad och givetvis – host host – är alldeles given i den svenska OS-truppen…
Så jag såg inte så mycket av the fun in the sun, men min sambo Bolanche-kocken säger att Kings hade mycket puck och att Hiller i Ducks-kassen var lika perfekt som planksteken på hans gamla kroginstitution på Stationsgatan i Borlänge back in the day.
Korrekt analys?
* * *
Nu ser det ut som att Kiss fått åka hem.
Det var då för väl.
Gene Simmons har ikväll bekräftat att vissa rockartister borde följa hockeyproffsens exempel och gå i pension senast i tidiga 40-årsåldern.

Jag kan verkligen inte vänja mig vid att se saftigt, grönt gräs bakom sargerna under en NHL-drabbning.
Det är som den klassiska snömatchen i fotboll mellan Sverige och Österrike 1973 – fast tvärtom.
Absurt var ordet.
Men det ser också angenämt ut när Brian Engblom står där i uppknäppt jacka och babblar och jag förbannar mig själv en smula för att jag inte försökte lura i någon lämplig redaktör hemma i Stockholm att Sportbladet absolut borde vara närvarande under den här klassiska kvällen i LA.
Här ska vi imorrn ha…få se nu…minus åtta.
Och kraftig vind.
Tjenare.
* * *
De heter inte så längre, men jag säger det ändå:
Mighty Ducks.
De spelar tidvis strålande hockey, i synnerhet om man betänker omständigheterna, och leder alldeles rättvist med 2-0.
* * *
Säga vad man vill om Gary Bettman, men lat är han inte.
Herr kommissionären ser den här matchen, sedan kastar han sig på sin privatjet, flyger över kontinenten i sex timmar och finns på plats på Yankee Stadium när Rangers och Devils glider ut på isen imorrn.
* * *
Kings, som inte verkar riktigt redo för detta, har en gyllene chans att ta sig in i matchen när Kopitar tilldöms en straff, men som John J så träffande beskriver det i kommentatorsspåret:
Sicken bonnastraff!
* * *
Matchställen brukar vara extremt snygga retro-historier under de här friluftsövningarna, men vare sig Ducks brandgula variant eller Kings grå lever upp till vanlig standard.
Tvärtom, det ser ju för fan ut som att de spelar i träningsställ.
* * *
Helt sant, Kometen – Jeremy Roenick är rena Rebecka DeRuvo när han valsar runt på Centerfield och intervjuar celebriteter.
* * *
Voynov verkar inte trivas inte bättre utomhus än gamla innekatter på Östermalm.
Vilka misstag.
* * *
Hi hi, att se en 64-årig Gene Simmons ”rocka” är som jag föreställer mig att det skulle vara att se den samtida Gordie Howe spela hockey.
* * *
Verkligen surt att Silfverberg missar den här once-in-a-lifetime-tillställningen.
Men att Boudreau har råd att peta honom vittnar om vad det är för klass på Anaheim-truppen just nu.
* * *
Nog för att vi tvingats vänja oss vid att NHL har ett otvunget förhållande till begreppet tid, men skojar ni? Vad är det här? Ska matcherna starta en hel timjävel efter utsatt tid?
Axl Rose, kom tillbaka – allt är förlåtet.

Jag har varit på Yankee Stadium hela dagen och sett Devils respektive Rangers träna på gräsplätten där New Yorks största legender skrivits – de om Babe Ruth, Mickey Mantle, Joe DiMaggio, Lou Gehrig, Yogi Berra, Reggie Jackson och A-rod.
En riktigt mäktig upplevelse – som, känns det som, kommer växa till något alldeles oförglömligt vid lunch imorrn, när de släpper pucken i den arktiska blow-right-through-you-vinden.
Som uppladdning inför den gräddbakelsen till tar vi nu och spanar in en annan historisk happening av samma
Southern California-derbyt mellan Anaheim Ducks och Los Angeles Kings – på Dodger Stadium.
Om man räknar bort försäsongsjippot mellan Rangers och Kings i Vegas (!) 1981 – och det ska man definitivt göra för det hade mer gemensamt med en Sigfried & Roy-föreställning än med den sport som utövas i NHL – är det den mest spektakulära utomhusmatch som spelats i Nordamerika
Jag menar, Los Angeles!
Det är ju den eviga sommarens stad, en plats som känns som en Beach Boys-hit låter, ett paradis för evigt förknippad med solsken, stränder, palmer och nercabbade cruising-färder längs Sunset Boulevard i brandgul skymning.
Att spela hockey där, i skuggan av Hollywood-skylten, har alltid framstått som aningen apart – och att göra det utomhus ter sig direkt befängt.
Fast befängt är ju kul, det finns hur många bra frågor som helst att fundera över så här strax innan matchstart:
Kommer isen att smälta?
Får Jacke Silfverberg en jämn och fin bränna i båset?
Rycker Baywatch-vakterna ut om någon fastnar i issörjan?
* * *
Capitals ser äntligen ut att spräcka sin förlustsvit uppe i Montreal i natt.
Men så sitter Storchen, Bäckis brorsa på läktaren, också. Han är med på Caps årliga pappa/mentor-resa och då går det alltid bra för lillebror och hans lagkamrater.
Man kan dock undra vad det är för Maple Leafs-fasoner Canadiens lagt sig till med.
Så fort de hamnar i underläge verkar allting bara gå käpprätt åt helvitte.
* * *
Jag vet inte om ni sett bilder från La La Land ännu, men som för att accentuera det absurda – och underhålande – i att spela hockey på Dodger Stadium har de byggt en beachvolley-plan intill rinken också.
Där stod det nyss några tjommar i shorts och duttade med en boll – medan några andra kastade frisbees på en gräsplätt intill.
Hilarious!
* * *
Ska Buffalo vara laget som bryter Columbus åtta matcher långa segersvit?
Det är i så fall för att gudarna vill Kometen gott i natt
* * *
Now, absurt eller inte – det är två väldigt, väldigt bra lag som går upp i den ljumma, kaliforniska skymningen.
Så det här kan bli nåt att se av flera skäl.

NY Rangers – St Louis 1-2 (Slut)
* * *
Där ropade bloggen hej innan den hade kommit över Missouri River.
Steen blir kvar i omklädningsrummet efter andra och återvänder sedan inte mer.
”Lower body, day to day”, lyder Hitchcocks kortfattade besked efteråt.
Och när han kommer ut från omklädningsrummet haltar han visserligen – men inte så farligt.
I de lägena är det inte meningen att media ska vara och snoka men jag frågar helt försynt om allt är okej.
– Ja, hojtar han med ett snett leende och stövlar vidare, .
Koncist besked, kan man kalla det – men bra
* * *
Rangers försöker verkligen, spelar hårt och vägrar låta sig frustreras över hur makalöst trångt det är framför Halak, men att efter att homeboy Shattenkirk gjort 2-1 blir det helt enkelt för svårt.
Ytterligt få kommer åt Blues i såna situationer och Blåskjortorna är inte där ännu.
* * *
Träffar en rysk kollega stationerad i USA och när han får höra att jag ska till Sotji bara himlar han med ögonen.
– Stay safe, man. Jag är såååå glad att jag inte behöver resa dit, säger han.
Det är kanske inte riktigt vad man vill höra från representanter för värdnationen…
* * *
Bulan Berglund hade gärna gjort mål på sin landsman, han också.
– Ja, jag tycker att han rånade mig på ett eller två mål ikväll. Det var ju synd, men vi får försöka se det som att det var bra inför OS, flinar han.
* * *
Blue Jackets tar alltså åttonde raka.
Ojvoj, dom är det hetaste från Ohio sedan The Pretenders gav ut ”Brass in Pocket”
* * *
Tre nya assist av Vigge Hedman ikväll.
I’m just saying…
* * *
Nu får man ju ställa upp här.
Min vän Bullen fick ju ingen bira på Garden eftersom han inte hade passet med sig och som värd känner jag att jag måste kompensera för denna grova fadäs.
So long, bloggen är snart tillbaka.

Slut, Blues stänger ner efter tidigt ledningsmål och vinner med 2-1.
More to come – förhoppningsvis med uppdatering om Steens nya skada.

NY Rangers – St. Louis 1-1 (Period 2)
* * *
Ojvoj, nu blir det Det Stora Blå ett tag.
Ja, jag håller andan alltså.
Alex Steen gör ju illa sig, haltar grimaserande ut i båset, sitter dubbelböjd i någon minut och försvinner sedan i några byten.
Men dessbättre:
Vår överlägset bäste målskytt kommer tillbaka och vi släpper väcka Pär Mårts med riktigt dystra nyheter.
* * *
Efter en inledning på perioden då det känns som att gästerna har allt under kontroll jobbar sig Rangers envetet in i den här matchen.
Det är inte lätt, för Howlin’ Wolfs vänner från Missouri spelar ju fruktansvärt tajt och hårt i egen zon men de ger sig fan inte och till slut lyckas Big Rick Nash – som börjat göra skäl för sitt kontrakt de senaste veckorna – pricka in kvitteringen bakom Halak.
Tredjeperren har potential, känns det som nu.
* * *
Sex minuter in i mittperioden har de församlade i the woooorl’d most famous slutligen lyckats smälta den där jävla ärtsoppan och inser plötsligt att de är på hockey.
En tam men ändock ”Let’s go Rangers”-ramsa ekar för första gången på hela kvällen under takåsarna.
* * *
Nå, Hällegerd, som du såg släppte de till en del i förrgår, Blues.
Kan hände de bästa…
* * *
Sen blir det dock inte så mycket mer hålligång på läktarplats.
Det här är inte den typ av match som generar sådan energi.
Ännu.
* *
Dolan har bränt en miljard dollar på renoveringen av sin lilla arena, men det hindrar inte plexiskivor från att ramla ner över Talbot i båset.
Hallå.
* * *
Granvista, gamle stammis i kommentatorsspåret, var har du tagit vägen?
Du saknas oss.
* * *
Det upphör aldrig att förvåna att en så liten filur som Zuuuke törs vara så kaxig mot biffar som de i Blues.
Man förstår mer av norska motståndsrörelsens framgångar när man ser honom i action.
* * *
Lillis, som jag förstått har de haft vissa problem att sälja plåtar till matcherna på Yankee Stadium och den nuvarande väderleken lär inte underlätta.
New Yorkers utsätter sig inte för den sortens obehag utan orsak.
* * *
Efter den inledande softien har Henke varit helt felfri. Det finns inget att oroa sig för där längre.
* * *
Eventuell brist på fokus skylls härmed på The Oak Man.
Han är på sanslöst pladdrigt humör och distraherar sin vän bloggaren praktiskt taget oavbrutet.
Det kan handla om medveten provokation. Gävle-bor är såna ibland, i synnerhet när Leksand spöat Brynäs för andra gången i rad.
* * *
Nu kommer det hända grejor.
Tror jag.

NY Rangers – St Louis 0-1 (Period 1)
* * *
Jaha, Sons of Anarchy-Alex kommer hit och sänker det självförtroende Lundqvist så mödosamt byggt upp de senaste veckorna.
Det är en riktig lök han lyckas styra – eller snarare fösa – in bakom sin fellow olympier.
Men – det är sånt som händer när riktiga snipers blir heta…
* * *
Annars händer inte så jättemycket.
Bluesmännen är starka men kör inte precis över blåskjortorna.
Tvärtom har har hemmalaget lite mer puck och skapar åtminstone ett par-tre chanser på vilka Halak får visa att han fortfarande är en stor målis.
Nåt säger mig å andra sidan att våra vänner från Missouri har ytterligare ett batteri växlar att lägga i och avser göra det inom kort.
* * *
Hassenfrassen är här och dömer.
Så trevligt, det var inte igår.
* * *
Är det bara som jag fått för mig för att jag sett tatueringarna över bröstkorgen, eller är Steen en osedvanligt stark jävel?
Han ser så ut på isen.
* * *
Idag slängde jag ut en gammal byrå – i protest mot att en gammal sidekick aldrig är här nuförtiden.
Ja, den var av ek…
* * *
Torsdag, folks.
Då kommer Garden Faithful sent och sen vet ni vad de har för ärstoppstraditioner.
Dom sitter bara och surrar.
* * *
Jag har inte mer än hunnit sätta punkt i utgången om byrån när nån plötsligt krafsar mig på axeln och där står han:
The Oak Man
Nu blir det fest.
Eller åtminstone mycket kaffe.
* * *
Each his own, Konsertpianisten, each his own.
Att säga att man föredrar den här kölden framför mild vinter för mig som att säga att man föredrar Anna Book framför Mozart.
* * *
Gris-Olle när powerplay trampar vatten:
– I miss Del Zotto!
Ha ha, kul
* * *
Eine Kleine Nachtmusik.
Ja, där kommenterade jag den nye rangern.
Han har inte märkts mer en lite bakgrundsmuzak om kvällen, men det var inte riktigt tanken heller.
Han är inte typen som märks.
* * *
Darryl McDaniels från Run DMC inzoomad i jumbotronen.
Så nu ska jag walk this way och hämta lite kaffe.
Min sidekick påstår nämligen att han är sjuk och vill inte utföra den sortens tjänster.

Idag har vi blues i New York.
Och det på fler sätt än ett.
Dels är det så vidrigt kallt att vi alla känner oss som rostiga gamla Blind Willie Johnson-serenader.
Dels är hockeylaget St. Louis Blues på sällsynt besök på Manhattan.
Och det betyder att the local heroes i Rangers framåt natten verkligen kan komma att få känna the blues.
För inte nog med att gästerna från Missouri rent allmänt är för jävla bra. De har revansch att utkräva för praktfloppen i Newark för två dagar sedan, när de något förbryllande fick spö med 7-1.
Sånt händer i och för sig alla under en NHL-säsong, ingen går igenom 82 omgångar utan att klappa ihop vid ett par tillfällen, men det är ändå inte roligt när det sker och nu ska Rangers få betala för den bittra upplevelsen.
– Ja, säger Patrik Berglund efter morgonvärmningen, det är tanken. Vi har pratat mycket om att att komma igen snabbt och vill göra en riktigt bra match ikväll.
Det går faktiskt att se med blotta ögat också.
Maestro Hitchcock iscensätter en morgonvärmning som hör till de mer intensiva jag bevittnat en matchdag; det är rena Christer Abris-träningen.
Så watch it, Kung Lundqvist.
Det kan bli åka av i afton.
* * *
Adios amigo Del Zotto.
Igår blev ju den olycksalige Rangers-backen till sist trejdad, till Nashville i utbyte mot Kevin Klein, och redan i natt debuterar han enligt uppgift i par med Seth Jones i Vancouver.
Det kan säkert bli bra.
Pöjken är ju i grunden en talangfull hockeyspelare med många ”uppsidor” (som alla av någon anledning säger nuförtiden, men det var sista gången här, lag lovar), men det funkade inte alls under Vigneault så ett miljöombyte kan bara vara av godo.
Här måste vi nu bara hitta nån ny att hacka på…
* * *
Blues-truppen har, förstås, varit kvar i New York sedan Devils-debaclet och till och med fått hit sina familjer – som lag som sällan reser på östkusten brukar få när de väl kommer till Manhattan.
På grund av The Day After Tomorrow-kölden har det dock inte blivit så mycket gjort.
– Nej, det var fan vad kallt det är. Vi bor alldeles vid Central Park så igår morse tänkte jag att jag skulle gå ut och promenera lite, men redan efter två hundra meter kände jag att…nej, det här går inte, berättar Berglund.
I know the feeling.
* * *
När trejden blev känd igår hastade jag ut på twitter och rapporterade att Rangers knutit till sig Kevin Kline.
Det var kanske inte riktigt lika underhållande som när Dallas bärgade Brad Richards och Loui Eriksson sa åt lokal media att han var glad att KEITH Richards skulle komma till Stars, men i samma ballpark.
Kevin Kline är ju en sirlig skådespelare, känd från filmer som ”A Fish Called Wanda” och ”Grand Canyon” (grym film, en av mina favoriter genom alla tider, faktiskt).
Att döma av reaktionerna på trejden på just twitter och i min mail verkar många dock tycka att det varit lika bra om Sather ringt honom.
Klein, som den förre Nashville-backen alltså stavar sitt namn, står uppenbarligen inte högt i kurs.
Själv har jag för dålig koll på honom för att kunna formulera en åsikt, men han är rajtare och rajtare är just vad Rangers letat efter och nu menar man att man får en bättre balans mellan righties och lefties i sina backpar.
Det låter lite som mandatfördelningen i svenska riksdagen, men, ja, dom säger så.
* * *
Alex Steen är först av isen efter Blues morgonövningar. Sen står han i omklädningsrummet i bara shorts och ser ut som en korthårigare Sons of Anarchy-medlem med alla sina tatueringar.
Och allt känns bra nu, frågar jag.
– Jo, svarar han kort.
Det låter nästan hotfullt – och det ska det ju göra när medlemmarna i MC-klubben i Charming uttalar sig!
* * *
Apropå shorts.
Vigneault kommer inte bara i badtofflor, utan strumpor, till sin presskonferens under förmiddagen.
Han har just shorts också.
Leffe Bork hade inte blivit glad.
* * *
Magnus Pääjärvi gör sin Garden-debut i afton.
Han var visserligen med Oilers hit för tre år sedan, men då blev han sjuk, det minns jag tydligt för jag hade tänkt göra en intervju men fick snopen gå hem med oförrättat ärende.
– Ja, det var så typiskt, enda matchen jag missade på hela den här säsongen
Å andra sidan…
– Jag var här när jag var tio år och såg Wayne Gretzky. Sedan åkte vi ut till Long Island dagen efter och såg när Tommy Salo slogs med Dan Clouthier. Det är ju en klassiker och då fanns man på läktarna.
De är sånt man får vara med om när pappa heter Svesse Svensson.
* * *
Hoppas ni såg Red Wings-Blackhawks igår.
Storartad jävla match med riktigt playoff-temperament – som alltid mellan de två lagen.
Och kapten Zetterberg asså.
Vilken magisk hockeyspelare vi har i den skäggige mannen.
* * *
Alex Steen hann, trots kylan, med ett litet restaurangbesök med tjejen igår kväll.
– Och jag var helt säker på att vi skulle stöta på dig, lite halvfull sådär, nånstans, flinar han.
Jag? Jag stannar hemma när det är så här kallt och morgonvärmningar dessutom väntar i ottan.
– Nänä, du stannar aldrig hemma.
???
Det är nästan som när jag presenterade mig för Notan första gången, i Dallas, och han utbrast på bredaste stockholmska:
– Jaja, jag vet vem du är. Det borstas på rätt bra i New York, har jag hört.
Vad är det för vanföreställningar som odlas om bloggen i hockeykrestar?
Jag som är sånt dygdemönster.
* * *
Det känns som att Carbomb Carcillo kan ha en och annan gås – kanske rentav en anka – oplockad med valda profiler i St. Louis och det bådar ju i så fall gott.
* * *
Pär Mårts visste inte att jag var on hold under Sportbladet show-sändningen tidigare idag och följaktligen hörde allt han sa, så jag fick lite armsvett när vår egen Lars Orup – Tomas Ros – helt fräckt frågade honom vad han egentligen tycker om yours truly.
Där hade det kunnat bli lite tryckt stämning, men tack och lov var han var rätt snäll…
* * *
När nu Blues för en gångs skull är här tar jag mig friheten att lista de som enligt min mening gjort den bästa bluesen i historien:
Howlin Wolf, Muddy Waters, Robert Johnson, Billie Holiday, John Lee Hooker, Lightnin Hopkins, Etta James, T-Bone Walker, Junior Wells, Blind Willie Johnson, Ray Charles, Sonny Boy Williamson, Big Joe Turner, Elmore James, Willie Dixon och Blind Lemon Jefferson.
Ja, jag var tvungen att få det ur mig.
* * *
Pääjärvi tycker inte att New York-kylan är så mycket att tjafsa om.
– Äh vadå, säger han, så farligt är det väl inte.
Så har han bott i Timrå och Edmonton också – då förlorar man verklighetsförankring i dylika frågor.
* * *
Ikväll är min kompis Bullen, bland mycket annat legendarisk kökschef på Borlänge-institutionen Bolanche, in the house.
Han sitter på sektion 111 och ser coolast ut av alla.
Hälsa om ni skulle passera.
* * *
Kevin Klein blir snabbt varse att han inte längre är i Nashville.
Så fort Rangers haft sina möten och släpper in media i omklädningsrummet bildas veritabel skolgårdshög runt den lätt chockade nykomlingen.
Något liknande hände aldrig i Bridgestone Arena, ens när Foppa dök upp där våren 2007.
* * *
Om temperaturen inte stiger till helgen, när Rangers ska upp mot Devils på Yankee Stadium, kommer Henke framåt söndag kväll att se ut som en sån där urtidsmänniska dom emellanåt gräver fram ur inlandsisen.
* * *
Jag hoppas vår vän Blue Jackets-supportern i kommentatorsspåret hörde att jag och Ekeliw de facto kommenterade hans favoritlag i veckan.
Jag spinner nu vidare här:
Sju raka segrar är mighty imponerande.
Hoppas det fortsätter, jag gillar Jackets och det skulle verkligen, verkligen vara uppfriskande om vi fick se åtminstone något nytt lag i slutspelsgiven i vår.
* * *
Henke och Henke förresten – det påstås att den pressläktare vi får hålla till godo med på Yankee Stadium är belägen utomhus.
Djupfryst biff är i så fall till salu på måndag.
Billigt.
* * *
Blir frågad om klockan när jag passerar passagen där Blues håller på med sin fotbollsvärmning före matchstart – jag tror det är Bouwmeester himself som undrar.
Där hade jag kunnat ge Rangers ett handtag och lurat gästerna att de hade gott om tid, så de kommit för sent och fått skäll av Hitch och blivit oroliga.
Men jag är väluppfostrad jag.
* * *
Hoppas MSG-Rosen är lite mer vaken under sändningen ikväll än glade kollegan Chico ute i The Rock häromdagen.
Om jag fattat saken ägnade den gamle Trivsel-Torsten – ”glad och senil”, löd Hällegerds omdöme för en tid sedan – hela sändningen åt att hylla THOMAS Steen.
Jamie Langenbrunner, som lade av ifjol, lär också ha fått några berömmande ord…
* * *
Hagge Hagelin skulle, för sin sinnesros skull inför OS, hänga en kasse eller två ikväll.
Det var ett tag sen.
* * *
Bullen messar och meddelar att de kräver att få se pass för att han ska få köpa en bira.
Mannen fyllde just 45, det vet jag bestämt för det var vi ute och firade väldigt grundligt häromdagen, men MSG-jönsarna godkänner alltså inte ett svenskt körkort, för det kan han tydligen i teorin vara en 19-åring spoling som förfalskat.
Vilken idioti.
Men kom ihåg det om ni ska hit nån gång och vill ha en bärs – plocka med passet, även om ni är Arne Weise.
* * *
Nu tar vi och rättar till slipsen – en flashig sak i lila och gräddvitt – och vevar igång det här.
Mycket nöje!

Henke är hemma i Hell’s Kitchen ikväll – och jag i östra Midtown.
Han för att han är sjuk, jag för att jag så här dagen efter en grundligt firad födelsdag – min kompis Bullens – vägrar ge mig ut i den snöstorm som just nu håller på att förvandla New York till ett enda omöjligt inferno.
Det betyder att ni får se Talbot i kassen i derbyt på Garden – och att det inte blir någon liveblogg här.
Sorry, men så blir det ibland.
Kommentatorsspåret är öppet och där hör jag gärna av er.
Ett par saker:
* * *
Hårda bud för Tårtan.
Han stängs alltså av i två veckor och inte bara missar sex matcher – han får överhuvudtaget inte ha kontakt med Canucks.
Hur var det nu han sa när han kom till Vancouver i somras?
– Jag har lärt mig min läxa och ska inte göra om samma misstag igen!
Hm.
Det är nog läge att ta några anger management-kurser nu…
* * *
Det är verkligen riktig vinterstorm här – och då slutar allting i New York fungera, tro mig.
* * *
Jobbigt med Henrik Sedin.
Det får inte vara allvarligt…
* * *
Bra att Hartley fick böta 25 000 dollr också. Han är ett arsel han…
* * *
OK, fire att will i kommentatorsspåret nu.