Ja, som ni förstår:
Bloggen är i Jersey och ser laddat derby mellan Devils och Rangers ikväll.
Start 01.00 svensk tid.
Introt publiceras sådär en tjugo i, skulle jag tippa.

Tampa – NY Rangers 2-3 (Slut)
* * *
Ja, det här var ju, sett över 60 minuter, lätt Rangers bästa match för säsongen.
Jag trodde de skulle falla som torra gamla tallar i Tampas våldsamma blixtoväder, men när de är så här skärpta, så här disciplinerade – det tog alltså inte mer än enda utvisning – och så här aggressiva i offensiven kan Blåskjortorna tydliga tala med alla även den här säsongen.
Man får leva och lära.
* * *
Jomen – det var äntligen dags även för Hagge att sätta en puck till sist.
– Jag tycker ändå det känts bra och när det känns bra tänker jag inte så mycket på att jag gör mål själv. För då skapar jag ändå energi åt resten av laget och chanser åt andra spelare, säger han medan han sitter och rycker och i skridskosnörena.
Jaha, ja, bloggen känner i alla fall viss lättnad.
* * *
Det där skottet Stamkos fyrar av i slutminuten skulle fan kunna användas i en skräckfilm, så skrämmande är det.
* * *
Under sista minuterna är det knappt några Tampa-fans kvar i Forum.
Istället ekar den klassiska, 86 år gamla ramsan under taket:
– Let’s go, Rangers!
* * *
Det är verkligen ett klassiskt powerforward-mål Rick Nash gör – och just den där sortens inskärningar fullkomligen radade han upp under alla åren i Columbus.
Visst, Vigge får sig en åktur där, men som MSG:s rinkside-reporter John Giannone säger i stöket utanför Rangers omklädningsrum i väntan på Torts presskonferens.
– Victor Hedman doesn’t get beat like that. Except, now it was Rick Nash.
Just så.
* * *
Jag är kvar här i morgon och gillar det tänkta upplägget skarpt.
Först en sen room service-frukost, iklädd mjuk morgonrock, till NBC-matinén mellan Capitals och Penguins.
Sedan Super Bowl-party på Champions i morgon kväll – när 49ers vinner igen.
Men först ska vi ner och säga åt Pat att inte coacha så mycket över några kvällsbira också.
Vi får se om vi hörs under dramat från Verizon, det beror på hur det känns i revbenet…

Ojvoj, blir lite drama på slutet när Stamkos med sitt fruktansvärda jävla skott smäller in en reducering, men det är bara 21 sekunder kvar och mer blir det inte.
Rangers vinner med 3-2

Tampa – NY Rangers 1-1 (Period 2)
* * *
Det hade man ju kunnat räkna ut.
Olyckan från Chanhassen i Minnesota tar till slut en utvisning – och då gör den obönhörlige Steven Stamkos omedelbart 1-0.
Någon gång måste vi får veta vad det ÄR Bickel har på Tårtan.
Men gästerna kommer faktiskt tillbaka, lyckas kvittera och spelar under sista halvan av den här perioden riktigt inspirerat.
Det kan bli en bra dust i sistaperren – bara Tårtan håller Stu(pid) i båset.
* * *
Jo, morronrock, host host, Thunderstruck, ja.
Fast håll med om att det varit coolt om AC/DC spelat in en cover på Bruce-sången.
* * *
Nä, nu ska ni inte sitta mitt i natten och ge Rangers cred för några powerplay-mål. Stamkos hade precis kommit in på isen när Stepan kvitterade.
Själva det numerära överläget var precis så poänglöst som ni tyckte att det såg ut.
* * *
En Tåbira ska ha flyt också. Det är såhärnära hemmaledning när Vinny C och Conacher kommer loss i två-mot-en-läge och rookien till slut sätter pucken i ribban.
* * *
Derek Stepan har längtat läääänge på sitt mål, det syntes lika tydligt som det i det där Macahan-avsnittet när de förde boskap genom öknen syntes på indianerna att de var glada över att hitta en vattenkälla.
* * *
Zanoj och UESbat, jag kommer dessvärre knappast åt några MFF-spelare – och jag är rädd att jag inte heller skulle känna igen en enda om de så ställde upp sig i en frisparksmur framför mig.
Men jag upptäckte här i pausen att det var ytterligare några svenskar på pressläktaren, samtliga misstänkt snarlika sådana som skriver om fotboll, så det lär komma rapporter i andra kanaler.
* * *
Vigge är, som sagt, bra sugen på att få klappa in sitt tredje mål för säsongen och är inte långt ifrån när han träffar Tåbiran i axeln med ett slagskott som får mig att ta mig åt det ömma revbenet.
* * *
Han som coachar för mycket påpekar att att Steven Stamkos ser ut som Sean Penn i ”Fast Times at Ridgemont High”.
He he, den är inte så dum.
* * *
Nu är det bara Hagge Hagelin som ska knäcka sin måltorka också. Han har sina lägen, gräver fram pucken åt Stepan vid målet och är jävligt ivrig hela tiden. Snart måste det ju lossna.
* * *
Dom skjuter folk i ett däck över isen med en jätteslunga här i pausen.
Det ser svinkul ut, jag vill också!
* * *
Men fan, ett powerplay kan inte vara mycket mer mördande effektivt än det Guy Boucher orkestrerar.
Alla dom möter måste ju följa den här strikt laglydiga principen, och hålla alla sina stubicklar från isen. Annars är det kört.
* * *
Slutrapport kommer i natt också.
Men den blir kortfattad.
Bloggaren är törstig.

Tampa – NY Rangers 0-0 (Period 1)
* * *
Nej, ännu har inga blixtar slagit ner bakom Tåbiran.
Jag tycker inte ens man kan påstå att det hänger några särskilt hotfulla moln ovanför hans fransk-kanadensiska hjässa.
Och det beror på att det här är en av de sällsynta kvällar i år då Rangers verkligen kommit för att spela.
De är tajta, alerta, noggranna – och de ser framförallt till att inte ta några utvisningar.
Intressant.
Samtidigt har väl inte Bolts varvat på alla cylindrar ännu. De första tio minuterna från igår kanske fortfarande sitter i benen.
* * *
Visst, Pyatt mot Pyatt. Det är tydligen tredje gången just det brödamötet äger rum på en NHL-is.
Själv tycker jag bröder ska spela ihop och väntar fortfarande på att Rangers ska signa Joel.
* * *
Det har inte varit några fel på Tåbirans agerande när hemmalaget väl utmanat honom.
Och nu när man tänker på det…det var väl inget fel på honom när han lirade ifjol, var det?
* * *
Ja, Lightnings hyllning av Tårtan möts ju inte direkt med känslorna hos Sudden när han återvände till Toronto med Vancouver.
Han rör inte en endast min när han blir inzoomad och får standning ovation av de gamla fansen, han bara gormar någon order åt Stepan (utgår jag från, det är han som ska ha en order.)
Ha ha, han är verkligen true to his karaktär i varje tänkbart läge,
* * *
Har Rangers-trion Callahan, Kreider och Eminger på pressläktarraden nedanför.
De ser, som alla scratchade spelare som hamnar hos oss, väldigt välartade och nytvättade ut.
Undantaget var Henkes gamle polare Aaron Voros, som hade en mer, eh, punkig inställning till saker och ting.
* * *
Brad Richards visar inga känslor efter sin videohyllning, med tillhörande ovationer, han heller.
Men i hans fall handlar det nog om att fått förhållningsorder från högre ort.
* * *
Det var väl det jag tyckte, han saknades igår, men nu kommer bäste coachen nånsin och sätter sig på sin plats på pressläktaren.
Scotty Bowman.
Han har, intelligent nog, bosatt sig här i trakterna som pensionär och tar sig alltid till Forum när han vill titta på sin gamla sport.
Jag känner alltid, på Wayne’s World-sätt, att I’m not worthy – och de få gånger jag försöker prata med honom blir jag alltid nervös. Men vi har i alla fall haft en liten diskussion om Yellbear Hjalmarsson.
– Wonderful hockey player, sa Scotty.
* * *
Däremot kan jag avslöja att Callahan här nedanför skrattar väldigt hjärtligt när det visas bilder på hur Lightning-spelarna 2004 häller en tunna Gatorade över Tårtan under Stanley Cup-firandet.
Ja, kapten, nu finns det ännu fler skäl att drömma om The Big Win.
* * *
Strålle är riktigt stabil. Bland annat står han för en eminent brytning när Coancher, tror jag, är på väg igenom i ett friläge.
* * *
Själv tycker jag Tårtan har lite porrfilmslook på de gamla bilderna från 2004.
Det där lite mer ovårdade, gråspräckliga tredagarsskägget…jo, det hade gått hem på AVN-galan – porrfilmsbranschens egen Oscar Night – i Vegas.
* * *
Givetvis ingår AC/DC:s ”Thundercrack” i introduktionsceremonierna i Forum – och den är jävligt mäktig.
* * *
Aha, smeknamnen har sina fans också – och het debatt utbryter!
Well, jag ska inte avveckla dem helt, men kanske go lite easy on them och emellanåt komplettera med förklaringar.
Men okej, för ikväll – han är väl Tåbiran igen då.
* * *
Även ikväll sjunger Forum nationalsången i princip helt a capella – och med fint eftertryck.
I like.
* * *
Jaha, nu kan man undra vad som ska hända. Det här känns genuint oförutsebart för tillfället, men låt oss säga att första målet för avsevärd betydelse.
Själv ska jag ta en snus och – här kommer en ny – äta lite nötter.

Bloggen ber att få meddela:
Solen skiner fortfarande i västra Florida, det är sådär en tjugo grader varmt, palmkronorna rasslar lojt i en försiktig vind, man mår bra när man sitter på balkongen med en liten cigg och nu blir det hockey i Forum igen.
Ikväll är det Rangers som är här för att se om det går att stoppa Lightning från att återigen leva upp till sitt till sitt namn.
Eller som Erik Erlendsson skriver i Tampa Tribune idag.
”Tampa Bay’s offense continues to strike like bolts of lightning during a summer thunderstorm – lighting up the sky from anywhere and everywhere at a high rate of frequency”.
Jag hoppas det blir lika i kommentatorsspåret under natten – att det blixtrar och dundrar hela tiden.
* * *
Ni tror förstås att jag gick raka vägen till Marriott-baren och hällde i mig ett par Stella efter Winnipeg-slakten igår kväll, men då tar ni gruvligen fel.
Jag är en ansvarsfull och plikttrogen människa och satt till 03.00 på hotellrummet och skrev hockey.
Fast med balkongdörren öppen.
Living on the edge, man…
* * *
Det blir ingen svensk målvakstduell ikväll, för inte nog med att Tampa matchar Garon. Torts har bestämt sig för att slänga in Biron – känd som Tåbiran på den tiden vi excellerade i smeknamn i det här forumet, men det gör vi inte längre i lika hög grad för vi har lyssnat på de nytillkomna läsare som känner sig exkluderade när det blir FÖR internt – för första gången den här säsongen.
– Det har ingenting att göra med Hank, han är inte trött och har inte varit dålig. Jag vill bara vila honom ibland och ikväll spelar vi Biron, meddelar coachen efter morgonvärmningen.
Well, fortsätter blixtarna slå ner som under Erik Erlendssons tänkta sommarväder är risken rätt överhängande att vi får se Kung Lundqvist ändå.
– Ja, säger en källa i New Yorks presskår till bloggen, det här blir antigen katastrof. Eller så skärper sig Rangers backar och blir mer försiktiga bara för att de är medvetna om vem som står.
* * *
Ikväll, däremot, får jag avlastning med de sena matcherna av Sportbladet-legendaren Jarkko Päiväniemi – och för en gångs skull finns det verkligen täckning för epitetet ”legendar” – så jag kan se en stol på Champions Sports Bar, belägen på mitt hotell, med mitt namn på.
En kall Stella och Flames-Hawks på en storbildsskärm…yeah, baby. Och oh, mama.
* * *
Det är mors och tjena och till och med några godmodiga små pikar om att nån gått upp några pannor när Torts möter gamla Tampa-journalister efter värmningen.
Men när Erlendsson försöker få honom att säga något om Vinny Lecavaliers utveckling blir det nobben.
– Jag tänker bara prata om mina spelare, meddelar han tvärt.
Då försöker lokalreportern fråga något om Torts själv, som ska hyllas för sina insatser på monsterjumbotronen ikväll, men han får inget napp där heller.
– I guess some things never change, suckar resignerad Erlandsson till slut.
Och i det läget kan inte ens Rangers-coachen låta bli att flina.
– No, skrockar han, they don’t.
* * *
Vigge Hedman blev inte bara en bättre hockeyspelare under sin lockout-sejour i Borats Kazakstan. Han lärde sig ryska också.
– Ja, jag kan i alla fall beställa vissa maträtter, meddelar han stolt.
Jagshemash, replikerar jag då som en hyllning till den gamla Sovet-republiken och dess främste representant.
* * *
Jag sätter mig så tidigt på pressläktaren att jag får se när de repar videohyllningen till Tårtan och det är en rätt tårdrypande sak om ”The best of the Bolts”.
Ska bli intressant att se hur han reagerar på, särskilt om bägge lagens spelare – som sig bör – klappar klubbladen i isen.
Helt oberörd kan väl inte ens en gammal surtårta vara i ett sånt läge?
* * *
Eftersom han huvudsakligen var själv i Kazakstan fick Vigge lära sig laga egen mat också.
– Nja…det blev väl mest restauranger. Men det där kan du inte skriva, jag kan visst laga mat, påstår och håller nästan upp ett finger.
För att åter citera Borat:
Wa-wa-wee-wa!
Det tror jag alltså som jag vill på.
* * *
Många åsikter om Toby Orrs kostym, noterar jag. Den var exceptionellt elegant, inget annat (fast kanske snarare skär än rosa; jag har svårt att hålla isär de två nyanserna). Och otippat nog har Marian Gaborik en likadan när han knallar från Forum till Embassy Suites efter värmningen.
Fast den sitter förstås inte lika snyggt som på Toby. Ingen slår en pensionerad bling-bling-kung från Atlanta i den grenen…
* * *
Det ohälsosamma i att ta många utvisningar just ikväll kommer upp rätt frekvent
Jag hinner knappt säga att jag var här igår och såg power play-showen förrän Strålle Strålman med ett leende flikar in att dom är medvetna om vad som väntar.
– Vi har pratat mycket om det och tränat mycket penalty kill nu på morgonen.,
Hagge gör samma slags grimas när ämnet kommer upp.
– Det är bara att kolla vilka de har i laget…det finns mycket firepower där.
Tårtan, däremot, ler inte. Han bara konstaterar att Bolts PP är det bästa han sett hittills den här säsongen.
– Och det vi hållit på med i de senaste matcherna måste få ett stopp, morrar han.
Ja, det är en begåvad idé.
* * *
Har vi några MFF-fans i läsekretsen?
I så fall kan jag glädja dem med twitter-uppgifter om att större delen av truppen, som ligger på träningsläger i närbelägna Brandenton, är i Forum och kollar ikväll.
Vi tackar Pål Ekberg för research.
* * *
– Du har det rätt skönt ändå…bara glida ner till Florida så här, säger Hagge innan han studsar iväg mot duscharna.
För all del.
Men jag känner dom som har bättre betalt…
* * *
En knattereporter som får leva ut sina journalistdrömmar på monsterjumbotronen frågar Vinny Lecavalier om hans drömdejt,
Tampa-stjärnan funderar länge och väl innan han svarar:
– Cameron Diaz.
Ja, han kan inte gärna säga Elisha Cuthbert, som han – utgår jag från – helst vill. Då blir ju kollegan i Toronto sur.
Men sanningen är förstås att fru Phaneuf är allas drömdejt.
* * *
Kommentatorsspårsvännen Kometen har inte haft någon kul lördag, kan jag föreställa mig. Men i gengäld kan Julia dansa tango av glädje nu. Och visst vill gärna ha en liten lägesrapport från hennes front nu? Habs spinner ju som en katt.
* * *
Rangers värmning är klar vid lunch, sen kan de knalla över till Embassy Suites och ligga vid poolen hela dagen.
– Det är det nog bara Henke som gör. Han lär passa på nu när han inte ska spela, flinar Strålle Strålman.
Ha ha, det kan man tänka sig.
* * *
Jag trodde jag var på bättringsvägen i mitt demolerade revben men på nåt sätt måste jag ha klämt till det i sömnen i natt för jag vaknar med ungefär samma känsla som jag föreställer mig att Havlat hade dagen efter sitt klassiska ”möte” med Kron Wall of Pain i United Center den där gången.
Det är ju det jag säger, när man blir för glad åt att man har det bra straffas man direkt.
Men vi biter förstås ihop, i den här bloggen finns inga morsgrisar.
* * *
Upplyser en elitseriespelare jag känner – en som brukar vara uppe på lördagnätter och kolla Rangers, men i det här fallet vill vara anonym… – om att Biron ska stå ikväll.
Sms-svaret lyder:
– Ouch…
* * *
Organisten i Forum heter Krystof Srebrakowski, läser jag i laguppställningspapperet som just landar på min laptop.
Och just nu spelar han ”Jump”.
Meddelas endast på detta vis.
* * *
Okej, nu försöker jag på rak arm komma på alla svenskar som spelat för Tampa Bay Lightning – och googlar först efteråt:
Victor Hedman, Mattias Öhlund, Anders Lindbäck, Mattias Ritola, Johan Harju, Johan Holmqvist, Andreas Karlsson Fredrik Modin, Mikael Renberg, Big Kjell Samuelsson och Mikael Andersson.
Dom jag missade, när jag nu slår upp Wikipedia:
Michael Nylander (shit!), Nils Ekman, Andreas Johansson, Josef Boumedienne och Jimmie Ölvestad..
Så kan man också roa sig när det är 20 minuter kvar till värmning och man känner att man inte har så mycket att blogga om…
* * *
Vad menar Stars-coachen med att sära på Loui Eriksson och Jagr?
Det är ju ett hockey-marriage made in heaven.
* * *
Sitter direkt inklämd mellan scouter ikväll – en från Boston och en från Toronto.
Jag var själv med i scouterna i Borlänge en kvart när jag var elva och borde kunna göra något kul av detta faktum när jag befinner mig i den här miljön, men nej – det kommer ingenting.
* * *
Inte mycket kvar av enter-knappen på min dator nu, om någon undrar.
* * *
En reporter som emellanåt anklagas för att coacha kommer fram och frågar det är läge att bjuda på den där ölen ikväll.
Under uppvisningsmatchen i Atlantic City i höstas slog vi vad, nämligen. Jag hävdade bestämt att säsongen skulle börja innan 15 december, han satte emot och här är vi nu.
Men det låter ju som det kan bli särdeles trevligt det här…
* * *
Det är något ”ikväll-ska-jag-fan-göra-mål” över Vigge Hedman attityd på värmningen.
Kom ihåg det nu.
* * *
Mycket Rangers-jerseys på läktarna, kan vi notera. Så är det överallt. Bara Red Wings har fler bortafans av de amerikanska lagen.
* * *
Nu har ni att läsa lite innan Mike Leggo släpper pucken.
Hoppas vi får en fin kväll.

Tampa – Winnipeg 8-3 (Slut)
* * *
Hm, det känns nästan lite lugubert att skriva de slutsiffrorna.
De lag jag brukar se göra inte åtta mål oftare än Ray Charles ledde gamla tanter över hårt trafikerade gator.
Men en får tacka. Även om det knappast var någon oförglömlig hockeymatch är det alltid roligt att se strutar – särskilt så snygga som de Lecavalier och Toby Orr Enström gjorde.
* * *
Som sagt, det går inte riktigt – men här är i alla fall några försök att förklara hur enorm monsterjumbotronen i Times Forum verkligen är.

* * *
Ha ha, Avery, okej – jag ska be att få testa trehjulingen efter Rangers värmning i morgon förmiddag och be Tårtan ta lite bilder.
* * *
Toby Orr Enström är alltså inblandad i Jets samtliga tre tröstmål.
Han gör ett själv och spelar fram till de övriga två.
Därmed leder han nu backarnas poängliga – två poäng före St. Louis Kevin Shattenkirk.
Vigge Hedman är inte förvånad.
– Nej, enligt min mening är han en av världens fem bästa backar. Det handlar inte bara om poängproduktionen. Kolla hur han rör sig och agerar…det är grymt, berömmer konkurrenten i Tampa.
* * *
Jisses, Kapten Zäta gör alltså en Vanek och stämplar in hat trick plus två assist.
I mitt referat på sportbladet.se kan jag inte låta bli att dra paralleller till en annan hygglig svensk idrottsman man förknippar med bokstaven Z, men det slår mig så här i efterhand att det finns en avgörande skillnad:
Det är något svårare att få den skäggige från Njurunda att hemfalla åt självberöm.
Han säger inte precis:
– Det är jag som är Zäta.
Istället säger han, när jag får tåg på honom under bussresan ut till Wayne County-flygplatsen för resa till Columbus, att puckarna studsar hans väg och att han har bra lagkamrater…
Ojvoj.
Fast jag lägger ingen värdering i endera hållningen, man ska vara som man är och göra som man vill.
Men det hindrar ju inte mig från att pumpa kaptenens däck och säga att han är nåt så in i helvete bra just nu att han ska vara väldigt glad att det inte blir någon All Star-weekend den här säsongen…
* * *
Jets har ett obönhörligt resschema så jag blir inte förvånad när jag hör att de får stanna kvar i Tampa över natten och flyger hem först i morrn.
Fast Toby är inte helt nöjd med den ordningen, visar det sig när vi knallar bort mot våra hotell genom den ljumma Florida-natten.
– Nä, jag flyger mycket hellre hem direkt efter matcherna. Man kan ändå inte sova, då är det bättre att få komma hem, säger han och drar lite i sina knivskarpa kavajärmar.
* * *
Vigge erkänner:
Bolts hade börjat tänka på Rangers-matchen under andra halvan av den här tillställningen.
– När man leder med 6-0 i början av andra och vet att man har en ny svår match imorrn är det svårt att ta i för fullt, säger han och rycker på axlarna.
Jag tror jag förstår.
* * *
Nu ska jag sätta mig på balkongen och röka en cigarett i den ljumma natten – och börja ladda för morgondagens övningar.
Vi hörs då, hoppas jag – och lämnar er med ytterligare en liten bild, en av svensk backförbrödring i Forums korridorer.

7-3 med två kvar. Det är inte direkt spännande. Så nu slår jag ihop och går till omklädningsrummen. Mer sen, men det dröjer nog.

Tampa – Winnipeg 6-0 (Period 2)
* * *
Nu tror jag nästan man kan säga att Jets ÄR lika saggiga som Clint Eastwood när han debatterade med sin stol i den här hallen i augusti.
Det är ju slakt, under första halvan av perren får Lightning in allt – till synes utan att anstränga sig.
Tydligen såg det ut ungefär likadant i tredje i Fort Lauderdale igår och förmodligen ligger det något i det kommentatorn John J säger:
Det är så jävla kallt uppe i Winnipeg att de får kollektivt värmeslag när de kommer ner hit.
* * *
Inget fel på fredagskvällsstämningen i Forum just nu, för att uttrycka det stillsamt.
Här är ofta bra drag, Lightning är verkligen ett älskat lag i de här trakterna – och när det går så HÄR bra, då blir det regelrätt party i bänkraderna.
Var låg nu den där baren där det rådde sånt högtryck under konventet…
* * *
Under senare delen av perioden kan man ju lugnt slå fast att hemmalaget slår av på takten, varmed Jets slipper spela i egen zon hela tiden – och då får Lindbäck visa klass.
Han föräras rentav en standing ovation för en fin benparad nånstans kring femtonde minuten.
* * *
Scouterna här intill har lagt ifrån sig pennorna och sitter mest och rullar tummarna.
Det finns liksom inte så mycket att säga om det här.
* * *
Jag som hade tänkt göra en liten längre feelgood-intervju med Toby Orr ikväll.
Det kan bli lite svårgenomförbart, känner jag..
* * *
Ja, nog kallsvettas Tårtan lite när han ser det här – och vet hur benägna hans killar är att på att få sitta i utvisningsbåset.
Det kommer att präntas in efter värmningen i morrn, med rungande efter tryck:
Ta.
Inga.
Utvisningar.
Alls.
Mot.
Lightning.
* * *
Sam Rosen – MSG-kommentatorn står och myser i pressläktarköket, uppenbarligen väldigt nöjd över att få se på live-hockey utan att jobba.
Ja, det skulle man kanske testa nån gång…
* * *
Conacher, den grymme rookien, har två redan.
Nog ska väl det kunna mynna ut i ett hat trick?
* * *
Verkar som att man ganska lugnt kan konstatera att Bulan Berglund går mot sin hittills bästa NHL-säsong.
Med femte struten under bältet i natt leder han svenska målligan – och det rätt klart.
* * *
Äh, vadå Eric – har du gått och blivit lugnare under sommaren?
Så kan vi väl inte ha det.
* * *
Vigge är sugen på att få stänka in en han också, ser det ut som. Men hittills har Lindbäck, med en assist, producerat mer ikväll.
Det blir han-låg-bakom-segern-intervju med honom istället…
* * *
Snubben precis nedanför pressläktaren som ser att klockan tickar ner mot 19.00, ropar ”excuse, how much time is left” och i exakt rätt ögonblick får speakerns deklaration om att en minut återstår…han är en snubbe i min smak.
* * *
Om detta nu var Lightnings dåliga period vetitusan vad som väntar under sista tjugo, men det känns som det är värt att se.

Tampa – Winnipeg 3-0 (Period 1)
* * *
Holy macaroni.
Här smäller det hela tiden.
Men så får Tampa, detta offensiva massförstörelsevapen till lag, spela powerplay precis hela tiden också.
Jets-coachen Claude Noel var efter gårdagens match i Florida tokig på att hans mannar tog dumma utvisningar hela tiden – och det betyder att förmodligen måste börja knapra psykofarmaka idag, för de gör inget annat än tar dumma utvisningar.
Thorburn får en femma för en direkt debil tackling i ryggen på Sami Salo – och strax därpå Ron Hainsey en tvåa för delay of game.
Bland annat mycket annat.
Då är man garanterat bränd här i solen.
* * *
Butchenson frågar i kommentatorsspåret hur det känns att sitta och jämföra Lightnings PP med Rangers dito och ja, jag kan ju säga att det är som att jämföra Beethoven med Ingmar Nordströms.
Det är två olika planeter. Bolts är snabba, kreativa, smarta och pardonlösa – och de gör mål.
* * *
Naturligtvis är det Sami Salo som får ett par gaddar utslagna av dumme Thorburn.
Den mannen har lika mycket otur som Alexander Lukas har tur.
* * *
Dom är patriotiska här nere. Det förekommer verkligen inget brölande under nationalsångerna. Istället sjunger dom ˝Star-Spangled Banner” så det rister i läktarsektionerna.
Lite fint, det hör man inte i så många arenor
* * *
Det är verkligen härligt att se vilka jättekliv Vigge Hedman tagit – igen.
Han är säker, snabb, fysisk och osar av självförtroende.
Tobys offensiva färdigheter har det varit svårare att få en uppfattning om. Hans lag spelar ju med en man mindre hela tiden.
* * *
Nej, Tårtan verkar kolla matchen från hotellsängen – och det hade kanske varit awkward för honom att trampa omkring här. Men hans närmaste man, Jim Sullivan är här – och han ser rätt stenhård ut han också.
* * *
Jamen, nu tror jag att jag ställer till md parad nerför Broadway – det ÄR ju kommentatorsspårsstammisen ”Eric” som är tillbaka under det mer uttömmande nicket ”Eric J Nilsson”.
John J och Rudolf och andra får börja vässa argumenten!
* * *
Man kan ju säga som så att Jets-backenRon Hainsey har en mindre framträdande roll på isen än under de fackliga förhandlingarna under hösten.
Men man ska ju vara bra på nåt.
* * *
Bara nu inte det faktum att Lindbäck står ikväll betyder att han vilar imorrn.
Då vill vi ju ha duell mellan de två svenska förstemålisarna i ligan.
* * *
Alltså, det är helt surrealistiskt med den här monster-jumbotronen. Den är så väldig att man kommer på sig själv med att följa matchen på den istället för på riktigt.
* * *
Jets saknar Byfuglien. Han lyckades tydligen, på något sätt, skada sig innan morgonvärmningen i Fort Lauderdale igår.
Ja, jag vet hur det kan vara. Vi tjockisar göra illa oss på de underligaste sätt…
* * *
Och Eric har redan hamnat i en debatt…ha ha, nu är allt som det ska.
* * *
Stavningsprogrammet verkar ha gått sönder, så ha lite överseende – jag skriver de här texterna on the run.
Nu ska vi om det stämmer, som Vigge påpekat när jag ringt honom, att Bolts av okända anledningar alltid är dåliga i mittperioden.