Islanders behöver nog inte vara oroliga ikväll heller. De kommer inte att utsättas för så mycket mer än lite ”come-ons from the whores of seventh avenue”…
Förlåt,  men jag har lyssnat extremt mycket på Simon & Garfunkel de senaste dygnen och de där fantastiska raderna från ”The Boxer”, om hur jaget i sången i ”get no offers, just a come-on from the whores of seventh avenue” har osökt fått mig att tänka på…mja, inte Rangers spelare, men väl på delar klubbens management.
Fortsätter Sathers lagbygge krackelera vet ni alltså vad för sång som blir inofficiell signatur för den här säsongen.
* * *
Som framgår av rubriken blir det lite tillbakalutad blogg från korresoffan ikväll.
Jag ska njuta – eller snarare ”njuta” – av matchen utan stress och postar bara nåt här om jag verkligen har nåt att säga.
Men ni vet att kommentatorsspåret är öppet och
* * *
Både Redden och Kotalik är alltså petade inför returen på The Island – och det är de så lagom nöjda med.
Redden ska till och haft ett gräl med Tårtan innan värmningen i morse.
Det håller uppenbarligen på att gå alldeles åt helvete i Rangers-land
* * *
Man måste hålla koll på matchen i Philly också. Det händer alltid spektakulära saker när Pens möter Chief…förlåt, Flyers. Och stämningen i Wachovia dom kvällar Sid The Kid kommer på besök
* * *
Fin rubbe i Post idag:
”Steam rises from Mount Tortorella”.
Fast det var för en gångs skull inte Brooksie som stod för den mest måleriska sågningen efter gårdagskvällsfiaskot. Det var den vanligtvis försiktige Obernauer på Daily News. Njut av det här lustmordet.
* * *
Vigge Hedman i The Joe, mot Homer och Zäta och Lidas…det vill man ju också se.
Risk för zapp-race, i synnerhet om New York-derbyt blir lika taffligt som igår.
* * *
Kaffet är på bryggning, dosorna ligger på bordet, kuddarna är uppuffade, så let’s go.
Som sagt, kommentera gärna och mycket.

PR-John får nästan panik och avslutar presskonferensen abrupt, innan någon hinner ställa fler frågor.
Man kan inte klandra honom.
Tårtan försöker behärska sig och svarar först bara med sammanbitna ”ja” och ”nej”, men efter en minut brister det för den koleriske coachen och svordomarna börjar hagla i det trånga, svettiga intervjurummet.
Där är ett ”horseshit”, där är ett ”asshole” och där är ett ”fucking unacceptable”, med en emfas på f:et jag inte hört sen jag själv tog fel avfart på I-10 i Los Angeles för några år sedan.
Att gå på presskonferens med Tårtan efter såna här fadäser  är snudd på läskigt, men på samma sätt som man inte kan låta bli att titta på en bilolycka kan man inte låta bli att smyga dit och bevittna utbrotten.
* * *
Ser inga incidenter på läktarna under matchen, men efteråt brakar det loss så blodet skvätter – precis utanför pressrummet.
Det mumlas till och med att en fotograf hamnar i skottlinjen och får en smocka på läppen.
Man kanske ska leta på den där marinsoldaten med bössan innan man går hem härifrån.
* * *
Tårtan har å andra sidan all rätt att vara förbannad efter den här matchen.
Första perioden var faktiskt lamare än Robert Gustafssons hälsning när han i en tidig Glenn Killing-i-manegen-sketch spelade killen med ”Bandhagens slappaste handslag”.
* * *
Det är riktigt bra tryck i ”Fire Sather”-ramsorna på slutet DJ:n slänger på musik så fort han bara kan.
Av någon anledning blir det ”Smells like teen spirit”.
Hur ska man tolka det?
* * *
Vad har en kommentator som BaconBerglund egentligen tagit vägen?
* * *
Jag såg slutperioden på av den angenäma stolarna längst ner, utan vattskalle framför mig, men det blev faktiskt inte roligare ens därifrån.
* * *
Inte ska väl Dallas behöva komma till North Carolina och få stryk?
* * *
Till och med Kung Henrik var tvungen att ifrågasätta lagkamraterna efter inledningsperioden.
– Första tjugo var spelet oacceptabelt, muttrar han och slänger en tejpbit hårt i vägen när jag efter viss tvekan vågar mig in i hans hörn.
– Så i första pausen frågade jag om de inte insett vad vi befinner oss i för situation.
Frågan förefaller inte helt obefogad.
* * *
När man ser honom utan utrustning, med den där stripiga hårt i våta tester utefter ryggen, är Witt ännu mer klockren i sin gestaltning av Motörhead-diggande Tjärna Ängar-ligist med haschpipa i fickan och fötterna fulla av sparka-in-medelklass-ungarnas-tänder-lust.
Jag blir nästan illa berörd och hoppas att Bräschan ger honom en duktig lektion ute på ön i morgon.
* * *
– Tränaren hade ett och annat att säga han också, tillägger Henke.
Det kan man föreställa sig, ja.
* * *
Åh, fy fan, hur ska jag alls kunna ta mig ur lägenheten i morgon?
Bazil, dörrvaktschefen, kommer att vara på mig som en fluga på skit.
Om Rosie och Redden och alla andra klantasrlen förstod vad de verkligen ställer till med när de torskar såna här matcher, då skulle de skärpa sig.
* * *
Den här Chad Johnson, ska dom verkligen slänga in honom?
Han ser inte äldre ut än en Jonas Brother där han sitter intill en fuming Lundqvist och försöker ta av sig skydden så tyst och obemärkt som möjligt.
* * *
Nej, enough.
Nu ska jag ta mig till en liten barjävel i East Village där goda vänner väntar och tro mig– det kommer att skålas för er, för Svenska Fans och för Svenska Fans läsare på Manhattan i natt.
Vi hörs från the legendary korresoffa under returen i morgon natt.

Slut, 1-2. Mer kommer senare.

Prisa hockeygudarna för Sean Avery.
Precis när vi håller på att vaggas in i koma – några av oss med en allt långsammare sång om en ren på läpparna – börjar han slåss med Dwayne Roloson!
Ha ha, något sånt har man ju inte sett sen han var ny och ville visa Maaarty att det var en sheriff in town.
Vi tackar för det.
Just där och då är det faktiskt lite kul i en minut.
I övrigt…nej, jag vet inte vad jag ska säga. Jag har sett hetare derbyn mellan Bullermyren och Islingby på Skvalet i Borlänge.-
* * *
Till och med vattskallen precis nedanför mig, som verkar så försynt,  buar frustrerat när signalen går.
Bara uppfostran och viss respekt för pressetiska regler stoppar mig från att sluta upp vid hans sida.
* * *
Allra roligast med tumultet vid Islanders-kassen är att Page Six Sean får två minuter – och Roloson två plus två.
Vogue-volontären vinner alltså – två gånger om.
* * *
4.55 in i andra perioden…då skjuter Rangers sitt fjärde skott i den här matchen.
Ville bara framhålla det.
* * *
Det är ovanligt dåligt tryck i kommentatorsspåret ikväll.
Men jag förstår verkligen om ni har svårt att hålla er vakna.
* * *
Man kan nästan se nervositeten hos Henke när Roloson börjar veva med Page Six Sean.
Så nära att behöva ge sig in i ett slagsmål har han inte varit sen Cam Jenssen satt och gapade åt honom i båset ute i gamla Meadowlands.
* * *
Jamen, är klantarslena inte på väg att släppa till ett mål i numerärt underläge IGEN.
Enkom Lundy Lundqvists längsta tånagel hindrar den pinsamheten från att inträffa.
* * *
Varpu är inte här ikväll HELLER, och Oak Man har alltså förvsunnit ut i den peruanska djungeln.
Så kaffebehovet tillgodoses inte alls.
Det kan bli en tredjeperiod i pressrummet ikväll också.
* * *
Usch, jag ser redan dörrvaktschefen Bazils hånfulla leende framför mig.
* * *
Hdw, Hej tomtegubbar är en alldeles för munter sång för den här tillställningen.
* * *
Om man nu ändå ska försöka hitta något positivt i den här smörjan är det att humöret på isen sjunkit sedan Page Six Sean visade att han fortfarande är Page Six Sean. En sån som Tjärna Ängar-pundaren, Witt, verkar exempelvis väldigt mån om att få slå in tänderna på lämplig blåskjorta.
Det lovar ändå gott inför returen i morgon.
* * *
Du har alldeles rätt, coachen, det är den sortens operationer som utlöser ”Fire Sather”-ramsan. Men du glömmer en annan BP-stjärna Sather helt huvudlöst gjorde sig av med:
Fast Freddy Shoestring.
* * *
Mot kaffekannorna.
Slutrapport kommer vad det lider.

Rudolph the red-nosed reindeer du-du, du-du-du-du-du-duu…nej, justifan, det är hockey nu.
Då ska man förstås undvika att sitta och nynna på jultrudelutterna man helt ofrivilligt fått på hjärnan.
Men det är svårt att låta bli.
Det här har varit en sorglig ursäkt period under vilken Blåskjortorna under de första femton minuterna får iväg ett sketet skott och för det mesta ser ut att julpynta istället för att spela hockey.
Islanders har inte precis påmint om CCCP modell 1981 de heller, men de avlossar i alla fall tio skott och lyckas till slut sparka in 0-1.
Äh,  jag tror fortsätter:
Rudolph the red-nosed reindeer du-du, du-du-du-du-du-duu
* * *
Blir avundsjuk på sjuåringen som får åka zambonin efter uppvärmningen.
Jag vill nån gång höra speakern säga:
”Ladies and gentlemen, please welcome tonight’s zamboni rider, 42-year old Per Bjurman”.
Oj, vad jag skulle vinka!
* * *
Klassiskt derby, var det inte så vi sa?
Men det tar en halv period innan läktarna fylls här inne.
Vad är det frågan om? Gratis hamburgare nere i entrén? . Lallare.
* * *
De sista minuterna av perioden börjar de nere i vänstra hörnet bakom Roloson, sedan fortplantar sig stridsropet runt arenan:
– Fire Sather!
Word!
* * *
Under de där första tio minuterna påminde Garden nästan om en annan arena som brukar nämnas här, den som ligger några kilometer västeröver. För husfridens skulle låter vi dock bli att nämna den vid namn, Per och andra kommentatorer som håller på laget ifråga blir så arga då.
* * *
Nu är det verkligen läge för Tårtan att leva upp till sitt rykte och riva ner tapeterna inne i omklädningsrummet.
Så här jävla resignerat och slappt kan det väl ändå få se ut utan att han tappar fattningen?
* * *
Mycket märkligt ska man behöva vara med om.
Ikväll har jag en veritabel vattskalle framför mig och ser bara halva Islanders zon.
The Rock, kom tillbaka, allt är förlåtet.
* * *
Jodå, det är några runt Gris-Olle som redan börjat bua åt Tavares.
Ung talang, det är fult det.
* * *
Apropå Rock meddelar mina spioner där ute att Gomez blir rundligt utbuad i Montreal-tröja också.
Tryggt på nåt vis.
* * *
Må detta bli bättre nu, annars börjar jag sjunga högt om den där jävla Rudolf.
Vi hörs nästa paus.

Först som sist:
Stort, stort tack.
Ni lyckades ju nominera NHL-bloggen till Svenska Fans gloriösa Guldskölden – i två kategorier dessutom.
Det blev jag verkligen sprudlande jätteglad för.
Jämfört med exempelvis fotboll är ju NHL en ganska liten företeelse i Sverige, så…det känns ju som en speciell sorts erkännande.
Igen:
Supertack.
You made my day.
Och naturligtvis firar vi ikväll med en liveblogg från derbyt mellan Rangers och Islanders på Garden.
Hänka på!
* * *
Det är av yttersta vikt att Rangers går bra i back-to-back-dramat mot ärkerivalen från Long Island.
Och då tänker jag inte bara på Blåskjortornas väl och ve – även om nu jag har en känsla av att säsongen hänger på hur den här dubbelmackan slutar.
Det handlar framförallt om mitt och dörrvaktskompisen Simons välbefinnande.
Om Islanders tar så mycket som en poäng i någon av matcherna kommer att Simons chef, Islanders-freaken Bazil, att håna oss i veckor.
Så please, Gabby, with sugar on the top, score som fucking goals nu.
* * *
Inledningen av att slaget om Pennsylvania igår kan ha varit säsongens mest underhållande sekvens.
Tre svavelosande slagsmål utbröt under de fem första minuterna – och när den långhåriga Flyers-trion Carcillo, Asham och Cote strax därefter satt och blängde i utvinsningsbåset såg de exakt ut som Hanson Brothers.
Där har vi det –  Flyers modell 09-10 är verklighetens Charlestown Chiefs, med truppen full av sjaviga råskinn som lika gärna skulle kunna spela i Motörhead som i NHL.
* * *
Dörrman-Simon har för övrigt spårat ur alldeles den här säsongen.
Om jag återgav allt han säger om Sather när vi möts nere i lobbyn skulle ansvarige utgivaren isoleras på Kumla, är jag rädd.
– I wish Elin could take Sather on as well, hör till de snällare salvor som avlossats senaste veckan.
* * *
Om jag tolkar Brooksies intervju med Tårtan rätt kommer Henke att stå ikväll också,
Men i morgon kan ungblodet Chad Johnson tydligen få
chansen.
Han skulle själv inte ha något emot att begå NHL-debut i just Nassau Coliseum.
– Nej, farsan har varit Islanders-fan i hela sitt liv, så det vore verkligen speciellt, berättar han i Daily News.
Visst gillar man såna små storylines?
Tillika gillar man tanken att Lundqvist får vila lite…
* * *
Häromdagen var det grinig biff på Garden, idag är det nerkyld dito.
Jag har inte alls räknat med de orkanartade ishavsvindarna som svept in över Manhattan under dagen och går ut i bara kavaj.
Och Goddamnit, efter tio minuter skulle jag kunna frysa in en gädda bara genom att vika in den under dubbelhakan.
* * *
1-7 mot Florida häromdagen imponerade ju inte.
Men jag hade redan då känslan av att Islanders-spelarna åkte omkring och tänkte på mötet mot storebror från Manhattan och visst, den misstanken bekräftas av Dwayne Roloson.
– Vi spelade inte alls, vi åkte bara omkring och tänkte på matcherna mot Rangers, säger han till Daily News.
Det lär betyda en sjuhelvetes satsning ikväll.
Rosie och Redden har förhoppningsvis halsdukarna med sig.
* * *
Innan vi murvlar släpps upp i det här sunkiga pressrummet blir våra väskor och fickor och whatnot alltid kontrollerade av en säkerhetsvakt nere i personalentrén.
När jag kommer till den ”stationen” idag står vakten och inspekterar ett jävla gevär han fiskat upp ur en väska.
Man kan ju skita knäck för mindre för mindre
Det visar sig dock bara vara en av marinkårssoldaterna som  presenterar ”the colors” under nationalsången som tagit med sig bössan, så det finns förhoppningar om att det inte ska bli skottlossning på pressläktaren.
* * *
Å andra sidan…om Rangers kan trumma på lika ihärdigt som mot Thrashers, då borde de kunna knäcka det här brödgänget.
För inte tänker väl Roloson vara lika svinbra som Hedbä?
* * *
Jag vet inte om Svensk Fans arrangerar någon gala när Guldskölden delas ut, men om är tanken att bloggen ska representeras av Abris, Tomas Forslund och Nicke Larionov Eriksson.
Då blir det fest, det kan jag garantera.
* * *
Garden-debut för wonderkid Tavares ikväll alltså.
Något säger mig att han kommer att utmärka sig  direkt – och att han blir en spelare Garden Faithful kommer att älska att hata for many, many years to come.
* * *
Jag sitter här och smånynnar på ”Rudolph the red-nosed reindeer”, inser jag plötsligt.
Det är i princip omöjligt att inte få den sortens trudelutter på hjärnan i New York den här tiden på året.
* * *
Potvin sucks!
Jag ville bara värma upp lite. Den ramsan kommer att rulla här inne ikväll.
* * *
Personen bakom min plats här inne smackar ljudligt när han trycker i sig sin kyckling.
Det finns inget, mer än möjligen doften av surkål, jag tycker sämre om.
* * *
Front 242-Åke – också känd som Tomas Ros – skrev enligt mitt förmenande en alldeles lysande krönika om Dick Axelsson idag.
Word!
* * *
Håll koll på Duby och Del Zetto ikväll också…det lyser ”hunger” om dem under uppvärmningen.
* * *
Försäljarna på Garden går i tomteluvor idag.
Ett mycket tveksamt grepp om ni frågar mig. Det ska föreställa New York det här. Inte Borås.
* * *
Apropå sjaviga spelare…Brendan Witt ser för fan ut som en sån där hasch-rökande kicker man ständigt fruktade att man skulle bli överfallen av när man promenerade genom Tjärna Ängar i Borlänge under 80-talet.
Lite av Lou Lamoriellos strikta regelverk skulle behövas ute på Long Island också, det står helt klart.
* * *
Fire Sather!
Jag ville testa den också. Hamnar Rangers i underläge bör den komma att höras den också.
* * *
Det ska som vanligt bli skoj att se hur lång tid det tar innan kalabalik utbryter på läktarplats.
De här lagens fansens är inte såna som går på julbord tillsammans, tro mig.
* * *
Okej, då tar vi några djupa andetag och låter domaren droppa pucken.
You know the drill. Vi ser matchen, sedan återkommer jag i första paus.

Moooooooose!
Det är fansen i Philips Arena som brukar avlossa den ramsan, men nu ekar den i Thrashers omklädningsrum.
Lagkamraterna är minst sagt nöjda med Hedbäs 46 räddningar.
– Sick, hojtar Kovaltjuk när han och framme och fistbumpar med masen, sick!
Hedbä, han stoppar bara en sån där konstig white label-snus under läppen och flinar belåtet.
* * *
Vilken härlig vilda västern-fajt det blev i sista, och under förlängningen.
Eller tycker jag det bara för att jag satt nere på parkett och hade det bra?
Ja, därifrån var det hur som helst för jefla härligt.
* * *
Toby Orr har en stor snus under läppen han också – fast av mer kvalitativ sort.
Och liksom alla andra gäster från Georgia är han hyggligt tillfreds med målvaktsspelet för kvällen.
– Ja, när Johan spelar så här är det skönt, för då behöver vi backar inte ägna oss så mycket åt försvarsspel, säger han och flinar.
* * *
Under straffavgörandet får man väl säga att Kovaltjuk och Kozlov levde upp till rubriken på dagens blogginlägg.
* * *
Den där pucken Girardi något klumpigt skickade iväg över sargen så att Thrashers fick ett 5-mot-3-läge i slutet, såg ni den?
Well, den hamnade i famnen på en kille två bänkrader nedanför Biffen.
Jag duckade i viss panik, för jag ville inte att det skulle bli som i Gyllerinken hemma i Bölänge 1979 igen.
Då tittade jag fram bakom ett av de gamla träbåsen i tredje perioden – och sen bara svartnade det för ögonen.
Nån i Häradsbygden, eller vad det var för brödgäng HC Dobel spelade mot, hade smaskat iväg pucken från egen zon i mitten av tredje och träffade rakt mitt i min 12-åriga punksnagg.
Jag svimmade av och vaknade upp på golvet i hemmabåset några minuter senare , med sexton svettiga hockyspelare lutade över mig, vilket kändes rätt tufft.
Till slut blev jag utburen på bår, förhördes om vilken dag det var av legendariske läkaren Göran Renström och sen fick mamma komma och hämta mig.
Det var, säger dom som känner mig, då det blev som det blev…
* * *
Och den här svenske målisen, som stoppar 46 puckar mot ett Rangers som är hungrigt som ett rytande monster, han är alltså inte ens med i förtruppen till OS.
Varför, Bengt-Åke, varför?
– Man kan ju tycka att det varit en enkel sak att ta med mig , men nu bryr jag mig inte. Det ska bli skönt att vara ledig istället. Jag ska vara pappa på heltid då, säger Hedbä själv.
Men vi vid sidan om kan ju fortsätta vara sura över att en given backup till Henke inte får chansen.
* * *
– Here we go again, säger Henke att han tänkte när Tharshers fick sitt fem-mot-tre-läge.
Jag tror han tänkte nåt mer också. Typ ”Nu jävlar”.  För då var det stor svensk målvaktsshow på den sidan av rinken också.
* * *
Den där punksnaggen, by the way, den var helt grym. Jag såg ut som Fjodor i Ebba Grön. Vilket givetvis var tanken.
* * *
Del Zottos passning till The Golden Gaboriks kvittering var det inga större fel på.
Inte utväxlingen i Gabbys skott heller.
Jeeeesus.
* * *
Hedbä var för övrigt ute och åt middag med Bengt-Åke och Notan i Atlanta häromdagen.
Men då var det ingen som mentioned the war, tydligen.
– Nej, jag sa inget och han sa inget. Vi drack gott och hade jättetrevligt, berättar leksingen.
Och det är klart, är det några som borde vara bra på att hålla masken är det ju målvakter…häpp!
* * *
Apropå utväxling…Kozlovs straff skulle man kunna skriva ett par fina dikter om också, om man nu var sån.
Var Gaboriks skott ”jeeeesus” får vi väl helt enkelt säga ”guuuud” om den.
* * *
Flyers värmde tydligen i toppluvor uppe i Boston ikväll, som värmning för vinterklassikern på nyår.
Coolt.
Och det hjälpte tydligen också.
* * *
Återigen måste jag få tipsa om Borlängevirtuosen Jens Bergenströms blogg i Dalarnas Tidningar.
Kolla inlägget om att hålla rent framför kassen. Det är STOR humor.
* * *
Nu blir det back-to-back-derby mot Islanders för Rangers del.
Det känns som att säsongen – eller åtminstone välmåendet i hela organisationen – hänger på hur det går i dom två matcherna.
Jag är med i åtminstone den första bataljen, här på Garden, och hoppas då kunna vara lite mer interaktiv med er.
Rock on tills dess.

2-2 efter en vilda västern-period, sen vinner Atlanta lätt på straffar.
Mer snart.

Hedbä! Hedbä! Hedbä!
Ja, han tvingas släppa ett friläge från Callahan till slut, men därutöver har han ju varit i samma gloriösa form som när hela Pittsburgh fick älgfeber
Såg ni plocken i PP:t strax innan målet?
Ett kostverk de skulle ställa ut på Nationalmuseum.
* * *
Dåligt med uppdateringar i kommentatorsspåret den här perren, jag vet.
Men det beror på att jag gick ut och satt mig på ledig stol på en sektion längst ner.
Trist för er kanske, för där kan man inte ha med sig nån dator, men skoj för mig. Det här är verkligen en helt annan, underbar sport i det perspektivet.
* * *
Bräschan får inte mycket istid och det förstår jag.
Han är sämre i spelet utan puck än jag är i bloggandet utan dator.
* * *
Det är dock lätt att bli konfunderad över människorna som sitter på de där dyra platserna längst ner.
De har mycket att säga varandra – men sällan om hockey.
Spelet rasar precis nedanför dem, men mina stolsgrannar är djupt involverade i diskussioner om någon som har ett stökigt skrivbord på jobbet.
Gris-Olle kom tillbaka, allt är förlåtet.
* * *
Undras senast man såg Callahan komma loss i ett friläge.
Det känns ungefär som lika länge sedan man såg Hyland i TV.
* * *
Allra coolast med att sitta precis bakom Atlantas bås är att man i reklampauserna får se Hedbä komma åkande till bänken, ta av sig masken och torka sig i plytet med en handduk.
Han ser just så tuff ut som man i princip bara kan göra om man är uppvuxen vid Siljans södra strand.
* * *
Newbury, Eaves, Meech…ja, när de klassiska målskyttarna får kramp är det ju bra att andra hänga in puckarna åt Wings.
* * *
Precis i slutet kommer det en duktigt påstruken snubbe och sätter sig på stolen framför mig och det är märkligt, men hela karln luktar som Domnarvsvallens norra läktare när någon öppnar en folköl.
* * *
Jag undrar jag, man kanske skulle ta och köpa sig en sockervadd i slutperioden.
Det går ständigt förbi små försäljare och vill kränga såna.
Väldigt skoj, om ni frågar mig.
* * *
Atlanta har, säger dom här, gjort de bästa tredjeperioderna av alla.
Så nu får Redden & co ta på sig halsdukarna. Det kommer att gå undan.
* * *
Jahaja, kommentator Julia – det är party i Mexiko ikväll?
Ta det piano med margaritan, det är mitt råd,
* * *
Okej, nu smyger jag nog ut till sockervadden och folkölsstinkande fyllon igen.
Men skicka kommentarer, de blir publicerade till slut.
Och slutrapport kommer efteråt.

0-1 står det alltså efter en period
Varför vet ni bättre än jag.
Jag har alltså bigger fish to fry ikväll och satt hela perioden i pressrummet, böjd över laptoppen, och randade nyhetstexter.
Men flera tv-apparater står på här inne, så fortsättningsvis ska jag kunna hänga med lite bättre.
* * *
EJN, jag skulle aldrig vara ironisk mot dig, det vet du väl.
* * *
Om jag inte misstar mig helt gör Hedbä ett par riktigt armsvetssframkallande räddningar under inledningsperioden.
Att han inte ens ingår i Bengt-Åkes stora förtrupp – bruttotruppen, som det så fint ska heta – framstår ju alltmer som en parodi.
* * *
Jag är inte direkt ensam här inne; varannan ackrediterad murvel har underlåtit att ta sig till läktaren och plötsligt utbrister Bjässen (en annan mediarepresentant som får Biffen att likna Martin St. Louis):
– Det här börjar ju se ut som Citi Field i höstas…
På Citi Field spelar basebollaget New York Mets och de var den här säsongen  borta från slutspelsdiskussionerna redan när några månader av grundserien återstod.
* * *
Är det inte också så att Thrashers går rätt hårt åt Page Six Sean?
Det vore kul om ni fick fart på honom.
Man har ju nästan glömt att Avery ingår i årets upplaga av Rangers.
* * *
Bjässen fortsätter:
– Och vänta bara tills Gaborik blir skadad.
Precis.
Då kommer mediaintresset inte att vara hetare än det är för turisternas åkning på Wollman Rink i Central Park.
* * *
Kozlov, ja.
Där har vi ju en till ryss i Atlanta.
Thrashers håller på att förvandlas till en miniversion av The Big Red Machine.
* * *
Liten fanfar:
Vem kommer plötsligt promenerade genom pressrummet, med en stor smörgås i näven och ett stort flin klistrat över nyllet
The Legendary Surkålsmannen!
Jag har inte sett honom sedan början av oktober och får nästan lust att gå fram och kramas.
Men bara nästan.
* * *
OK, gametime igen.
Nu ska jag kolla mer noggrant.
Vi hörs nästa paus.