Buffalo Dance, del 4 – The end

Det var en dröm som dog i natt.
Jag hade ju kallt räknat med att Rangers skulle göra den perfekta säsongen och vinna 82 matcher i rad…
Okej.
Jag skojar.
Förstås.
Det kan man tycka att jag inte ens skulle  behöva påpeka, men bitter erfarenhet säger att man måste understryka sin försök till ironier när man skriver.
Den uppriktiga åsikten är förstås att sviten var snygg, men att man inte kan vinna jämnt – i synnerhet inte om man spelar så sloppy och som Blueshirts gjorde under framförallt andra halvan av den här matchen.
* * *
New York-reportrarna kastar sig omedelbart över Markus Näslund när de får komma in i det tysta, deppiga omklädningsrummet.
Aj då.
Det betyder att det kan bli hårda bud för Näslund i bladen i morgon bitti.
* * *
Vilken underbar drömstart för Brunnström.
Hat trick!!!
Nu blir det till att blåsa upp de stora rubrikerna hemma i Stockholm.
* * *
Kan glädja Jonatan och Lassie – de enda Sabres-fans jag upptäckt i kommentatorsspåret – med följande utlåtande från en svettig Hanky Tank:
– Vi är mycket bättre än förra året.
Ja, det kanske är dags för oss vid sidan att börja fatta det nu.
* * *
Det hjälper inte att de radat upp fem segrar.
När de följer upp med en sån här lökig insats blir de utbuade i alla fall.
Välkommen till New York.
* * *
Hanky Tank är för övrigt påfallande glad när han efteråt står i svettigt underställ och häller i .
– Ja, det är ju klart. Att åka till New York och slå Rangers, det är kul det, säger han med ett brett leende.
* * *
Noterar att även bloggens kommentatorer börjat behandla Näslund rätt oömt.
Jag tycker nog att vi ska ge karln några chanser till. Det tar sin lilla tid att komma in nya miljöer och vare sig Gomez eller Drury har briljerat de heller.
* * *
Nu ska jag randa lite om hat trick-Brunnström här.
Vi hörs igen på fredag.

Buffalo Dance, del 3

Morsning korsning.
Här sitter jag och yrar om att man inte behöver vara orolig när Rangers får utvisningar på sig.
Naturligtvis gör Buffalo omedelbart två i powerplay.
Jag har nu satt på mig stora dumstruten.
* * *
Å andra sidan hade jag väl inte räknat med att Paul Mara skulle tappa hjärnan i isen och dra på sig en förödande femminutare.
Vad hände?
Varför blev han så Tjuren Ferdinand-rasande plötsligt?
Ni som ser på tv har bättre koll på det än jag.
* * *
Hovet:
Pressläktaren, den stora, är placerad mitt emot huvudkameran.
* * *
Eken bara ruskar på huvudet.
– Nej, jag fick ju sparken. Det stod ju det: Goodnight, Eken. Jag har fått sparken. Jag hämtar inget kaffe. Jag har fått sparken.
Det var tydligen dårpippi-medel i de där jättelassen med kyckling idag.
* * *
Verkar som Habs hade fem roliga minuter i slutet av första där uppe.
* * *
The Garden faithful är mycket missnöjda med domarkvartetten och skriker sitt ”aaaassshoole” så det rister i plexiglaset.
De borde nog rikta lite förtrytelsen mot de egna hjältarna också, som plötsligt har förtvivlat svårt att åstadkomma nånting framåt.
* * *
Kempelito, jag fick nog lite av det där dårpippi-medlet jag också.
Klassisk felskrivning.
Korrigerat nu, dock. Riktigt så roligt ska vi inte ha.
* * *
Nu är det trampbils-race på isen. Klart roligare än Rangers spel under större delen av andra perioden.
* * *
Luffaren vattenkammade har nu återfått sin vanliga fågelbo-approach.
Det känns lite tryggt.
* * *
5-2 kan ju fortfarande gå in. Men då krävs att det är ett annat New York Rangers som uppträder efter den här kafferasten.
Slutrapporten kan bli sen i natt. Måste sticka direkt efter omklädningsrumsbesök. Hör av mig när jag är hemma igen.

Buffalo Dance, del 2

Matchen har pågått i exakt en och en halv minut.
Då kommer en omisskännlig stank svepande längs pressholken.
Jag rycker till, reser mig hastigt upp och kastar ivriga blickar bortåt platsen där han brukade sitta förra säsongen.
Men nej.
Det är inte Surkålsmannen.
Det är en helt vanlig, normal kollega som fått för sig att det anstår friska människor att sitta och tugga på denna vidriga styggelse.
En svår besvikelse.
Men den här mannen – en kraftig bit från, tror jag, Asbury Park  – kanske kan bli ett surrogat framöver.
* * *
Vi har 1-0, efter en balja som till slut tillskrivs Gomez.
Annars har det varit, well, helt okej får vi väl säga.
Som någon påpekade är Rangers alldeles magnifika i box play.
Man blir inte längre det minsta nervös när en blåskjorta får sätta sig på dumbänken.
* * *
Nu är  det spännande.
Vem hämtar kaffet?
Eken eller Varpu.
Vad tror ni?
* * *
Dala 55 behöver bara vänta drygt 2 minuter.
Sen slåss Colton och Peters som två fotbollshuliganer.
Och Colton vinner förstås så det stänker om det.
* * *
Halvdan stämning i hallen, i synnerhet jämfört med senast. Och Buffalo en onsdagskväll…det är ju inte direkt upplagt för party.
* * *
Varpu har nu återvänt från en kort promenad på läktarna.
Utan kopp.
– Jag vara bara fill-in, säger hon och ruskar på huvudet.
Nu hänger allt på Eken.
* * *
Bäckisbloggen – som för övrigt  har fru Bäckisbloggen med sig och – sitter alldeles för långt ifrån mig.
Men vill ju ha sina Keb-analyser när chansen finns.
Nu får jag istället sitta och lyssna på en exalterad radionisse som lämnar högljudda rapporter till nån obskyr kanal
* * *
Hanky Tank har varit någorlunda snäll hittills. Jag förväntar mig hårdare puckar nu.
* * *
Tre minuter kvar till nedsläpp, Ingen Eken – och inget kaffe. Han sitter förstås och äter nånstans.
* * *
Nu så, Markus Näslund, nu tar vi och exploderar.
* * *
Trevligt, tycker jag, att vi har besök från Vuollerim i kommentatorsspåret. Några av oss glömmer aldrig Lars-Göran Nilsson, trots att han spelade för Bryns.
* * *
Bäckisbloggen!
Det var till slut han som kom med kaffet!
Vilken man!
Nu åker vi.

Buffalo Dance

Först som sist:
Tampa har haft problem i defensiven under säsongsöppningen. Så nu skaffar man förstärkning, i form av – Marek Malik!
Därmed är det väl bevisat att för mycket sol kan orsaka psykisk ohälsa.
* * *
Och här säger vi hej till Buffalo i natt.
Några av er trodde kanske att jag skulle vara på presidentvalsdebatt ute på Long Island i natt, men vi har fler players aktiverade nu så jag kan vara på Garden och koncentrera mig på väsentligheterna istället, he he.
Men naturligtvis spelar jag in Obama-McCain-fajten.
Den lär bli minst lika blodig som den den vi får se i the world’s most famous arena.
* * *
Eken, tillbaka i stan efter , står med lilla Brynäs-mössan i hand och undrar om det verkligen är sant att han inte ska få springa efter kaffe längre.
Det beror väl på.
Den som som är snabbast – och kan förse mig med två koppar åt gången – får jobbet.
* * *
De har tagit sin tid, främst på grund av  en krånglande print-maskin personalförändringar i Rangers PR-stab.
Men nu så.
Nu hänger säsongsackrediteringen runt bloggens hals igen.
Gösta, jag hoppas det svider.
* * *
Inte nog med att Eken är här, vilket om vi ska vara helt ärliga lockar fram glädjens tårar i mina gamla blå.
Han har med sig Bäckisbloggen också, alias Ekens Gävle-pappa,  alias Lill-Keb, alias Magnus Hägerborn.
Då vet man att det blir åka av både på buffén och på pressläktarn.
* * *
The Brendan Shanahan situation börjar nästan bli ledsam.
Han får aldrig något besked om det finns nån plats bland blåskjortorna, men tränar tydligen ensam varje dag ute i Rangers träningshall.
Låter i det snudd på vemodigt?
* * *
Förstår Melrose att han inte kan använda Malik mot Rangers här på Garden 6 november?
Det vore vänligare att utsätta honom för en veckas waterboarding.
* * *
Den gode Larry Brooks kommer fram i pressrummet och berömmer Fast Freddy  Shoestring.
Sen frågar hur det går Sudden.
Ingen aning, lyder det sanningsenliga svaret.
– Well, han kan väl om inte annat komma hit och träna med Shanahan, flinar Brooks.
Rätt kul.
* * *
Buffalo…jag vet inte jag. Det är fortfarande ett trevligt lag fullt av sevärda skridskoåkare, men det känns som att de fortfarande inte riktigt kommit över brandskattningen från förra sommaren ännu
Så även om självförtroendet måhända stärkts efter 7-1-smockan ute på Long Island i måndags har jag svårt att tro att de ska kunna komma hit och bryta Rangers rekordsvit.
* * *
Killarna som har hand om buffén ser lite oroliga ut.
De har förstås hört att de romerska gästabudens Eken återvänt till stan och undrar om krubbet ska räcka.
* * *
Luffaren glider in i pressrummet – vattenkammad!
Vad fan, är det nån av er som tagit reda på vem han är och upplyst honom om att hans tveksamma framtoning blivit känd i Sverige?
* * *
Alltid kul att se Hanky Tank Tallinder. Men tänker han vara lika brutal i natt som mot Islanders senast?
Den taggade uppsynen under värmningen tyder på det.
* * *
En viss Hdw skickar så här begåvade mail ibland:
”Noterade Redaktörn dagens journalistiska scoop?
Chris Chelios noterade att för första gången i dokumenterad historia så var Nicklas Lidström faktiskt synbart nervös när han skulle hålla tal och dela ut presenter till presidenten.
Och studerar man filmen from vita huset noga så började han med fel tröja, GWB fick #41 först, sedan flippade dom snabbt och Junior (Bush, inte Kronwall) kommenterade ”ah, 43, mitt nummer” 🙂
För övrigt vart det tur för Ozzie att dom plockat med Darren Helm.
Han är den enda som kan få Ozzie att se ut som han faktiskt har fyllt 22 ;)”
* * *
Själv tycker jag det var alldeles fantastiskt att presidenten började prata om The Mule – och kallade honom just The Mule också.
Rätta mig om jag har fel, men det är rimligen första gången i historien en amerikansk president yttrar det smeknamnet.
Det det måste också vara första gången  i historien någon från Landsbro omnämnts i Vita huset.
* * *
Jersey-tjocken hälsar inte.
Har ni underrättat honom också?
* * *
Alltså, jag fattar ju att det i the long run inte behöver betyda nånting, men det är ändå anmärkningsvärt att Rangers vid vinst i natt fått den bästa starten i klubbens historia.
Och som Fast Freddy Shoestring påpekade i måndags:
– Jag har varit med om motsatsen och tro mig,  det är betydligt trevligare att vinna de fem första än tvärtom.
Eller hur.
* * *
John Amiranti (stavning oklar), han som för det mesta  sjunger nationalsången här inne, går loss som rena Eken på serveringsfaten.
Ja, ska man få riktigt tryck i den där ”home of the brave” behövs det kanske ett par kilo torr kyckling.
* * *
Hollweg alltså…han hann spela en halv match. Sen gjorde han sig skyldig till ännu en boarding – och nu är han avstängd ytterligare tre matcher.
Glömde han fattningsförmågan på Manhattan, pojken?
* * *
Bäckisbloggen undrar, som så många av er:
– Var är Surkålsmannen?
Jag är ledsen, men han har inte synts till ännu.
Så fort det sker kör vi en Breaking News i bloggen, det försäkrar jag.
* * *
Jaha, vad tror ni då?
Jag tror det blir 5-2.
Dubinsky gör två, Voros ett, Girardi ett och så får Näslund äntligen näta.
Vi hörs i pausen.

Derby på Broadway, del 4 – The end

Synd att FivePoints gick och la sig.
Devils fortsätter ju vara Rangers lilla bitch – och hur roligt hade det inte varit att få tjafsa lite om det? Särskilt som idolen Maaaaarty fumlade som en gammal gubbe vid det där första målet…
* * *
Så här skrev ”Ejevery” efter första inlägget:
”Ska vi dra till med en högoddsare och sia att Callahan stänker in gamevinnaren. 4-2 till Rangers”.
Visserligen missade han på ett mål – 4-1 blev det ju – men ändå, det var Callahan som satte sista i tom bur.
Vackert!
* * *
Det konstigaste med Rangers inledning är att de alltså vunnit fem raka matcher och därmed tangerat klubbrekordet från 1983 – och, om man bortser från Dubinsky-kedjan, ändå inte spelat så våldsamt jättebra.
– Vi har varit långt ifrån perfekta, påpekar också Henke.
Samtidigt…ni vet hur klichén lyder:
Att vinna även när man inte spelar på topp, det är grejor det.
* * *
Kan upplysa läsare Halvarsson om att ”Ratso” Sloman är här i kväll också.
I gulröd, storrutig kostym.
* * *
När Dubinsky, mitt i röran av skridskor och damasker och ivriga journalister, ska svara på frågan om det finns någon han vill jämföra väldige kedjekompisen Voros med hugger han direkt.
– Tomas Holmström. Det är en sån lysande spelare han är.
* * *
”Ratso” verkar för övrigt vara väldigt god vän med Queen Valiquette.
De skrattar och flässar som vore de gamla lumparkompisar.
* * *
– Vi kör nu, innan dom andra kommer, säger Henke och vinkar över mig till sitt hörn
Jag hinner säga ”Det var en br…” – sen kommer ”dom andra” och yours truly får snällt vänta i en halvtimme.
Livet är för hårt.
* * *
Hinner aldrig in i Devils-kabyssen – och ser fantamme inte Albelin nu heller – men Varpu rapporterar att stämningen där inne är ”miserabel”.
* * *
Om någon undrar vad ”flässar” betyder:
Det är gammalt borlängemål för att skratta och fnissa och larva sig för mycket.
Gör man det kan man, lyder sanningen i det Jante-impregnerade brukssamhället, få äta flässgröt till kvällen.
Kort sagt:
Har man för kul får man betala för det sen…
* * *
Jag tycker Fast Freddy var utmärkt ikväll också och han håller delvis med själv.
– Man jag fick skäll några gånger. Det skulle jag ha också. Jag slog några felpassningar där, menar han
Skälla på Fast Freddy…han som är så snäll. Det kan jag inte förstå.
* * *
En knapp vecka kvar. Sen har vi Dallas, och Avery, här. Det känns som hela höstens höjdpunkt.
Fast vi hörs innan dess, tro mig.

Derby på Broadway, del 3

2-1 dårå.
Och, ja, efter ett powerplay i mitten av perioden kommer de  igång bra – och går till och med om i skottstatistiken –  men fram till dess är Jersey-djävlarna förbluffande tama.
Hade de glömt att det är i just matcherna mot The Evil Empire 2 (Yankees är TEE 1, förstås) en devil ger allt ?
* * *
Det är ju för bövelen AIG-reklam på isen också.
Har de råd med det?
* * *
Det är ju en sån klyscha att jag knappt orkar påpeka det, men Henke har återigen en typiskt svår match.
Ja ni vet ju exakt – först har han ingenting att göra. Sen bara exploderar det.
Han är dock föredömligt beredd och spelar enastående.
* * *
Nej, ”Ejvery”, den som hämtar kaffe åt mig är verkligen inte loser (med ett o, om jag får vara messerscmidt…).
Den som hämtar kaffe åt mig är kung – eller i det här fallet drottning.
Loser-faktorn gäller bara oss som måste sitta kvar i pauserna och randa, i mitt fall åt er.
* * *
Maaaarty får stå ut med brutalt hån den här perioden också, men det slår mig plötsligt att han nog är rätt nöjd ändå.
Han slipper ju Avery i de här matcherna i år.
* * *
Det är fortfarande Dubinsky-Voros- Zherdev-kedjan som regerar i Rangers.
Framförallt Dubinsky. Vilken kille. Fortsätter han så här blir han superstar i år.
Men Näslund-linan får gärna komma igång snart, den också.
* * *
Kaffet levererat. Förstås.
* * *
Lite kul att Voros först inte fattar att han gjort mål. Han står och skäller på en Jersey-back i flera sekunder. Sen ser han domarens målgest – och börjar, något häpet, jubla.
* * *
Hyresgäst-Johan sms-rapporterar från DC:
Nyllet har lekstuga.
* * *
Pausjubel åt att Tampa leder över Red Sox i baseboll-slutspelets ena konferensfinal – och burop åt att Phillies leder över Dodgers i den andra.
Förklaring:
New yorkers håller alltid på alla som spelar mot Red Sox – och på förre Yankees-coachen, Joe Torre, som nu tränar Dodgers.
* * *
 Devils har kommit tillbaka från underlägen förr – och Rangers har tappat ledningar förr.
Vill bara ha det påpekar innan vi åker igen.
Okej, efter matchen.

Derby på Broadway, del 2

Rätt underhållande match. som ännu så länge står 1-0,  men det är svårt att släppa den här förfärliga Tjerepanov-historien.
Det gick ett förfärat sus genom läktarsektionerna när speakern berättade vad som hänt under en sorglig liten ceremoni  strax innan ned.
Sedan hölls det en tyst stund för pojken.
Fan, 19 år…det är ju alldeles för jävligt.
* * *
Verkar som stackars Brodeur glömt linserna hemma ikväll…
Han famlade som en orolig pensionär som letar efter plånboken på Dubinskys balja – och nu får han stå ut med de mest hånfulla ”Maaaaaaarty”-ramsor som nånsin hörts.
* * *
Jodå, jag ser Albelin.
Men ska jag komma åt honom måste jag lämna min plats och avbryta det här bloggandet.
Det vill ni väl inte?
I nästa paus tar jag honom.
* * *
I en reklampaus visar de bilder som fans från hela världen tydligen skickat in – och plötsligt är det snubbe i Blåskjorta utanför Grand i Stockholm!
Ha ha, vem är du? Ge dig tillkänna.
* * *
På nät sätt lyckas sekretariatet räkna till fem Devils-skott, men faktum är att de knappt är uppe i Rangers zon så många gånger.
Sutter får skälla duktigt nu.
* * *
Vakna själv du, Hamberg. Jag sitter på Garden och kan rimligen bara följa det som händer här, live, eller hur?
* * *
God night Eken, wherever you are. Du har fått sparken. Varpu hämtar kaffe som på givet kommande.
* * *
Det är nästan så man sitter här och saknar Malik lite grann.
Nej, inte hockeymässigt, förstås, men…socialt.
Rangers-fansen har ju inte hittat någon ny hackkyckling ännu och framstår därför som mycket mer civiliserade än de i själva verket är.
* * *
AIG, det jättelika försäkringsbolaget som höll på att dra med sig hela världen i sin ekonomiska kollaps, har fortfarande reklam på sargen i Garden, men man har i alla fall tagit bort meddelandet om ”strength for the whole world”, eller hur det hysteriskt missvisande budskapet löd så sent som förra veckan.
* * *
Luffaren ser ännu surare ut när Varpu kommer med min kopp.
Vadå, har han ingen kaffehämtare?
Då är man ju loser.
* * *
Tror fortfarande Devils kan komma till tals i den här matchen, men det vill till att de inser att man måste anfalla – och att någon skakar fram ett par linser åt Maaaaarty.

Derby på Broadway

God afton.
I natt står  alltså säsongens första New York-derby på menyn.
New Jersey Devils har tagit sig över Hudson River för att bryta kaxiga storebrors märkliga segersvit.
Tyvärr blir det en fest med sorgkant.
Rangers förstaval i förra årets draft, blott 19-årige supertalangen Alexej Tjerepanov, avled ju efter att ha krockat med lagkamraten Jaromir Jagr (jo, egendomligt nog var det just han) i ryska ligan idag.
Läs mer här.
Otroligt tragiskt.
En tyst stund är vad jag förstår att vänta i matchstarten.
* * *
Trångt som satan på pressläktaren idag. Det är det alltid på derbyn, men den här gången har vi dessutom fått halva Buffalos lagledning att knuffas med. Sabres var ju ute på Long Island och krossade Islanders med 7-1 tidigare idag och nu passar befälhavarna på att kolla lite inför onsdagens match här.
Lindy Ruff sitter fyra platser ifrån bloggen.
Nån som har en hälsning?
Blir det för besvärligt, och det kan det bli i den här gistna gamla hallen, går jag ner till Wennman junior, som sitter på vanliga läktaren och har det bra.
Blogg blir det ändå, var så säker.
* * *
Värmningen pågår för fullt. Fast Freddy Shoestring ser fin ut.
* * *
Sitter intill Luffaren idag. Han jobbar på nån underlig nyhetsbyrå, ser alltid ut som en obäddad säng och har aldrig hälsat på bloggen.
Men nu säger han plötsligt att det är trevligt att ses.
Man häpnar.
* * *
Henke är tillbaka i kassen idag, ifall någon undrar.
* * *
Johnny Oduya ser fin ut han också. Men när ska Devils-ledningen ge Nicklas Bergfors chansen? Det är ju inte så att de har en massa grymma målskyttar de inte kan undvara…
* * *
I dag vet jag exakt var Tommy Albelin sitter.
Han har, ser jag på schemat i pressrummet, fått plats på fin-pressläktaren nere på ena kortsidan.
Nu ska han fanimig inte komma undan…
* * *
Idag kanske Näslund-Gomez-Drury-kedjan kommer igång också.
Det märkliga är ju att Rangers lyckats iscensätta den här formidabla säsongsstarten utan att de stjärnorna spelat särskilt bra.
* * *
Nu tittar Luffaren plötsligt surt på mig.
Han blandade kanske ihop mig med någon annan och har nu kommit på sitt misstag.
* * *
Inga slagsmål in the stands, men det kommer. Man kan redan känna att stämningen blir elektrisk ikväll också. Eller är det bara glädjen nerifrån de dyra platserna som stiger uppåt? Efter det regelrätta syndafallet de senaste veckorna var det ju rekordfest på börsen idag och de som framförallt gläds åt det, de sitter där nere vid sargen.
* * *
Jaha, vad säger du FivePoints? Blir du glad om jag tippar 2-1 till Devils. Det är vad jag tror att det blir, nämligen.
I’ll be back, som Kaliforniens guvernör skulle sagt.

En inställd liveblogg är också en liveblogg…, del 3 – The end

Fyra raka direkt i seriestarten…det har tydligen inte hänt Rangers sedan säsongen 1983-84.
Nu är de bara 76 segrar från den perfekta säsongen…
Fast ikväll hängde sviten ett snöre tunnare än de ljusa skäggstråna på drottning Valiquettes haka.
Om det inte varit för  den  ursinniga kämpainsats eni  det långa 3-mot-5-läget i slutet hade Flyers kommit ikapp och i så fall tror jag de vunnit också.
* * *
Och från Ottawa presenterar vi:
The Mule show!
Med två mål i sista perioden såg han till att mästarna fick med sig säsongens första seger hem till Motown.
Fast som kommentatorn Olic konstaterar.
Det var ju stackars Gerber som bjöd på segermålet.
Gör dig beredd Auld, du står mot Coyotes på fredag.
* * *
Speeden när Briere och Richards kommer loss i kontringar  väcker minnen från depån på Indiana Motor Speedway en eftermiddag  för tre år sedan, när Kenny Bräck tränade inför sin sista Indy 500.
Flyers-fans i läsekretsen behöver inte oroa sig. Det här kommer bli en stor säsong i The city of brotherly love.
* * *
Nej, nu tror jag vi stänger butiken för kvällen och tar en taxi upp till Elaine’s.
Återkommer på måndag kväll. Då kommer lillbröderna över Hudson-floden.
Är du redo, Fivepoints?
 

Sida 1300 av 1355