1) Toronto och Mats Sundin är i en rasande form och har vunnit fem av de senaste sju matcherna, räcker det till slutspel?
Ros:  – Nej, de är en bit ifrån fortfarande. Och det kommer nog en formsvacka snart. Sedan kommer det att krävas mer poäng än någonsin för att ta sig till slutspel den här säsongen. NHL är jämnare än på mycket länge.
Bjurman: – Man kan ju hoppas. Det är sex poäng upp just nu. Det åter inte omöjligt. Vilken final på den säregna finalen det vore.

2) Dallas seglar fram som en storfavorit, kan de vinna Stanley Cup 2008?
Ros: – Ja, självklart. Men de kan få Forsberg och Colorado i första omgången, det blir tufft för Dahlén och övriga i svensklaget Dallas.
Bjurman: – Ja, de ser väldigt starka ut efter Richards-trejden. Men alla i väst, utom Kings, är grymma nu. Det blir en infernalisk upplösning på den konferensen.

3) Chicago har alltid varit en stor idrottsstad, varför har hockeyn vuxit och gått framåt så mycket i år?
Ros: – Youngguns Byfuglien, Sharp, Toews, Barker, Crawford och Kane skapar en ny idrottsera i den vindiga staden. Lagens ledning har satsat smart och nu ger det frukt. Till skillnad från Rangers satsar Chicago smart, ekonomiskt och på lång sikt. Rangers köper mest spelare för att namnen är coola,; Jagr, Straka, Shanahan och Avery, typ.
Bjurman: – Han ger sig aldrig med sina förbannade Chicago-frågor, Rosen. Nu vägrar jag svara. Ett lag som inte ens går till slutspel kan man inte bränna så mycket krut på.

Ser hockeyhistoria in motion i de breda korridorerna utanför omklädningsrummen i American Airlines Center.
Att  klassiska Oilers-duon Wayne Gretzky och Jari Kurri står och snackar är väl stort det med. Men kolla här – här snackar vi verkliga legendarer:

Foto: Pontus Höök

De största Uffarna i historien fångade på samma bild…man blir ju knäsvag.

* * *
Jaha, nähä, det blev ingen vändning. Phoenix vann med 1-2.
Stars försökte verkligen på slutet, men gästerna från Arizona försvarade sig duktigt.
– Som man bäddar får man ligga, lyder Notans no nonsense-analys när han tio minuter efter slutsignalen står i shorts och T-shirt i omklädningsrummet och gör sig beredd att varva ner med lite träningscykling.
– Vi är ett gnetlag, åt riv- och slithållet. Gör vi jobbet som vi ska ger vi förutsättningarna till de talanger som finns i truppen. Men idag tar vi för mycket genvägar i början, ger upp för lätt. Sedan kommer vi i och för sig igång, men då är det för sent.
 Dahlén är inne på samma linje.
– Vi betalade inte priset. Det här är klart underkänt, säger han med låg stämma.
Sedan går jämtlänningen ut och möter namnen på bilden här ovan.
Då skiner han upp en smula.
Man gör ju så lätt det när man träffar det coolaste Fagersta producerat, vid sidan av The Hives.
* * *
Det är fint att Dallas minns sitt ursprung och har tröjnummer från Minnesota North Stars-tiden pensionerade i taket.
Fast man undrar ju hur de kunnat glömma Peo Brasar i sammanhanget…
* * *
Brad Richards gör ingen stor match, men så har han haft influensa också.
Mer oroade bör Dahlén och de andra i tränarstaben vara över Mike Modano. Är det någon som inte betalar det pris Uffe talar om är det han. Ska det vara så svårt att engagera sig?
* * *
Phoenix saknar rutinen, men kompenserar numer med något annat:
Karaktär.
– Ja, tidigare var det lite mycket country club över Phoenix, säger Uffe Samuelsson på sin alltjämt alldeles oförstörda, underbara västmanländska.
– Men i år ställde vi redan under training camp nya, hårdare krav och det har gett resultat.
Tuffe Uffe trivs för övrigt utmärkt i rollen som assisterande coach.
– Det är nästan lika roligt som att spela, säger han och fyrar av det klassiska varggrinet.
* * *
Cheerleaders-damerna  går förbi, på nära håll, i den där korridoren.
Men nej, jag ska inte förverka det lilla anseende jag har med några kommentarer om det.
* * *
Den där Dallas-klacken får Serik Fans på Domnarvsvallen i Borlänge att framstå som Manchester Uniteds följe.
Ta bort, faktiskt.
* * *
Tellan hälsar förresten att det nu är sådär en 25-30 grader i Phoenix nu.
– Jäkla skönt, säger han och ger oss ett litet ha-det-så-trevligt-i-New-York-kylan-flin.
Eller så ler han bara för att han förmodligen ska stå i hemmafajten mot Montreal idag.
* * *
Apropå det låter det på Dahlén som att Honken kommer att få stå i åtminstone den ena av de två matcherna mot Foppas Colorado i helgen.
Då får Peter ursäkta – då håller jag en väldigt hård tumme för den tilltufsade gästriken.
* * *
När jag nu lärt mig hur man laddar ner bilder kan ni få se ett litet bevis på att jag faktiskt var här:

Vem det snusbruna prinskorvsfingret tillhör förtäljer inte historien.

* * *
Okej, då tackar vi Texas för den fina upplevelsen – och uttrycker en innerlig förhoppning om att vi kan komma tillbaka på stora slutspelsdraman.
Nästa live-rapport kommer från Garden på söndag.
Tills dess:
Rock on

1-2 nu.
Först gör Shane Doan 0-2 direkt i öppningen och det börjar kännas som att matchen ska rinna Dahléns gossar ur händerna.
Men efter några minuter lyckas hemmalaget etablera ett offensivt tryck som sedan bara ökar och ökar och till slut snubblar Brad Winchester  in en reducering (hans första mål för säsongen).
Mycket tyder på att hemmalaget vänder det här nu – även om felpassningarna fortfarande är många.
* * *
”Helvetet har brakat loss i Chicago”, konstaterar VM i kommentatorsspåret.
Verkar onekligen så. 95 utvisningsminuter i första perioden – nästan samtliga för roughing, major fighting och misconduct.
Helvete, till och med Teemu Selänne har tydligen varit i slagsmål.
Där skulle man varit.
* * *
I den här periodpausen är det servitriser från Hooters på isen.
Men jag säger ingeting om det heller.
* * *
Ott får sin fajt till slut, med en väldigt arg Boynton – och åker på stryk. Det gör Brad Winchester också, när han går i clinch med Winnik (tror jag det är). Hm. Man tycker ju att en som heter Winchester borde ha mer krut i bössan.
* * *
Brett Hull, numer general manager här i The Big D, går omkring på pressläktaren och ser fryntlig ut i skrikig slips.
Och så svär han.
Jag hör inte exakt vad han säger, men det är många ”fuck” i en och samma mening.
Så dåligt har det väl inte varit, inte i andra perioden.
* * *
Även Marty Turco slarvar och är ute simmar utanför sin målgård vid flera tillfällen.
In med Honken!
* * *
Nummelin tittar lystet på mina popcorn. Sen går han och hämtar egna. Det räckte inte med kakan alltså.
* * *
Det är en Toby Petersen, just uppkallad från Iowa, som tagit Joel Lundqvists plats. Så honom gillar man ju inte.
* * *
Notan fick förresten assist på Winchesters mål.
Applåd.
* * *
In med Tellan också, förresten. Inte för att Bryzgalov gjort några misstag, men ändå.
* * *
Okej, sista akten.
Som sagt:
Jag tror Dallas vänder.

0-1 efter första.
Och det är inte helt ologiskt.
Dallas gör en rätt platt period; slarvar och begår misstag och har svårt att frammana någon riktig energi.
Samtidigt ger unga Coyotes ett hungrigt och inspirerat intryck.
Men får förstå att Ulf Dahlén har ett uttryck av concern i plytet när han lämnar sin plats och störtar mot hissen för att ta sig ner till omklädningsrummet med sina fågelperspektiv-analyser.
Fast han hinner ändå hälsa, förstås.
Hörde du det, Albelin?
* * *
Som framgår av kommentarerna av Markus V är det inte bara Jari Kurri som är här. Han har Petteri Nummelin och Timo Jutila med sig också – precis som i St. Paul igår, där Markus V såg trion.
Finsk stjärnfest kallar man det.
* * *
Tro på fan om inte Stars har en liten klack , placerad på en specialsektion högst upp under takåsarna.
Det är ju inte Black Army precis, men ändå.
Sånt ser man inte ofta i USA.
* * *
Peter Mueller gör Coyotes-målet. Inte helt ologiskt det heller. Det kommer, tror jag, att bli en väldigt stor NHL-stjärna.
* * *
Jag ska låta bli att kommentera de unga damer som agerar cheerleaders åt Stars.
Och hur de är klädda.
Ja, det ska jag verkligen.
* * *
Dallas nya, svarta hemmaställ hör till ligans snyggaste. Det är min bestämda åsikt.
* * *
När jag går och hämtar kaffe kommer den vänlige värden, som till och med pluggat rätt uttal på ordet ”Per”, fram och säger att de serverar korv på pressläktaren också
Fler korvar är det sista jag behöver trycka i mig, men ändå. Vänligheten vet inga gränser.
* * *
Phoenix-backarna tycks ha lärt sig att man måste hålla reda på Loui Eriksson också. Han är hårt uppvaktad.
* * *
Steve Ott verkar vara på väldigt dåligt humör och muckar gräl så fort han får chansen.
Det lovar gott, tycker jag.
* * *
Nu äter Nummelin kaka.
* * *
Då åker vi igen då. Få se om Dahlén och hans kollegor lyckats skrika lite liv i sina lirare.

Då är bloggen på plats i American Airlines Arena igen.
Det är som förra texanen Katinka påpekar i kommentatorsspåret en osedvanligt vacker arena – inte minst exteriört. Arkitekterna har verkligen vinnlagt sig om att återskapa en klassisk amerikansk arena-look a la 40- och 50-talet.
Invändigt  har hallen samtidigt den luxuösa heltäckningsmattekänsla moderna inrättningar av den här sorten enligt mitt synsätt SKA ha.
Mycket angenämt.
Jag har tidigare varit här på basket och NHL:s All Star-fest förra . Men detta blir första riktiga hockeymatchen i The Big D. Ska bli väldigt kul.
* * *
Jari Kurri sitter tre platser till höger om yours truly på pressläktaren.
Vill bara att ni ska veta det, i fall inläggen känns fumliga.
Jag är bara starstruck.
* * *
Både Niklas Grossman och Joel Lundqvist var i morse osäkra på om de skulle lira ikväll, men nu är de i alla med på uppvärmningen. Jag håller en tumme.
* * *
Upphör aldrig att förvånas över hur vänliga och gästfria människor är i de här delarna av landet.
Medan man i New York får be om ursäkt för att man har fräckheten att visa sig på sportevenemangen blir man här mottagen som en länge emotsedd gäst.
Presskillarna – de som hemmavid mest påminner om lägervakter från Europas mörkaste era – kommer fram och hälsar välkommen, kollegorna från lokalpressen ställer vänliga frågor om hur resan var och när jag kommer upp på läktaren är det en en läktarvärd som vänder ut och in på sig själv för att jag ska hitta min fina plats, få igång uppkopplingen och veta var popcornen finns.
Jag tror jag måste flytta hit.
* * *
Nej fan, nu kom meddelandet att både Joel och Niklas är strukna.
* * *
Ynkligt med folk, ännu så länge. Men de är i alla fall tillräckligt många för att skrämma slag på en svensk besökare med ett dånande, kollektivt ”STARS!!!” när nationalsångsvokalissan kommer till det lilla ordet…
* * *
Okej, nu åker vi.
Kanonmatcher väntar – har jag bestämt.

Jaha, då ska vi se om vi kan få surmagade signaturen Fredrik på lite bra humör också.
För nu ämnar jag avsluta Texas-trippen med lite hockey – i Dallas.
Stars möter Coyotes hemma i American Airlines Center och bloggen brinner av live-rapport-iver efter fem dagar på The campaign trail.
* * *
När Loui Eriksson blev intervjuad i lokalpressen förra veckan passade han på att uttrycka sin glädje över att Stars trejdat till sig Brad Richards och Johan Holmqvist.
– Fast blev lite fel, berättar Mattias Norström när vi efter morgonträningen träffar svenskkolonin i Dallas omklädningsrum.
– Han sa att det var kul att vi fått hit  Keith Richards och Tomas Holmström…
Eriksson protesterar lite lamt mot påståendet, men det är tydligt att Notan talar sanning.
En klassiker.
* * *
Honken, ja. Han sitter i sitt hörn och ser ut som att han fortfarande inte riktigt greppat att han lämnat Tampa.
– Det är först nu det börjar sjunka in.  Det har varit riktigt omtumlande. Plötsligt sitter man i ett nytt omklädningsrum, med nya lagkamrater och…ja, du vet, man känner inte ens igen materialarna,  berättar den gamle Brynäs-hjälten
Å andra  hade han kunnat hamna på sämre platser än Dallas.
– Jo, Edmonton eller nåt. Men man är ju svensk och rotar sig snabbt.  Jag och familjen trivdes väldigt bra i Tampa, det kändes som hemma. Men det här är en bra stad det med. Jag gillar dessutom organisationen och killarna är kanon.  Och så är det ju kul att spela med ett lag som vinner ibland också…
* * *
Stars omklädningsrum är fint, men ovanligt trångt.
Känner på mig att jag kommer att snubbla över Mike Modanos benskydd när jag ska ha kommenterar av bänkgrannen Joel Lundqvist i natt.
* * *
Jag har aldrig träffat Notan tidigare, men han visar sig ju snabbt vara my kind of guy.
Han berättar om Dylan-konserter, förklarar att han till skillnad från majoriteten i Texas är ateist och säger att det han saknar mest  från Los Angeles är möjligheten att gå ut och lyssna på alternativ musik.
Och så framgår det att han läst den här bloggen.
– Hur är det med nattlivet i New York?   Det verkade som du och Ros borstade på rätt bra häromsisten, säger ur-gnagaren på sin coolaste stockholmska.
Vi?
Jag förstår inte frågan.
* * *
Är inne på sista snusdosan. Hur ska det här gå?
* * *
Ser Coyotes träna också, och look who’s talking, liksom, men visst har Wayne Gretzky fått härligt runda kinder det senaste året?
* * *
Fredrik Sjöström har lämnat ett påtagligt tomrum efter sig  i Phoenix.
– Ja, både på och utanför isen, säger kompisen Mathias Tjärnqvist lite vemodigt när han efter förmiddagsvärmningen sitter och knyter av sig skridskorna.
Han tror dock att det kommer att gå bra för ”Fast Freddy” i New York.
– Det är lite chockerande att bli trejdad, men ibland är ett miljöombyte det bästa som kan hända, säger Maithias, som ju själv kom till Phoenix från just Dallas förra säsongen.
* * *
Men Uffe Samuelsson ser fortfarande ut som en filmstjärna.
* * *
Nu ska vi ta och samla ihop oss här.
Snart är det dags för hockey-upplevelse, Texas style.
Matchen börjar 02.30 er tid.
Häng med.

Var lite skeptisk mot Nicklas Bäckström i somras. Var rädd för att han inte skulle infria de högt ställda förväntningarna i NHL.
Men oj så fel jag hade.
Han öser in poäng och det är det som räknas.
Grundlön: 850 000 dollar.
212 500 dollar i A-bonus för…
…20 mål
…35 assist
…60 poäng
…topp sex bland forwards i Capitals i istid.
…topp tre i plus-minus bland forwards i Capitals.
…och uttagen till årets rookielag, tas ut efter säsongen.
(Han kan max få fyra A-bonus)

Sedan har han 500 000 dollar för…
…topp tio i den totala poängligan, assistligan, målligan och poäng per match-ligan. Han är faktiskt nära topp tio i assist.
***
Med lite tur kan ha få 10 miljoner kronor i bonus den här säsongen.

Träffade Sean Avery  för en vecka sedan.
Otrolig kille som  kan säga vad som helst.
Vet ni inte vem Avery är? Titta här.

Kort avbrott i valbevakningen.
Sitter i morgonrock, med room service-frukost på härlig träbricka, i en hotellsäng i Austin i Texas och ser Rangers matinéspela mot Flyers på NBC.
Och vad händer: Både Fredrik Sjöström och Christian Bäckman gör mål i hemmadebuten.
Otroligt roligt.
Men jag får erkänna att det känns bittert att – för en jävla gångs skull – inte vara på plats när nånting sånt händer.
Ah, den här bloggen hade ju kokat över av entusiasm,
* * *
”Fast Freddys” mål var vintage Sjöström – gjort på energi och ren vilja.
Och vad sjudundrande glad han blev. Det finns överhuvudtaget få som verkar tycka det är så fruktansvärt kul att spela hockey som Fredrik Sjöström
Bäckman såg väl inte precis ledsen ut han heller, efter att följt med upp i offensiv zon och på passning från Shanahan slutligen knäckt Nittymäki med ett välplacerat skott.
* * *
Henke fick kliva av efter första perioden. Något konstigt, kan tyckas. Men det handlade inte om att The King var dålig. Det handlade om att  The Queen, Valiquette, har grym statistik på just Flyers.
* * *
Ni har väl sett den finfina enkäten vi gjort med NHL-svenskarna?
Tung som tusan, tycker jag.
* * *
Nu ser vi Rangers bärga slutperioden – sen fortsätter valrallyt här i Texas.
Vi hörs under slutet av veckan.

1) Vilken var veckans bästa trade?
Bjurman: – Dallas lär inte ångra att man bytte till sig Brad Richards. Fem assists i första matchen är rätt imponerande. Sharks kommer att få väldig nytta av Brian Campbell också.
Ros: Hossa till Pittsburgh. Nu får Crosby en mysig lekkamrat som har snabbaste rören i ligan.

2) Vilken var veckans sämsta trade?
Bjurman: – Med tanke på vad han kostade, att han kan gå var han vill i sommar och blev skadad på en gång känns ju Marian Hossa-dealen lite tveksam. Man undrar ju också hur Minnesota tänkte när de tog Chris Simon.
Ros: Kan inte heller förstå hur Minnesota tänkte när de tog Simon. En snäll kille, vid sidan om isen. Men det var nog inte därför som Minnesota plockade Simon. Islanders behöver Simon, inte Minnesota som har flera poliser. Men jag måste hålla med om att Simon passar i en klubb med smeknamnet Wild.

3) Hur kommer det att gå för Fredrik Sjöström och Christian Bäckman i New York Rangers?
Bjurman: – Bra. Bäckman tog lite för många utvisningar i första matchen, men var förmodligen bara övertänd. I övrigt såg han bra ut, och klippet i Sjöströms skridskoåkning var en ren fröjd att se.
Ros: Bäckman köper jag alla dagar i veckan. Bra spelsinne och det behövs på Rangers blå-linje. Men inte Sjöström. En god skridskoåkare men skön attityd. Men Rangers har ju redan en Avery i laget. Behövs inte fler energi-spelare.