Södertälje-Färjestad i kväll.
På plats i arenan är Mike Penny, assisterande general manager i Toronto. Undrar vem han ska titta på?
Jag menar – Anton Strålman duger ju knappt, trots backbristen i Toronto.
Kanske vill Penny ha Jarno Kultanen eller Kristian Kudroc, vad vet jag. Ska lyssna med med Mr Penny.
Penny fick biljetter till matchen via Chicagos scout Mats Hallin. Kul att höra att NHL-lagen bryter barriärer och hjälper varandra äver klubbgränserna.

Oh, yeah.
Det blev ju riktigt bra igen.
Och för en gångs skulle lyckades Rangers vända ett underläge i slutet.
Det har, vad jag kan erinra mig, inte hänt på hela säsongen.
– Det är överhuvudtaget sällan vi kvitterat så sent i matcher sedan jag kom hit, säger Henke när han efteråt sitter och ser nöjd ut sitt lilla hörn.
– Jag tror jag kan räkna tillfällena på ena handens fingrar.
Förmodligen är vi överens om att det gärna får hända fler gånger framöver.
* * *
Bobby Orr frågar i kommentatorsspåret om det bortdömda målet var mål – objektivt sett.
Nä, det var det inte.
Jag sa direkt att det där inte kan ha varit nåt – och the powers that be i Toronto gav mig ju rätt.
* * *
Steven Valiquette  ser till att jag får ta en närmare titt på  hans mask – en färgsprakande sak med New York- och Spiderman-tema.
Den är gjord av svensken David Gunnarsson och Drottningen tycker att jag ska nämna honom i den här bloggen.
– Han är bäst i världen på det här, så det kan du gott göra.
Uppdraget är härmed utfört.
* * *
Vet inte var Radio Kalmar tar vägen, men han syns inte till i omklädningsrummet.
Får dåligt samvete över att jag inte upplyst honom om att han som ackrediterad press har rätt att trampa rakt ner i Gardens katakomber.
Kan du förlåta mig, Radio Kalmar?
* * *
Som flera kommentatorer påpekat:
Kovalev har verkligen hittat sig själv igen.
De handlederna skulle någon kunna skriva poesi om.
Överhuvudtaget imponerar Habs. Efter några år i skuggan ser de riktigt starka ut igen. Det blir definitivt slutspel för det här klassiska laget.
* * *
Efter tre raka segrar tänker Henke fira nyår med visst eftertryck, verkar det som.
– Ja, vissa planer har jag allt, säger han med ett rätt så lurigt leende.
Fast det lär inte bli alltför blodigt.
Redan på nyårsdagen flyger Rangers till västra Kanada för säsongens fetaste roadtrip.
Matcher mot i tur och ordning Calgary, Vancouver och Edmonton väntar.
– Det blir mitt första besök där ute. Väldigt kul. Men det är svåra matcher. Jag har förstått att det är liv i de där arenorna, säger Lundqvist.
* * *
Alltså, Brendan Shanahan må vara gammal, men i lägen som det ikväll är han fortfarande en av ligans mest obönhörliga killers.
Dock var det, vill jag påstå,  fel att han utsågs till matchens första stjärna.
Det var, om man nu ska fokusera på segrarna, Scott Gomez.
* * *
Är det så att till och med Los Angeles Kings är på gång nu?
* * *
Ser Malik med familj utanför backstage-hissen och kan konstatera att han i alla fall har väldigt mycket snyggare fru än de flesta som sitter på läktarna och gapar åt honom.
Det känns det som att han är värd.
* * *
Montreal-jornalister sitter och väser irriterat i telefonerna
Jag hör flera ”merde” (stavar man så?).
De hade velat ladda nyårstidningarna med hyllningar, förstår man. Eller…man inbillar sig. Vad vet jag?
* * *
Nu blir det lite hockey-uppehåll för yours truly. Åker inom kort på helt annan sorts jobbresa.
Men det dröjer inte förrän vi är tillbaka där de raka puckarna slås.
Tills dess:
Gott nytt år på er, allihop.

2-3 nu.
Framförallt beroende på tung utväxling av Habs i numerära överlägen. Sista målet tillkom visserligen under en avvaktande utvisning, men de hade hunnit få in en gubbe och de är för närvarande inte att leka med i såna situationer.
* * *
Montreal-fansen låter som en regelrätt fotbollsklack i Europa och sjunger ”Olé”-sången efter Plekanecs bomb till ledningsmål.
Det är charmigt, sånt är man aldrig med om i sportsammanhang på den här kontinenten.
* * *
Varpu tycker att följande Scott Gomez-citat är lustigt:
”You have to grab the back of your pants and move forward”.
Och ja, man fattar ju vad han vill ha sagt, men lite bisarrt  är det.
* * *
Inte fullt lika rolig period, detta. Det har blivit lite tajtare, lite mer tillknäppt. Men som sagt, Canadiens powerplay är svettiga uppvisningar.
* * *
Det är några utspridda Habs-fans som för liv också, bland annat på billig-läktaren snett bakom mig. De vet nog inte riktigt vad de håller på med. Vissa blickar runt dem börjar bli tämligen mörka.
* * *
Prucha gjorde två mot Maple Leafs igår, men är bänkad idag. Såvitt vi förstår beror det på att han fick ett rapp över händerna igår. För Renney kan väl inte ha petat honom? I så fall är han inte klok.
* * *
Nu får vi se om Rangers är förmögna att spela lika bra också i motvind. Det har varit si och så med den saken tidigare.
Efter matchen.

2-1 här.
I en väldigt bra hockeymatch.
Båda lagen åker skridskor, både lagen är fysiska, båda lagen försvarar sig förnuftigt och båda lagen är skottvilliga.
Glad att jag är på plats.
* * *
Montreal-klacken öser friskt med intrikata Habs-ramsor, flertalet på franska.
 Då svarar delar av Garden-publiken, till min stora besvikelse,  som Devils-jönsarna:
 Med  ”USA”-ramsor.
Det är så enfaldigt. Visserligen är hela (…) sex spelare – Gomez, Drury, Dubinsky, Callahan, Hollweg och Mara – på Rangers-rostern idag  amerikaner, men den förkrossande majoriteten  är kanadensare, tjecker, slovaker och som bekant, i ett fall, svenskar.
New yorkers borde hålla sig för goda för sånt chauvinistiskt trams.
* * *
Det sista målet kan vara säsongens mest remarkabla i den här hallen.
För det första är det ett direkt svar på Montreals power play-kvittering sjutton sekunder tidigare – och sånt är unheard of när det här laget spelar.
För det andra är det satan så snyggt; Gomez sticker som en pistolkula på vänsterkanten, drar en stenhård passning rakt in i banan – och där nyper Jagr till direkt.
För det tredje är det alltså just dom två, Gomez och Jagr, som har klapp-klapp-kombinationer ihop. Dom ska ju ha så svårt att hitta kemin. Börjar det hända saker här?
* * *
Radio Kalmar finns på pressläktaren idag.
Stort.
* * *
Man gillar ju Mike Ryder. I mina ögon är han leksing, varken mer eller mindre.
* * *
Varpu är ledsen över att Saku ligger hemma på hotellet och hostar.
Hon tröstar sig med att hämta kaffe åt lilla mig – så att jag har tid att sitta här och randa åt er.
* * *
Malik gör en snygg brytning när just Ryder är på väg igenom.
Det verkar dock inte som att hans antagonister här på läktarna tycker att det kompenserar indianaren han slår i början – eller klumpedunsutvisningen han tvingas ta (och som Habs förstås gör mål på…) när han drullar bort pucken i egen zon.
Folk här ovanför står och skriker sig röda i fejjan över  stackarn.
* * *
Jag behövde förstås bara skriva att Jagr hade lost it. Då vaknade han.
* * *
Nu åker vi igen.
Hoppas verkligen det fortsätter i samma stil.

Anybody out there?
Well, annars får ni väl läsa en annan dag.
Vi har sista matchen för året på Garden – och samtidigt den första för säsongen mellan Rangers och Montreal.
Kan bli svettigt för oss med sympatierna här på sjunde avenyn.
Habs är ojämna, men har två raka sedan jul – inklusive imponerande 5-1 mot Panthers –  och ligger på fjärde plats i östra med 44 fina poäng.
Samtidigt sköt Rangers Toronto i sank så sent som igår kväll, men den 6-1-triumfen ska man inte läsa in för mycket i.
Ja, Blueshirts gjorde kanske en av sina bättre matcher – men framförallt stötte de på det sämsta motståndet på hela säsongen.
Toronto var, tyvärr, ett skämt.
Så, mja, jag törs inte tro att Rangers ska kunna ge oss något nyårsfyrverkeri.
* * *
Rörigt här idag.
Knicks spelade mot  Bulls så sent som i eftermiddags (och fick, förstås, styrk – man kan fortfarande höra ”Fire Isiah”-ramsorna eka ute i hallen…)
Det leder till en olycklig överlappning i pressrummet. Basketskribenterna sitter kvar när hockeyditona kommer – och till och med de stora elefanterna får se sina vanliga plaster upptagna.
Mycket grumsande blir det…
* * *
Alle har åkt hem. Så nu är jag ensam och vemodig. Ha det i åtanke om ni tycker det är dåligt tryck i texterna.
* * *
Basketmatchen började dock tolv på dagen, så man tycker ju att Knicks-murvlarna borde vara klara framåt femtiden på
Men vad vet jag, basketskribenter kanske alltid är långsamma som veckotidningsskribenter?
* * *
Ingen i Rangers, inte ens Avery, värmer upp utan hjälm. Det tycker jag är dåligt.
* * *
Apropå Toronto: Hur många gånger har man sagt att ja, nu MÅSTE det ju hända nåt.
Och sen händer ingenting i alla fall.
Men…ja, nu MÅSTE det ju hända nånting.
* * *
Avery höll sig by the way rätt lugn mot Toronto – i alla fall i förhållande till allt skrammel innan matchen.
Han gick ju ut och berättade att han inte gillar att åka till Toronto för att alla där är besatta av sina förbannade hockey – och för att han, som kommer från trakten, tvingas köpa biljetter till en massa människor han inte gillar.
Kommentarerna väckte starka känslor – och det var Rangers som kapitaliserade på de känslorna.
Tro inte att Avery inte vet vad han pysslar med.
Den som är intresserad av mer i ämnet kan se den länk  johan f bidrog med i en kommentar under förra inlägget.
* * *
Henke står.
Så ni vet det.
* * *
Habs har, som vanligt, en regelrätt klack med sig – och den står på duktigt  redan under uppvärmningen. Varmed Rangers-fansen måste svara med några förorättade ”Let’s go Rangers”-ramsor. Så det kanske kan bli lite åka av här, även en bakfull söndag dagen före nyårsafton.
* * *
Om det är kris i Toronto vet jag inte vad man ska kalla det som pågår i Tampa.
Men där kommer inget dramatiskt att hända. Laget håller nämligen på att säljas och nuvarande ägarna ser gärna att The Big Three – Lecavalier, St. Louis och Richards – finns med i prislappen.
* * *
Det finns garanterat Montreal-spelare som har en och annan gås oplockad med Avery också.
Han har sagt politiskt inkorrekta saker om fransk-kanadensare och såna finns det några stycken i Canadiens.
Man kan ju alltid hoppas på lite liv. Det är ju så kul.
* * *
Vackra Varpu är tillbaka. Såklart. När Saku kommer till stan, då stannar inte finländarna hemma.
Men nu meddelar de att han är struken. Sorry, Varpu.
* * *
Okej, då åker vi. Hörs i första pausen – om det nu är nån out there.

Jag börjar oroa mig för att Sudden byter om för fort.
Varje gång han kommer ut från omklädningsrummen tränger eftersvetten fram i en alltjämt rödsprängd panna.
Här i Wachovia Center är det riktigt alarmerande. Det ser ut som han inte torkat sig efter duschen – alternativt inte duschat alls.
Men det kanske inte längre är som under de antika tider jag minns, att de coola killarna alltid dröjer sig kvar till sist.
Den tuffaste kanske är först ut i bussen nuförtiden.
I så fall för någon upplysa Henke Lundqvist och Michael Nylander.
* * *
– Skitmatch, säger Alle.
Och jag håller med.
Vi borde ha stannat i AC och jagat ikapp våra förluster.
Fast det är klart, risken är att vi själva påmint om Torontos försvarsspel i så fall.
* * *
Försöker som vanligt få Sudden att säga något om framtiden, men inte ens när man blandar in rumpmasar i Detroit går det att få något ur karln.
Hör bara här.
Såg du att Lidas skrivit nytt kontrakt mitt under pågående säsong?
– Ja, det såg jag (stort leende).
Så, är det inte dags att du också gör det?
– Ha ha. Nej. Jag tar ett år i taget.
Du fortsätter säga så?
– Ja, ha ha. Jag tar ett år i taget.
Ridå.
* * *
Undras när jag ska få se något av mina favoritlag komma tillbaka och vända ett underläge i sista perioden.
I min värld känns det som att det numer är en omöjlighet.
* * *
Det blev inga mer popcorn.
Men vi har en minibar på hotellrummet dowtown Philly som kan komma att bli utsatt för en frustande attack framåt småtimmarna…
* * *
Alexander Steen håller inte med om att hans kedja var pigg särskilt mot Flyers.
– Nä, det vet jag inte…i den här matchen kändes det inget vidare.
I övrigt låter hans analys så här:
– De kloggade ihop duktigt i mittzonen och kollapsade sedan bra framför egen bur.
Språk kan vara så härligt.
* * *
Flyers är just nu inget att hänga i julgranen, som om hockeylag nu gick att hänga i en sån, men det Joffrey Lupul fortsätter göra intryck.
Att han står för två av Flyers-målen den här aftonen är ingen tillfällighet.
* * *
Anton Strålman ligger på omklädningsrumsgolvet och utför så vådliga stretching-övningar att jag måste höra efter om han mår bra.
– Jodå. Jag fick en saftig tackling mot Islanders, bara. Jag måste ta hand om det.
Anton meddelar för övrigt att han känner sig i form och är beredd att kämpa för sin fortsatta NHL-tillvaro.
* * *
Joffrey…är inte det ett säreget förnamn, förresten?
* * *
Nu är det bara jag och Alle, Aftonbladets nye,  okände krönikör, kvar i pressrummet.
Dags att åka.
Det finns inte bara en minibar på hotellet. Det finns en stor också….
Den som till äventyrs vill ha Alles version av tilldragelserna i Philly kan läsa här.

Det är som det är med Sudden.
Han gör inte mycket i den här matchen, verkar överhuvudtaget inte intresserad.
Men när det börjar bli kritiskt, när matchen håller på att rinna Toronto ur händerna, då är det han som tar fram stora bössan och – i ett powerplay en halv minut innan andra periodpausen – smackar in 2-1-pucken bakom en Martin Biron som inte har större chans att reagera än Lucky Lukes skugga.
Tur det.
När Lupul några minuter innan den reduceringen trycker in tvåan säger jag åt Alle att matchen är avgjord.
Men tack vare Big Mats Sundin är den kanske inte det, ändå.
* * *
Även detta är dock en skitperiod, nu kompletterad med en typ slarv och stolligheter som får oss att helt osökt börja diskutera var uttrycket ”hawaii-hockey” har sin grund.
Inte ens Alle, en gång Mattias Norström-lik back i IK Rommeheds stolta pojkar C-lag, har något riktigt bra svar.
Nån som vet?
* * *
Raycroft visar klassen några gånger. Han kan, när han vill.
* * *
Stor skandal:
Ingen påfyllning av popcorn!
Pressmänniskorna kanske tycker att vi inte bör äta så mycket mer…
* * *
Kedjan med Alexander Steen och hans nya radarpartner, Matthew Stajan, är Maple Leafs klart piggaste.
Men de borde producera. Det är för mycket omständligt och krångligt och frustrerande strul i de sista avgörande lägena.
Ja, det påminner rent av om hur roulette-kulan betedde sig på Borgata igår natt.
* * *
Leafs-fansen hörs i alla fall på läktaren. Som vanligt.
* * *
Nu hoppas vi att Toronto vänder det här, right?
Vi hörs efteråt.

– Än så länge, suckar Alle femton minuter in i första, är de här är ingen särskilt bra hockeymatch.
Nej, det är det verkligen inte.
Två lag utan självförtroende och utan försvarsspel åker omkring och är rädda för att begå misstag.
Men det blir i alla fall lite gruff under slutminuterna – bland annat står Sudden och Derian Hatcher och kramas lite – och precis innan periodpausen får Jeff Carter kontra in 1-0.
Så det kan kanske bli lite mindre jullov över tillställningen framöver.
* * *
Anton Strålman får spela, men…vi kan väl säga att det syns att han inte har någon vidare självtillit just nu.
* * *
Det är reportrar från morgontidningen i Allentown på plats.
Det tycker Alle är roligt.
* * *
Philly-fansen verkar inte heller ha särskilt kul.
De är i och för sig rätt många, i princip kan man nog säga att det är fullt i lyxhallen.
Men stämningen lämnar en del i övrigt att önska. Tidvis hör man spelarna tala på isen, ändå upp hit till holken. Så brukar det bara vara när Devils spelar…
Både publik och spelare borde upplysas om att julen är över.
* * *
Höjdskräcken vekar ha gått över nu. Alle sitter rent av framåtlutad när han suckar över jättecansen Maple Leafs missar precis innan Flyers tar ledningen.
* * *
Utan att vara alltför elak kan man väl säga att det förekommer byten då Sudden inte går riktigt, riktigt för fullt….
* * *
Vi, två stabila gossar från Borlänge, lyckas tömma en popcorn-bunke redan under första perioden.
Vi var ju i Atlantic City igår, sa jag inte det? Då blir man liksom hungrig dagen efter…
* * *
Kubina och Lupul…det är inte de första man förväntar sig att få se i slagsmål. Det inger hopp.
* * *
Nu kommer Alle med kaffe och jag inser åter fördelen med att ha vänner med sig på hockey.
Hörs snart.

Förstår att alla som tycker det är för lite Rangers på den här bloggen blir chockade och arga (…), men jag stekte Carolina-matchen igår.
Åkte till Atlantic City istället.
Och då vann Rangers förstås – medan jag förlorade.
Ah, det var ingen katastrof. Jag brände inte mer än vad än en genomsnittlig NHL-spelare tjänar på…tja, några timmar.
Om Atlantic City kan man i övrigt säga att det inte precis känns som i Vegas.
Men det är nära Philadelphia, så man kan åka in hit och se på hockey.
Det har jag gjort nu.
Flyers mot Maple Leafs ikväll.
Bloggar live förstås.
* * *
Det är det vanliga Kanada-upplägget när Maple Leafs kliver på bussen utanför hotellet för avfärd mot arenan.
Dussintals  fans  jublar, fotograferar, vill ha autografer och visar sitt stöd genom att proppa igen trottoaren runt bussen.
Själv springer jag på Jason Blake utanför hissarna.
Han tittar på mig som om jag är en avlägsen bekant han inte riktigt kan placera och ser för säkerhets skull till att hälsa lite försiktigt.
Vågar inte påminna honom om att han sjöng kärlekssånger för mig i omklädningsrummet i Garden häromsisten.
* * *
Har Alle med mig idag – i pressrum och på pressläktare.
Någon, jag tror det var Johan f, tyckte ju att jag var taskig som lät min polare sitta på vanlig läktarplats på Garden under Senators-matchen dagen före julafton.
Well, Rangers är stenhårda med sånt där, men i Philly har de annan attityd så nu har jag hörsammat johan f:s uppmaningar (igen…)
Första intrycket från Alle, som aldrig varit i närheten av några press-faciliteter:
– Äh, det är väl som jag väntat mig ungefär. En massa murvlar…
* * *
 Sudden värmer förstås upp utan hjälm.
My man.
* * *
Vesa Toskala lider fortfarande av känningar i en ljumske, så Andrew Raycroft startar för andra matchen i rad i Maple Leafs-kassen.
Han hade så lagom roligt mot Islanders på annandagen.
I andra perioden stod praktiskt taget hela Coliseum upp och skanderade:
– Ray-croft, Ray-croft….you suck!
Det gjorde han också just då, men i tredje spelade den stackars spottkoppen bättre, så nu försöker åtminstone Toronto-journalisterna intala sig att han hittat formen.
* * *
Efter sin fina start på säsongen har Flyers hamnat i en svacka och kan just nu se tillbaka på sex raka förluster.
Lokal media, som alltid på alarm-humör,  menar att de måste vända trenden – annars kan säsongen vara förlorad inom några veckor.
Det är förstås en liten överdrift, men lovar gott inför den här matchen.
Hemmaspelarna kommer gissningsvis att ge järnet riktigt ordentligt.
* * *
Det är långtifrån det mest hårresande i signaturen ”Davids” inlägg, men rätt ska vara rätt så låt mig bara påpeka att det var Ros som skrev om Lidströms nya kontrakt, inte jag.
Är det så svårt att läsa innantill?
* * *
Alexander Steen hängde två på Islanders igår.
Jag känner på mig att flytet fortsätter.
* * *
Nu har Alle nått Wachovia Centers lyxiga pressläktare högst uppe i taket. Han tycker det är fint – muttrar till och med nåt om bortskämda journalister – men Alle råkar vara höjdrädd och darrar lite när han sätter sig i vår utkiksholk.
– Ska man verkligen se hockey här, säger han oroligt.
Ja, det ska man.
Nu åker vi.
Hörs i första pausen.

2007-08 tjänar Nicklas Lidström 7,6 miljoner dollar.
Kommande två åren får han 7,45 miljoner dollar per säsong
Han skulle kunna få vilken lön som helst, men väljar alltså att sänka lönen för att Detroit ska kunna värva ihop ett bra lag – även i framtiden.
Hur stort som helst.