Just nu är det roster-freeze i NHL.
Men trots det omringas två svenskar av trade-rykten, Magnus Johansson och Dick Tärnström.
Båda två placeras i Toronto, eftersom Maple Leafs fått ett tufft avbräck när Bryan McCabe blivit långtidsskadade.
***
Vilken underbar läsning på NHL.com. Målvakterna avslöjar historien bakom målningen på maskerna. Sånt gillar jag.

De slår alltså Rangers med 3-1.
Som straff har Senators svårt att komma hem i natt, på självaste julafton.
På grund av blåst och regn och elände har planet inte kunnat flyga ner från Kanada i tid.
– Vi får ta en middag här på Manhattan och flyga hem lite senare än beräknat, säger Alfie med en axelryckning.
Han är inte särskilt orolig över att det ska skaka och gunga på vägen upp.
– Nä, jag är inte flygrädd, ler han och rättar till slipsen medan eftersvetten tränger fram i den blodsprängda pannan.
* * *
Det handlar naturligtvis inte bara om Nylanders frånvaro längre.
Jagr har lost it – och om han inte får tillbaka det snart blir det svårt att inte säga att han är slut.
* * *
Det råkar bli ett litet missförstånd om var jag ska stå och vänta på Daniel och Senators nye PR-man, en liten fjant som redan gått i svår clinch med Höken, får ett utbrott.
– Behandla inte mig nedlåtande! Här är det jag som är chef, gormar han på fullt allvar.
Tänk att människor som har så meningslösa uppgifter kan ta sig själva på så förbannat stort allvar.
* * *
Kan meddela redaktör Halvarsson att Ratso är på plats igen.
Han har en svart-vit kostym den här gången och visar sig vara på god fot med Rangers materialare.
Då är man en bra människa.
* * *
Hann ju aldrig få med Alfie i julenkäten nedan, så här kommer det istället.
– Jag ska fira med familjen. Svärföräldrarna har kommit till Ottawa, liksom …vad heter det, svärbrodern? Just ja, svågern. Maten tror jag att de har fixat med i natt.
Nu gäller det bara att komma hem också….
* * *
Avery började piggt, men andra halvan av matchen märktes det att han var matchotränad.
Bland annat var det ju han som klantade sig och inte såg till att pucken inte kom ur zon vid sista målet.
* * *
Annars är julafton på Manhattan också fint, Daniel…
* * *
Kommer så sent till Rangers omklädningsrum att bara Henke är kvar, småsurt slitande i tejpen runt damaskerna.
– God jul, säger jag.
– Jadu, svarar han med  butter stämma, tack detsamma.
Sen blir det liksom inte så mycket mer sagt.
* * *
Rangers-spelarna anser enligt utskrifter från diverse intervjuer att de hade haft större chans om de spelat bra i 60 minuter.
There you go.
Själv tyckte jag mig veta att matchen var slut när Senators gjorde 3-1. Den här versionen av Rangers vänder inga såna underlägen, allra minst mot lag som Ottawa. De har det inte i sig, det finns inte där – och det är allt en liten disgrace det.
* * *
Daniel Alfredsson är för övrigt den ende av alla jag frågat som haft vänligheten att ställa motfrågan om hur jag ska fira jul.
Det säger inte så mycket om de andra, tror jag.
Men det säger en hel del om Daniel Alfredsson.
* * *
Nu ska jag och Alle vaka in julafton på Wollensky’s Grill.
Igen:
God jul från NHL-bloggen.
Vi hörs direkt efter helgerna.

Ni som ser på tv får säkert bättre förklaringar, men härifrån ser det ut som att Henkes utbrott beror domarna låter spelet fortgå trots att masken lossnat.
Och då slänger han alltså hela fanskapet på domarna.
Det finns mer aggressioner i Lundqvist än man tror.
* * *
1-2 nu, men fortfarande magisk stämning, för Rangers kämpar och skapar chanser och borde leda.
Men det är ju sanslöst att de ska  vara så erbarmligt ineffektiva. Jagr alltså…man tror ju inte det är sant.
* * *
Chris Kelly leder på poäng. Han gör inte bara mål; när han under slutminuterna i den här perioden åker förbi Rangers bås hinner han sätta handsken i ansiktet på tre motståndare.
* * *
Nu ska jag gå ner till Alle och dricka en…ja, kaffe förstås.
Efter matchen, friends.

Vi har 1-1.
Men det borde vara hemmaledning, med ett par måls marginal.
Rangers är taggat ikväll.
Och fan vore det annars med det stöd The Garden faithful ger ikväll.
Det är en sån kväll man bara får uppleva i playoff – och tre-fyra gånger i grundserien.
Man märker att det är elektricitet i luften redan när nationalsångerna tar slut och fansen i hörnen hakar på med ”Let’s go, Rangers-fansen”.
Riktigt varför vet jag inte, spelet på slutet motiverar ingen publikglöd. Men det är väl julen.
* * *
Avery.
Visst, han är med.
Och redan i första bytet börjar han gaffla med Mike Fisher.
Det är mycket uppdämt skitprat som måste ut nu.
* * *
Henke är skymd, men jag håller med Abbe i kommentatorsspåret om att han nog ändå ska ta den.
* * *
Det är nästan helt tomt på min sida av pressläktaren. Ändå är det en figur i ful tröja som ska sitta precis bredvid mig. Är inte sånt väldigt obehagligt?
* * *
Neil och Avery har en första dans när signalengårs. Blir mer, garanterat.
* * *
Nu är det svenskar bakom pressläktaren som har upptäckt mig.
De är snälla, men ändå. Hur ska detta hanteras?
* * *
De har sluppit ända sedan första perioden i första matchen, då Neil skickade på honom en stenhård tackling, men Senators verkar vara ett av lagen som låter sig provoceras av Avery.
Det brukar inte gå bra.
* * *
Alle messar från läktaren och berättar att den blaskiga biran är god.
Hm.
Nu åker vi igen. Det får gärna fortsätta vara lika skoj.

Jaha, God jul då.
Hemma hos er är det ju julafton nu.
Vore det för 30 år sedan skulle jag ligga i sängen i pojkrummet och höra Bertil Perrolfs radiopoesi utifrån stöket i köket.
Nu är jag istället på Garden, där vi vakar in med Rangers mot Ottawa i natt.
Gott det med.
Med lite tur säger Daniel Alfredsson lika vackra saker som Perrolf i omklädningsrummet efteråt.
Han är i alla fall en av de mest verbala idrottsmän jag haft ynnesten att få träffa.
* * *
Kan bli fin stämning ikväll, tror jag. Julafton är visserligen en helt vanlig vardag i USA, men många har tagit ledigt när det nu är en så utstuderad klämdag och att döma av trängseln på barerna i kvarteren runtomkring har många av Rangers-fansen redan börjat fira.
* * *
Ni brukade väl lyssna På Perrolf?
Det var inte jul förrän man hade hört honom hasa ner på nån snöig strand i Visby och med darrande stämma beskriva lanternorna ute i mörkret. Sen skulle man tänka på anhöriga som gått ur tiden medan  – och så kom Jussi in och sjöng ”O, hela natt”.
* * *
Avery är med på uppvärmningen.
Och att döma av den officiella ”rostern” ska fanskapet spela också.
Så nu stiger temperaturen.
Returmatchen mot Chris Neil…ah, den kan bli underbar.
* * *
Har kompisen Alle med mig ikväll. Han sitter på vanlig plats och messar att han just köpt en bärs. DET skulle vara väldigt trevligt. Vi får se om jag kanske ska ta och flytta ner till honom framåt sista perioden. Man kan ju inte jobba jämnt…
* * *
Avundas inte Ottawa-spelarna. De flög hit direkt efter förlustmatchen mot Chicago i går kväll. I natt åker de igen – och här är ett fruktansvärt busväder. Hoppas de har bra säkerhetsbälten i Senators-fågeln…
* * *
Okej för att det blev lite många mål i arslet mot Gaborik, men mot Colorado tyckte jag det var Lundqvist som höll Blåskjortorna kvar i matchen.
Ändå är det en massa tjafs i dagen pressklipp om att han måste hitta formen för att den negativa trenden ska kunna brytas.
Jag tycker det är Gomez, Drury, Dubinsky, Callahan, Prucha och framförallt den på alla sätt och vis tandlöse Jaromir Jagr som ska hitta formen.
För i helvete.
* * *
Enligt Larry Brooks är spelarna i Pittsburgh mycket missnöjda  med sin ledning.
Det ska framförallt vara trejden av Mark Recchi som väckt ont blod i truppen.
Michel Terrien kan vara näste man till rakning.
* * *
Alfie värmer upp utan hjälm.
Klass.
* * *
Brooks ser förresten fint julig ut idag. Det lovar gott.
* * *
Verkar som att Gerber ska stå. Synd i så fall. Med Ray Emery i buren kan mer hända, på alla sätt och vis.
* * *
Nu står en av de mindre prominenta lokalreportrarna, en från någon mindre tidning ute i New Jersey-spenaten, och pratar knulläventyr med kollegor från Kanada i pressrummet.
Man häpnar.
* * *
Det här är fjärde och sista grundspelsmötet mellan Senators och Rangers.
Kanadensarna har 2-1 , men Rangers vann sensate mötet med visst eftertryck.
Jag tror på en bra avslutning av serien.
Vi hörs i första perioden.

NHL-lagen spelar fram till sönag kväll.
Sedan får de två dagars julledighet.
Så här firar några av de svenska stjärnor vi pratat med.

Alexander Steen, Toronto Maple Leafs:
– Det blir en lugn, svensk jul med de närmaste. Maten fixade vi redan för några veckor sedan, på en marknad här i Toronto där man kan få tag i rätt många svenska specialiteter.

Mats Sundin, Toronto Maple Leafs:
– Vi har bara tre dagar ledigt, så det blir en lugn jul. Mat köper jag på IKEA. Vi har fyra varuhus i Toronto-området.

Nicklas Bäckström, Washington Capitals:
– Hela familjen kommer hit. Så jag ser fram emot en äkta Gävle-jul. Maten hade  jag tänkte försökt ordna på IKEA. Visst kan man väl det?

Michael Nylander, Washington Capitals:
– Vi firar hemma hos oss i Washington. Min hustru Camillas mor och far och två systrar kommer över.  Om jag lagar all mat? Ja, så blir det nog. Det finns en svensk butik i närheten av där vi bodde tidigare, i Connecticut, och där hittar man allt man behöver.

Anders Eriksson, Calgary Flames:
– Morsan och farsan kommer över . Skinka har jag fixat och så ska jag beställa lite prinskorv och sånt från Wikström och ta med mig hem när vi är i Columbus.   Sen har farsan med sig Tillmans falukorv från Bollnäs. Jävlaranamma!

Kristian Huselius, Calgary Flames:
– Jag ska fira med familjen och äta julskinka jag beställt på nätet, från Wikströms i Chicago. Så det blir svensk jul i Kanada.

Nicklas Lidström, Detroit Red Wings:
– Vi firar traditionell svensk jul med hela familjen. Min systers familj kommer över också, så vi har fullt hus. Maten har min hustru ordnat

Fredrik Sjöström, Phoenix Coyotes:
– Tjejen har fixat och pyntat och sett till att allt är som det ska . Det är inte alldeles lätt att ordna riktig julstämning ute i öknen, men hon har fått till det.

Michael Tellqvist, Phoenix Coyotes:
– Förra året hade jag just kommit till Phoenix, så det blev det inte mycket till jul. Men nu har vi fått ner alla grejor från Toronto, så nu ska vi fira på riktigt.

Henrik Lundqvist, New York Rangers:
– Jag vet inte riktigt. På något sätt ska jag väl fira jul, men vi har bara två dagars ledigt så det känns lite kort. Men jag har en polare på besök, så det blir väl med honom och tjejen. Om det är kul på Manhattan när det är jul? Det är alltid kul på Manhattan, oavsett om det är jul eller inte.

1. Vad borde hända med Islanders Chris Simon, som återigen blivit  föremål för en rekordavstängning?
Ros:  – Han har fått ett tufft straff och därefter är han ju fri att åter spela hockey. Men jag tror att Simon lägger av. Han är körd, helt enkelt.
Bjurman: – Jag tycker det är uppenbart att karln har allvarliga problem. Lägger han inte av självmant borde klubben, eller ligan, stänga av honom forever.

2. Vilka svenskar riskerar, eller har chansen, att bli trejdade innan  deadline i februari?
Ros:  – Härlig fråga! Magnus Johansson, Mats Sundin (Om Toronto
ligger utanför slutspel), Andreas Karlsson och så drar jag till med Dick Tärnström, som inte spelat en match sedan den 24 november.
Bjurman: – Jag hoppas att Sudden hamnar i ett lag med chanser att vinna Stanley Cup. Och jag befarar att någon av svenskarna i Detroit kan ligga illa till om Ken Holland vill ha mer muskler inför slutspelet. Samuelsson till exempel.

3. Vad önskar du dig, hockeymässigt alltså, i julklapp?
Ros: – En NHL-resa i januari eller februari. Vill så gärna käka popcorn i MSG med Per Bjurman.
Bjurman: – Tre saker. Att Foppa gör comeback i NHL, att Rangers börjar spela bättre och att Dalarnas Tidningars källor har korrekt information om Teemu.

Ringer upp Nicklas Lidström i förhoppning om ett litet scoop.
Den senaste tiden har nyckelpersoner uppe i Michigan nämligen antytt  att den sympatiske rumpmasen kan komma att bli Red Wings GM i framtiden.
”Sex sekunder efter att  Nick förkunnat att han tänker sluta  kommer Ken Holland att kalla till presskonferens och meddela att han avgår. Det är Nick som kör bussen här”, sa coachen Mike Babcock nyligen i intervju med Detroit Free Press’ Helen St. James.
Det låter ju onekligen som att lagkaptenen ska ta över chefsjobbet.
Men tyvärr.
– Ha ha, nej, jag har inga planer på att bli general manager, skrattar Nicklas..
Men han säger ju att det är du som kör bussen.
– Det är ju trevligt att folk tycker att jag har ledaregenskaper. Men jag ska inte bli general manager . Är det någon som ligger bra till för det jobbet är det nog Steve Yzerman.
Du är väl överhuvudtaget inte på väg att gå i pension?
– Nej, jag hoppas kunna skriva nytt kontrakt . Det är roligt att spela och går bra just nu.
Hur mår du då? Du har haft problem med en höft, har vi hört.
– Det är bra nu. De senaste två matcherna har jag inte känt av höften alls.
Ni hade Washington senast. Vad säger du om den matchen?
– De var väldigt bra, tycker jag. Ser man till tabellen befinner vi oss ju i väldigt olika situationer. Men det märkte man inte på isen.
Det är väl typiskt NHL av idag. Det är ju jämnare än någonsin.
– Precis. Skillnaden mellan toppen och bottnen är liten. Ingen kan räkna med några givna segrar numer.  I och med att det är så jämnt blir alla matcher och poäng viktiga också. Det finns inga betydelselösa matcher längre.
Vad fick du för intryck av Nicklas Bäckström?
– Det var första gången jag såg honom och han gjorde ett bra intryck. Jag tycker han påminde en del om Henrik Zetterberg, faktiskt.
Åh, då blir han glad. Zäta är Bäckis hjälte.
– Jaha. Ja, jag tycker han höll i pucken bra. Släppte inte ifrån sig den för tidigt, utan vågade hålla den tills det var dags att passa.  Så är Henrik också. 
Okej, tack Nicklas  Jag ber att få önska en gud jul.
– Tack detsamma.
* * *
Ben Eager går från Philadelphia till Chicago.
Då får Ros säregna favoritlag lite muskler också
Vilket Flyers i sin tur har råd att avvara, om man säger så.
* * *
Ett tack till kommentatorn Johan f är på sin plats.
Det var han som gjorde mig uppmärksam på Helens intervju med Babcock.
* * *
Chris Simon får alltså längsta avstängningen i NHL:s historia för stämplingen av Ruutu.
30 matcher.
Och hur länge sedan är det han återkom från den förra rekordavstängningen, en månad?
Simon borde inse att han ska lägga av. Han skämmer ju ut både sig själv och Islanders.

Redan tre minuter från slutet sätter Gardens DJ på officiella segersången, Neil Diamonds ”Sweet Caroline” – och fansen får för en gångs skull skråla med i det där ”so good, so good, so good” några minuter.
Det har inte hänt särskilt många gånger den här säsongen.
I den mån Blåskjortorna alls varit i ledning har det varit med ett mål och då vågar ingen spela några segersånger.
* * *
Henke håller alltså sin sjätte nolla för säsongen – och är nu delad etta med Columbus Pascal Leclaire i statistiken över antal nollor.
För det föräras den svenske publikfavoriten – för övrigt också utsedd till kvällens första stjärna – stående ovationer och ”HEN-RIK”-ramsor under slutminuterna.
Efteråt är han mycket känslosam.
Om det kan ni, såsmåningom,  läsa i en artikel här intill.
* * *
Pittsburgh-coachen Michel Terrien, som jag tycker ser ut som en karaktär i en Dostojevskij-roman, hymlar inte.
– Det hela är enkelt. Vi tävlade inte ikväll. Rangers var mycket bättre och vann rättvist, säger han
* * *
När pressuppbådet står i korridoren och väntar på att bli insläppt i omklädningsrummet kommer Avery gående i en snajdig liten gubbkeps.
– Vad är det här, flinar han, G8-mötet?
Det låter kanske inte så kul, men…ah, you had to be there.
* * *
Ingen FivePoints i natt? Jag trodde ett tag att han lagt sig tidigt för att kunna vara uppe och se Devils supersena match i Vancouver, men min vän hörs inte av i den sena morgonen heller.
Jag kan upplysa honom om att det ser ut som att den långa resan tagit hårt på Marty Brodeur.
* * *
Tycker först lite synd om de fans som står och väntar på Rangers-spelarna i kylan vid backstage-entrén.
Desto trevligare är det att upptäcka att en liten herre som ser ut som Kristian Luuk sitter på en stol alldeles intill och spelar dragspel (!) för de hängivna pojkarna och flickorna.
* * *
Det där med att Sid The Kid skulle iscensätta stor show menade jag aldrig på allvar…
* * *
Idag, om ni nu läser detta på onsdagsmorgonen, flyger Rangers västerut för back-to-back-matcher mot Minnesota (torsdag) och Colorado (fredag).
Det blir de första besöken i St. Paul och Denver för Henke.
– Ja, det ska bli kul att komma till nya arenor som omväxling, säger han.
– Tyvärr lär jag inte hinna se  så mycket av städerna. Men förhoppningsvis bor vi på trevliga hotell.
Det gör ni nog, Henrik.
* * *
När jag kommer hem tar Simon, dörrmannen, emot med öppna armar.
– Vad härligt! Jag sa ju det, jag visste att de skulle vinna, jublar han.
Mannen är galen.
Men vi har kul när vi senare går till gemensam mobbingattack mot Islanders-Basil.

Nu ska jag sluta klaga.
Vi har 3-0  och Rangers gör det helt okej.
De kanske inte glänser, men det blir ju i alla fall mål på en och annan av chanserna.
Sånt är vi inte riktigt vana vid här.
* * *
Förstår om ni inte tror mig, men när Gomez gjorde sitt första i början sa jag att han får till ett hat trick ikväll.
Eken är mitt vittne in i döden.
* * *
Den här perioden producerar Penguins – två skott.
Men nu måste de väl rimligen överge den snåla taktiken och försöka gå framåt.
* * *
Bra tryck här nu.
Vilket man får förstå.
Så här mycket har Rangers-fansen inte haft att glädjas åt på länge.
* * *
Lundqvist har alltså inte särskilt mycket att göra, men han åker på en duktig åktur av Gary Roberts.
Då blir det verkligen liv – inte minst bland Rangers-spelarna.
Att döma av Coltons reaktion är Roberts dock inte färdigstraffad på långa vägar.
* * *
Marc är klart bästa Staal-brodern på isen ikväll.
* * *
Plötsligt upptäcker Staten Island-mannen att Malik sitter på läktarn.
Då blir det tyst.
Ett tag.
Sen börjar han  skråla om att Prucha är slut istället.
* * *
Peter Bjorn & John finns på officiella listan över kändisar ikväll.
Kul för dem.
Men någon i Rangers-stallet borde veta att de ALLTID är här.
* * *
Nu åker vi igen.
Slutrapport följer såsmåningom.