Karlsson! Karlsson! Världens bästa Karlsson!
Karlsson! Karlsson! Hej, här kommer Karlsson!
Karlsson! Karlsson! Ingen, faktisk ingen
annan Karlsson gillar jag så bra som mej.

Så går Astrid Lindgren-dängan de pumpar i T-dojan – ”Världens Bästa Karlsson” – och yes box, de fick de spela den ikväll också.
Mål nummer 31 är en elegant styrning i ett powerplay i slutet av första mot Calgary.
Coach Gallant har fan rätt:
Wild Bill kommer nå 40 innan allt är sagt och gjort i april.
• • •
Stiltje monumentale i spåret, noterar vi.
Ursäktat när klockan är så här mycket – och jag kul ändå!
• • •
Han hade finfint läge – helt fri – att sätta ytterligare en puck på Rittich, Wild Bill.
Det får snart bli en lång intervju till…
• • •
Mitt-i-natten-speciale:
Här är 185:e podcast-avsnittet.

Ja, nog får Ducks och Stars gärna gå i clinch i konferensfinal i mitten av maj.
Det är förträfflig action i ankdammen utanför Disneyland.
Och så grant det ser ut när Hampus från Skälderviken smyger upp i exakt rätt ögonblick, som att han VET att den där returen ska komma, och dammar in 1-0.
• • •
Det är hett i korresoffan ikväll.
Svettigt.
Nä, inte i metaforisk mening för att det är så spännande hockey på tv – utan för att vi har en surrealistisk värmebölja i New York just nu, mitt i februari.
Det var 25 plus idag och fuktigt – och såväl värme som fukt dröjer kvar nu under kvällen.
Det är ett problem eftersom det centrala systemet här i huset fortfarande är inställt på värme, så det går inte att slå på a/c:n.
Märkligast av allt:
Imorrn ska det bli kallt igen.
• • •
Jens, min favorittröja genom tiderna är nog Canucks från förr. Inte riktigt den från 93 som du nämner, utan de svarta eller gula med gula/svarta/brandgula V:n över halsen/bröstet.
Köpte en sån i Hockey Hall of Fame-butiken i Toronto förra hösten, vårdar den ömt och tycker det är obegripligt att laget där borta åker omkring i den intetsägande blå jersey som utgör grundbult i hemmastället nuförtiden.
• • •
Rangers backpar i Montreal imorrn:
Skjei-Pionk
Kampfer-DeAngelo
Gilmour-O’Gara (ja, Scarlett O’Hara alltså!)
”Vilka är det här”, måste ju Henke undra när han tittar ut över försvarszonen.
• • •
Flames-spelarna har sina mammor med sig till Vegas, rapporteras det.
Bra det.
Mamma är bra att ha till hands på Strippen.
• • •
John J, John J, John J – var ÄR du?
• • •
If I were a carpenter…bloggens nye favorit slår till direkt i T-dojan.
Ikväll blir det åka av där, känns det som.

Alright then.
Nu har jag haft Ondskan Ekeliw i öronen i två timmar och tillsammans med denne älskvärde Örby-nörd rett ut vad som kommer att hända och inte hända med de 31 NHL-trupperna de närmsta dygnen.
Nu är jag redo för live-tagning i soffan och faktiskt – jag tror det här är första gången nånsin vi inleder en korresoffan-blogg så sent.
Hoppas alla som – inte helt grundlöst… – genom åren knorrat om alltför stort östfokus är vakna och kan vara med.
• • •
Det blev konflikt under kvällens podcast-inspelning.
Eller – Baloo och Mowgli visade sig i alla fall ha diametralt motsatta uppfattningar i en central fråga.
Ekeliw anser att det är viktigare att ha ett bra, talangfullt lag under lång tid, ett som alltid går långt i slutspelet men inte nödvändigtvis tar några titlar – än att vinna två-tre Stanley Cup under en kort storhetstid och sedan tvingas igenom några skitår i botten av tabellen.
Jag tycker precis tvärtom.
Det går ut på att vinna Stanley Cup – ingenting annat – och att göra det några gånger är värt allting.
Basta!
• • •
John J, vad i helsike – har du inte läst Wild Bill-artikeln?
8000 tecken right up your alley, ju!
• • •
Ja, det var ju trist att det gick som det gick för Tre Kronor borta i Sydkorea.
Det kändes som att hockeyturneringen inte hann mycket mer än börja innan den var över för Commendatore Grönborg & co.
Now, jag har sett extremt lite av Sveriges matcher – bara några glimtar på en bar-tv på Encore i Las Vegas och just i det ögonblicket var min omdömesförmåga aningen begränsad, om man uttrycker det på det viset – så jag ska egentligen inte uttala mig alls, men det känns rent allmänt väldigt konstigt att de använde en av världens största backtalanger som något slags komplement – för att han, som alla andra moderna backar, tar lite risker ibland.
De är milt uttryckt försiktiga generaler, Commendatore och Poppe och Garpen.
• • •
Det var när Mowgli och jag – numer kallad ”Lajen”; ni kommer förstå varför om ni lyssnar på avsnittet Örby-gossen snart lägger ut – försökte analysera Erik Karlsson-situationen den där ideologiska trätan utbröt.
Jag hävdar bestämt att alla contenders borde vara beredda att ge upp nästan vad, och hur mycket, som helst för att få använda honom under två cup-runs på nuvarande kontraktet.
Troligast är dock att han blir trejdad först till sommaren – och då till Vegas, som har allt lönetaksutrymme i världen.
Jag fick inte med det i intervjun, men Wild Bill skulle älska att få sin namne från Landsbro som lagkamrat.
– Ja, då får ju jag sätta ett W framför Karlsson på ryggen. Det är snyggare än bara Karlsson, förklarade han.
Ett argument så gott som något!
• • •
Usch, Reverend Billy Graham – den mest amerikanska av alla amerikaner som nånsin funnits, i princip – dog idag.
Det gillar jag inte.
Om han kan dö, då är risken stor att vi alla kan det…
• • •
Har haft matchen i United Center på i bakgrunden hela kvällen och för att vara helt ointressant verkar den rätt okej.
• • •
En annan detalj jag inte fick med i artikeln – den blev lång som det var, som artiklar i intressanta ämnen tenderar att bli – var att Wild Bill suckade rätt tungt i solskenet när OS kom på tal.
– Det är dålig tajming att göra 30 mål ett år när NHL bestämmer sig för att inte delta i OS. Fan, jag hade ju haft chansen att få vara med, menade han.
Helt sant.
Men han kommer bara vara 29 när de släpper pucken i Beijing och är garanterat en av våra två toppcentrar då.
• • •
Det vanskliga med att spela in poddar som den ikväll är att de riskerar att bli inaktuella illa kvickt.
Den här tiden på året, liksom när fönstret öppnas till sommaren, kan det smälla när som helst.
Som den där junieftermiddagen när vi inom en och samma halvtimme fick veta att Habs trejdat Subban till Nashville mot Weber, att Devils bytt Adam Larsson mot Taylor Hall och att Steven Stamkos signat nytt jättekontrakt med Bolts.
Då hade vi just spelat in ett nytt avsnitt och jag låg vid en underbar pool i Palm Springs och läste en John Coltrane-biografi – och så ringde en våldsamt febrig Ekeliw, varefter jag, med badtofflorna klapprande i betongen, fick rusa upp till rummet för att spela in ett tillägg.
Fast det är den sortens blockbusters som gör livet värt att leva, så please – mer sånt!
• • •
Ducks-Stars…det är en tänkbar Western Conference Final, det.
Så nu tar vi och fokuserar på första perioden i Honda Center.
Sen vill jag dock höra ”Världens Bästa Karlsson” och zappar, tror jag, över till fajten i T-dojan.
Häng med, kära nattugglor.

Jadå, det blir blogg från soffan ikväll också – som utlovat.
Men det blir en Late Night-version.
Först måste jag spela in en låååååång Trade-podcast med Ondskan Ekeliw.
Så:
För ovanlighetens skullhakar vi på först under de två sena matcherna – Ducks-Stars och Knights-Flames.
Tills dess kan ni ta och läsa den långa intervjun med Wild Bill Karlsson jag publicerade idag.

Igen, Detroit är precis där – men snubblar på tröskeln.
Om Smokey Robinson fortfarande sjöng in hits om heartbreak i den där gamla metropolen skulle de handla om Red Wings.
• • •
Ojvoj, mitt i natten börjar jag och Ondskan komma fram till hur vår roadtrip nästa månad ska te oss.
Alla förslag som inte inkluderat tre veckor i Tampa har hittills varit svåra att få igenom, men nu är vi nära ett beslut – och sen blir det fan åka av!
• • •
Men när Zäta efteråt får frågor om de gett upp nu blir han inte glad.
Tvärtom.
Han får så svart blick att man kunde tro att reportern avslöjat att han kommer tvingas delta i varje All Star-jippo resten av livet – även sedan han slutat.
• • •
Bolts hade så lagom mycket Southeast-komplex i Betongbunkern ikväll.
Men det var ju inte dem jag tänkte på heller – mer Carolina, Florida och gamla Atlanta Thrashers, nu kända under artistnamnet Winnipeg Jets.
Tampa gjorde sig nog kvitt sina Ovetjkin-demoner när de svepte Caps i andra playoff-omgången 2011.
• • •
Vi, jag och Ondskan, kommer få höra kanoner dåna – tror vi.
Se där, en oväntad liten hint…
• • • 
Imorrn kommer det en stor trejd, tror jag. Håll er med!
• • •
Att Oilers har 2-0 på Bruins efter två perioder….tänka sig.
• • •
Nu drar jag ner persiennerna för ikväll, men vi tar en svängom imorrn, för på torsdag kan jag inte och vadå, vi vill inte ha för långa avbrott här.
Hörs när de släpper puckarna igen.

Sicken gud han är, Voracek.
Först spelar han helt briljant fram till Patricks första mål, sedan kvitterar han Habs orättfärdiga 2-1-ledning med en och tjugofem kvar – och så avgör karln på övertid också.
Ge honom nycklarna till familjen Sniders bankvalv och låt honom plocka på sig vad han vill.
Dock:
Det var snudd på en bedrift av Flyers att inte avgöra den här matchen långt, långt tidigare.
De var ju överlägsna och jag säger eder härmed – kan de lära sig att dra nytta av den typen av övertag på mer kontinuerlig basis, då har Broad Street-pojkarna chansen i år.
• • •
Jag vet inte så mycket om Flyers kommentatorer och vad fansen tycker om dem, men jag hörde just en av dem säga att han inte kan förstå att Wells Fargo-publiken buar varje gång A-Mac har pucken ”för vi som följer det här laget noga vet att han är en helvetes hockeyspelare”.
Hm.
• • •
Lite underligt måste det ändå vara för Mrazek, som fram till igår kväll var Red Wings-keeper, att sitta i båset och jubla när hans nya, helt obekanta lagkamrater kvitterar.
• • •
John J, jag vet.
Du har alltid haft insikter om Wild Bills storhet – och borde få en egen staty i Märsta för det.
Men resten av världen måste ändå ha rätten att känna sig lite överraskad…:)
• • •
Ingen spektakulär debut för Lindblom, direkt.
Men helt godkänd.
Det kommer bli bra det här – om inte förr så nästa sässe.
• • •
Ju mer jag tänker på det, desto mer förbryllad blir jag över att många GM:s slår bakut när de får veta vad Senators vill ha för EK65.
Jag kan inte tänka mig fler än en handfull spelare jag skulle behålla istället för att ta in en 27-åring som av olika skäl förvisso har en mellansäsong men under normala omständigheter är en av världens bästa backar – om inte den allra bästa – och gör vilket hyggligt lag som helst till brännhet Stanley Cup-contender i ett nafs.
Spräng banken, boys, spräng banken – och ge Ottawa allt ni har av prospects, draftval och stjärnor, utom McDavid, Crosby, Hedman och någon till.
Det år ut på att vinna Stanley Cup, right – inte att ha en så talangfull trupp som möjligt kommande säsonger?
• • •
John J, jag vänder mig till dig igen och säger att jag tror att Henke hellre flyttar hem till Göteborg än till Winnipeg….
• • •
Hackspettens tredje mål på dett dygn det, Hek.
Du ser – du måste titta, det är då han hackar i rätt stubbe.
• • •
När gud uppfann BBQ visste han vad han gjorde.
Nu ska jag sitta här och jäsa sen stund och därför blir det lite mer sparsmakat med inläggen en stund.

Holy smoke, vilket makalöst snyggt klapp-klapp-mål Voracek, Giroux och – slutligen – Patrick gör.
Sån skönhet har Philly inte producerat sedan The Delfonics spelade in ”Didn’t I Blow Your Mind This Time?” 1970.
Och svaret på den frågan är – jo, Nolan, Claude och Jakub; ni blew my mind den här gången!
• • •
Nu ska ni får höra hur obildad jag egentligen är.
Jag trodde länge att Blue Jackets i Columbus namn var – en fågel!
Ohios officiella, typ.
Kanonen i Nationwide borde ha gett en hint om hur det verkligen ligger till – att de hyllar union-trupperna i amerikanska inbördeskriget – men jag säger ju det.
Jag är en primitiv sälle.
Vi får vara glada att jag kan knyta skorna och äter med kniv och gaffel.
• • •
Fortfarande inget spektakulärt från Lindbloms sida, men Hentos beskrivning stämmer.
Han gör små saker bra hela tiden – och han är fan tuff och djärv runt kassen.
• • •
Var är HEK en sån här kväll?
LAGET spelar ju i Little Caesars i Detroit – och tar ledningen med 2-0 efter en halv period.
• • •
Från Växjö kommer upplysning om att Mrazek bara sov två timmar i natt – och att Lyon var lovad den här matchen sedan tidigare.
Då säger jag inget om att ex-rödvingen sitter i båset.
• • •
Tänk om Nash återvänder till Columbus.
Så lugubert det vore.
• • •
Nej, Idsint, det ska ALDRIG vara vinter.
Det är därför Big Bjuppie ständigt överväger att flytta till Tampa.
• • •
Kan vi få chocknyheten nu då:

”Senators trade Erik Karlsson to Golden Knights for James Neal, Shea Theodore, two firstrounders and one secondrounder”.
Gimme gimme!
• • •
Hör jag rätt, har Robert Hägg satt in fler tacklingar än någon annan i hela ligan den här säsongen?
Det är ändå lite fränt.
• • •
Ser på Twitter att Rangers har sin årliga Casino Night på Empire i Yonkers.
Ja, de behöver nåt annat än hockey att tänka på, that’s for sure…
• • •
När dom är bra, Flyers, då är dom fanimig bra på riktigt.
Tänk det här laget mot Pens i första slutspelsrundan…det vattnas ju i hela ansiktet bara jag tänker på det.
• • •
Apropå det:
Nu ska det ätas lite läckerheter de just bar hit från Hill Country BBQ Market på 26:e gatan.
Bon apetit, ber jag att få säga till mig själv.

Jaha, nähä, inga poäng för Oskar under NHL-karriärens första 20 minuter – och inget annat som föranleder den typ av ”Succén-i-natt”-rubriker Viberg fruktar…
Men han han ser handlingskraftig och djärv och pigg ut – i synnerhet när han trampar in mot målet med samma beslutsamhet som andra Gävle-bor jag känner trampar in mot ölkranarna i trånga barer.
Lovande start, ändå.
• • •
När nu Bruins, av någon anledning, nöjt sig med Holden är det väl Toronto och Tampa som kommer ge sig in i ett chicken race om Ryan McDonagh.
Rangers borde kunna tvinga av den slutliga vinnaren rätt så avsevärda tillgångar.
• • •
Fast, ah, vad onödigt av Flyers att hamna i underläge.
De är ju bättre laget här – med marginal.
• • • 
Märkliga dagar i New York nu.
Idag hade vi 22 grader varmt och imorrn blir det 25 – för att återvända ner till åtta på torsdag.
”Åh, klimatet är uppfuckat”, säger ni.
Det är det nog, men så här psykedeliskt har vädergudarna alltid uppfört sig i just New York.
Ibland vet man verkligen inte om det är februari eller juni.
• • •
Och de som står längst fram i kön för att få bjuda på Big Rick Nash är tydligen Columbus, Nashville, Dallas och Tampa.
Där ska Gorton också kunna tömma sina fellow GM:s på lite blod.
• • •
Det störde mig big time att Red Wings – läs: Dylan-fyllan Larkin – med en sketen halvminut kvar slarvade bort chansen att ta två poäng mot Toronto i förrgår.
Om de vunnit hade de faktiskt bara haft fem poäng upp till strecket och åtminstone stått på tröskeln till playoff-racet.
Men nä.
Nu har de chansen att sätta tänderna i sista halmstrået igen, men då måste de slå ett Nashville som garanterat vill ha revansch för den oväntade förlusten i Bridgestone i helgen.
Lär bli så där lagom lätt.
• • •
Jag tycker Flyers borde presenterat Mrazek för Wells Fargo-publiken på allvar redan ikväll.
Att ta sig från Detroit till Philly är verkligen ingen stor grej.
• • •
Then again, ibland känns det som mindervärdeskomplexet visavi Wings sitter kvar hos Nashville sedan alla förnedrande år de delade i Central-divisionen.
Som det gör hos gamla Southeast-lag visasvi Washington.
Konstigt det där, tiden går och hela lag byts ut – men vissa minnen och erfarenheter lever kvar som spöken i vissa klubbars själva arvsmassa.
• • •
Vilket krig det kommer bli mellan The Big Three i Atlantic under de två första playoff-omgångarna.
Ojvoj.
• • •
Jag sov bedrövligt dåligt i natt, efter ha manglat ut långa texter i 18 timmar, så nu tycker jag att jag förtjänar en….kaffe.

Oj då.
Det blev ett längre sändningsuppehåll i lilla bloggen än det var tänkt.
Men ni får ha lite överseende.
Jag är en 50-årig gubbe i betänksamt fysiskt skick och har just spenderat närapå en vecka i Vegas.
Då tar det tid att återhämta sig.
Nu känner jag mig dock åter som en torped på kryss genom öppet hav och är redo för en lång sittning i legendary gamla korresoffan.
Förtjusande matig omgång, späckad med högintressanta matcher, väntar oss denna näst sista februaritisdag nådens år 2018 – och den ska vi klippa med lust och fägring stor.
Vi tar dock, enligt gamla sedvänjor, och börjar med en Veckans Lista.
You know the drill:
Envåldshärskaren Biffens bästa och sämsta från senaste tiden.

VECKANS LISTA

1. The Vegas Experience.
– Den som behöver förklaring till denna guldmedaljör rekommenderas att läsa om samtliga blogginlägg från förra veckan. Det är bara så att de mest underhållande, elektriska och häpnadsväckande hockeyshowerna i världen just nu arrangeras på Strippen i Vegas.
2. Wild Bill 30.
– Ja, mer Vegas. För det kändes som en ära att få vara med när Wild Bill i torsdags sprängde sig genom 30-målsbarriären – och samtidigt underströk att denna hans brakande genombrottssäsong är den största överraskningen i den svenska NHL-historien. Mig förvånar det dock inte om vi får åka tillbaka och se honom hamra in även fullträff nummer 40 innan grundseriens krutrök lagt sig.
3. Trade Deadline.
– Phanuef till LA, Gaborik till Senators, Mrazek till Philly, Holden till Bruins….oh, it started. Och snart går den verkliga lavinen. Andy Williams hade fel när han påstod att julen Is the most wonderful time of the year. Det HÄR är the most wonderful time of the year.
4. Taylor Hall.
– Senaste veckorna har Devils GM, Shero, kunnat le rätt belåtet åt sin egen spegelbild. ”Den blev rätt bra, den där trejden. Det gjorde jag bra”, borde han viska för sig själv när han står där. Det är nästan så det börjar bli lite Hart-varning på Hall, no?
5. Broad Street Youngsters.
– Konecny, Nolan, Ghost, Provorov, Lindblom…nä, det är inte konstigt om Flyers-fansen börjar vädra morgonluft efter ett par sura år. De har några av ligans allra mest spännande och dynamiska kids på väg in i tidig prime. Om de nu bara fick en anständig coach också…
6. Alex Ovetjkin.
– Kanske tidernas bästa målskytt. Tänk om han spelat på 80-talet. Då hade han gjort 200 mål per säsong. Nä. Men typ.
7. Jets.
– Jag går och nynnar på Elton Johns ”Benny & The Jets” mest varje kväll. För fuck, det är ju ett faktum nu. Vi har en sann contender på Manitoba-prärien.
8. Oskar Lindblom uppkallad.
– Som Niclas Viberg på Svenska Fans alltid sagt: ”Det är för lite blågula stjärnor i Flyers. Man vill ju att svensk media ska starta lite hype runt favoritklubben” (OBS! Ironi, han tycker precis tvärtom…). Och nu, ikväll, får fjolårets SHL-kung äntligen chansen på den stora scenen.
9. Regerande mästarna.
– Fråga mig inte varför, men det känns fortfarande som att regerande mästarna, gånger två, fortfarande seglar under radarn. Och då har de ändå fem raka under bältet just nu. Det är som att omvärlden inte VILL veta att de blir lika farliga i år igen. Men det blir de.
10. Arvika-Anton, Norrans Lili & Susie, Lönta och The CEO of Everything.
– Bloggens bästa sidekicks 2018; för mig förra veckan vad E Street Band är för Springsteen.

VECKANS BU

•Dårarna i United Center.
– Det de satans rassarna utsatte Devante Smith-Pelley för i utvisningsbåset…fy fan. Jag mår illa. Så lågt, så elakt, så korkat. Heders till Hawks som gör the right thing och portar grobianerna.
•Rangers i fritt fall.
– Det som sker måste ske, det inser de flesta. Men hu, det är plågsamt att bevittna det skenande traumat på Broadway.
•Rasmus på bänken.
– Commandatore Grönborg…det här är som att Curre Lundmark skulle bänkat Foppa i Lillehammer 94. Come on, man!
• • •
Ja, the nedmontering av Rangers Class of 2012-2018 har alltså börjat nu.
Nick Holden, den gamla hackkycklingen, försvinner till Boston – i utbyte mot en Rob O’Gara och ett tredjeval.
Bra för Blueshirts – i synnerhet som denne O’Gara (som i den här bloggen kommer vara Scarlett O’Hara så fort han kliver ut på Garden-isen; alternativt ”Borta med Vinden” om han gör bort sig…) tycks gå rakt in i laget.
Men jag fattar inte riktigt vad B’s ska med Holden till.
De har redan sex backar – och säkert ytterligare några – som är bättre.
• • •
Herregud, idag kom det ju mer handfasta uppgifter om att ett antal GM:s kontaktat Dorion i Ottawa angående Erik Karlsson.
Några lär redan ha gått vidare för att priset – som sig bör – visade sig vara ”löjligt högt”.
Men fan, bara att en EK65-trade diskuteras får mitt hjärta att bulta som trummorna i en Deep Purple-dänga.
Och det kan jag säga, om Erik hamnar i en ny klubb innan deadline kommer jag att vara på plats under första matchen för denna nya klubb – om den så spelas på månen.
• • •
Om nu sidekickarna i Vegas förra veckan utgör mitt E Street Band måste jag försöka reda ut vem som är vem.
Well, CEO Sibner är både Little Steven och Mighty Max Weinberg och Professor Roy Bittan, Lönta är Clarence Clemons, Lili Savonen & Susie Marklund är Patti Scialfa respektive Soozie Tyrell och Arvika-Anton…mja, jag tror vi får se honom som Courtney Cox; hon som kom upp på scenen och dansade med Bruce i ”Dancing In The Dark”-videon och sedan blev superstar in her own right i ”Friends”.
• • •
Hoppas ni såg den Scottie Burnsides långa drapa om Sveriges mest underskattade NHL-stjärna – Mattias Janmark.
• • •
Ursprungligen hade jag tänkt lägga mitt fokus på matchen mellan Caps och Bolts ikväll, för hey, det är ju eastern seriefinal, men när Oskar Lindblom nu begår sin NHL-debut kommer jag i första hand rikta mina blå mot Wells Fargo i Philly.
Det är dags nu.
Må vi få kul – och må Oskar göra sån succé att det blir allmän flaggdag i Gävle i morgon.

God morgon – och sorry.
Tanken var ju att bloggen skulle befinna sig på Garden nu, för matinén mellan Rangers och Flyers, och visserligen har jag lyckats ta mig tillbaka till New York, men ligger tillplattad i korresoffan.
The red-eye från Vegas anlände nämligen först vid halv sju i more och när jag kom till lägenheten hade jag varit vaken över ett dygn och att då bara byta om och gå på hockey…nä, vi ska bli lite äldre än så här, är det ändå tänkt.
Synd när det är två lag som så många läsare brinner för som ska upp i ringen, på så bra tid dessutom, men ni får ta hand om föreställningen i spåret, så sufflerar jag om det behövs.
The floor is yours, vänner.