HELSINGFORS Maria Wetterstrand befinner sig av en artikel i dagens Hufvudstadsbladet att dömma i Finland. Tiden efter partiledarskapet ska fördelas mellan bostaden i Stockholm och de två lägenheterna i Åbo respektive Helsingfors. I intervjun berättar hon att barnen har kommit till rätta, dottern på dagis och sonen i svenskspråkig skola.

– Vi har alltid haft det klart för oss, finsk skola i Sverige och svensk skola i Finland, säger Wetterstrand till Hufvudstadsbladet.

Språkfrågan är viktig i Finland och framförallt hos den grupp svenskspråkiga finländare som har HBL som husorgan. Wetterstrand säger att hon tycker att det är synd att det inte finns särksillda tvåspråkiga skolor i Finland utan att barnen antingen får undervisningen på svenska eller finska.

Miljöpartiets gamla språkrör är officiellt riksdagsledamot till 15 september då riksdagen öppnar och Wetterstrand får möjlighet att lämna in sin avskedsbegäran. I stället ska hon satsa på en karriär som ”fri grön debattör” – det innebär hittills att hon skriver kolumner i Dagens Industri och ett par mindre publikationer.

I artikeln i HBL svarar hon bestämt nej på frågan om hon kan tänka sig att återuppta den politiska karriären i Finland, där hennes man Ville Niinistö efter den rekordkomplicerade regeringsbildningen är miljöminister i en blocköverskridande koallitionsregering. Däremot kan hon tänka sig att vara fri grön debattör även i det nya hemlandet.

Hon får frågan om hon anpassar sina åsikter för att inte påverka sin makes karriär. Det är en ganska dålig fråga (man vet svaret på förhand), men Wetterstrands svar är ändå lite intressant.

– Inte alls, vi är två olika personer, dels har jag nog inte så många obekväma åsikter, säger Wetterstrand.

Om man ska debattera det som har kallats vår tids enda stora fråga, miljön, så bör man väl vara beredd att inta en eller annan okonventionell ståndpunkt, vem orkar lyssna annars? 

/Erik Nises

BONUSMATERIAL

När Politikerkollen ändå är i Finland så bjussar den på lite extraläsning. Med tanke på dagens ämne passar ett utrag ur den finlandssvenske författaren och före detta riksdagsledamoten (ställde upp även i årets val men missade riksdagsplatsen med cirka 100 röster) Jörn Donners bok Anstalten – det är vad han kallar finlands parlament:

”Före detta riksdagsmän, reformerade alkoholister och rökare brukar får vad man kallar abstinensbesvär – vilka för politikernas del (i synnerhet om de har försökt men misslyckats att bli omvalda) kan ta sig uttryck i mer eller mindre välmenta råd, och kritik över politikens huvudlöshet eller brist på riktning. Reformerade alkoholister kan ansluta sig till AA-rörelsen, för de tidigare riksdagsmännen erbjuder sig massmedia, i synnerhet tidningskolumner som ett sätt att driva bort andrarna, dvs ge råd utan att ha makt. Tyvärr skapar dock den samlade offentligheten, det tryckta ordet och elektroniska medier en rådgivningens overkill som innebär att ju fler råden är, desto mindre uppmärksammas de.”