Mitt plan hem går klockan tio så jag måste lämna hotellet klockan åtta. Det är om 5,5 timmar. Och då ska jag helst ha borstat tänderna innan.

Fortfarande så pågår mötet mellan eurotopparna och det sägs också att den europeiska bankorganisationen deltar i förhandlingarna – dock på en annan plats.

Men man kan faktiskt ana konturerna av en uppgörelse, även om det inte kommer att vara klar i alla detaljer än på många veckor.

1. Värdet på grekiska statsobligationer som ägs av banker och försäkringsbolag skrivs ner till ungefär hälften.
Det hoppas man leder till att Greklands statsskuld sjunker till 120 procent av BNP 2020. I dag närmar sig den 180 procent. Den svenska siffran är knappt 40.
2. Nerskrivningen kommer att leda till att vissa banker får problem eftersom de har köpt statspapper av både Grekland, och andra länder, som inte behållit sitt värde.
De, och andra, banker måste ha tillskott av kapital. På pappret är EU-ledarna överens om att det i första hand rör sig om privat kapital, alltså främst från ägarna. I runda tal rör det sig om 1 000 miljarder kronor enligt European Banking Authority.
Men i realiteten kommer sannolikt många stater att gå in med skattepengar för att rädda sina banker.
Det är mot den bakgrunden som statsminister Fredrik Reinfeldt gör reklam för den svenska bankakuten, ett system som han tycker att hela EU borde använda sig av. Men responsen har uteblivit.
När Carnegie bank höll på att gå i putten för några år sedan tog staten över aktierna, styckade banken och sålde den – med vinst.
Samtliga EU-banker ska från nästa sommar ha en kapitaltäckningsgrad (primärkapital) på nio procent jämfört med fem i dag. Det gör dem stresståligare.
Enligt TT handlar det om 14 miljarder kronor för de fyra svenska storbankerna: SEB, Handelsbanken, Nordea och Swedbank.
3. Den tillfälliga krisfonden EFSF för euroländer i utförsbacke, som bildades förra året och upphör 2013, har i dag 440 miljarder euro till sitt förfogande och kan låna ut ungefär hälften.
Nu ska fonden ta in mer pengar, upp till en biljon sammanlagt enligt tyska kanslern Angela Merkel. Det betyder att minst 5 600 miljarder (!) kronor ska in i systemet. Sverige bidrar bara genom Internationella valutafonden.
Det är ohyggligt mycket pengar och inget man snyter ur näsan på en kafferast.