Socialdemokraterna fortsätter att studera satsningar för fler jobb och bättre skolresultat – utomlands.
I morgon åker Mikael Damberg, partiets gruppledare i riksdagen, till Nederländerna.
– De har nästintill halverat ungdomsarbetslösheten på fyra år, vi vill lära mer av vilka erfarenheter de dragit, säger han.
För en månad sedan reste S-ledaren Stefan Löfven till Sydkorea för att på plats studera det som kallats ”det koreanska utbildningsundret”. Och nu åker hans närmaste man, gruppledaren Mikael Damberg, till Nederländerna på samma tema.
Där ska han ta del av de holländska satsningarna för att få fler ungdomar att klara sina gymnasiestudier och minska arbetslösheten bland unga.
– De har haft en resa där de nära nog har lyckats halvera ungdomsarbetslösheten mellan 2006 och 2010, säger Mikael Damberg.
Under resan ska han träffa politiker, företagare och också den ambassadör som utsetts för att samordna insatser för att få unga i jobb.
Men framförallt är det arbetet med att göra gymnasieutbildningen obligatorisk och att införa ett ”ungdomskontrakt” för arbetslösa mellan 18 och 27 år utan fullständiga gymnasiebetyg som Damberg ska studera. Förslagen liknar dem som S lagt fram.
Enligt Mikael Damberg handlar det också om att ta del av de erfarenheter man dragit i Nederländerna av satsningarna.
– Vi vill ju gärna undvika att göra misstag som andra länder har gjort, så det här är också ett sätt att kvalitetssäkra våra förslag. Om de säger ”underskatta inte den här delen, där blev det inte som vi hade tänkt”, då kan man lära av det för att i stället göra smartare i Sverige.
/Anette Holmqvist
FAKTA: Här är ett axplock ur programmet för resan
• Lunchmöte med Lodewijk Asscher, minister för sociala frågor och arbetsmarknad.
• Träff med den holländska ambassadören för ungdomsarbetslösheten, Mirjam Sterk.
• Möte med Jet Bussemaker, minister för utbildning och kultur.
• Träffar Diederik Samsom, partiledare för det holländska arbetarpartiet.
Socialdemokraterna fastställde på fredagen sin lista till EU-valet i maj.
Toppar listan gör nuvarande EU-parlamentarikern och före detta ministern Marita Ulvskog.
– Jag tycker det är kul – och viktigt. EU befinner sig i en ekonomisk kris som ger oss en demokratisk kris. I medlemsland efter medlemsland tar högerextrema partier plats i parlamenten. Många av dem sitter redan i EU-parlamentet, men de kan bli väldigt många fler om vi inte är duktiga på att slåss för rätt saker på EU-nivå, säger hon.
På tredje plats på listan hamnade förra SSU-ordföranden Jytte Guteland som nu gör politisk comeback.
– Det är enormt roligt och spännande. Just nu finns det ett fönster för förändring i Europa när människor ser att den här politiken når inte ända fram. Vi behöver nya idéer, säger Guteland.
Och på sjunde plats placerades ungdomsförbundet SSU:s kandidat, förbundssekreteraren Ellinor Eriksson.
– Jag är väldigt redo för att göra en aktiv valrörelse där partiet går framåt. Jag tycker att den unga generationen håller på att sumpas bort i Europa. Det är en ekonomisk kris som slår väldigt hårt mot unga människor. Den utvecklingen måste vi vända, säger hon.
SSU har drivit kravet om att minst 25 procent av personerna på valbar plats på partiets listor ska vara under 35 år.
Ellinor Eriksson menar att man nått nästan fram i EU-valet.
– Partiet har visat att man menar allvar med att man vill vara ett framtidsparti. Nu, på de sju främsta platserna, är 29 procent under 35 år.
Socialdemokraternas lista är varvad, med varannan damernas.
Politikerkollen kunde tidigare berätta att Lärarförbundet ifrågasätter utbildningsminister Jan Björklunds (FP) påståenden om att söktrycket till lärarutbildningarna ökar.
Nu ger utbildningsministern svar på tal.
– Det är tre kategorier som ökar och det är fantastiskt glädjande. Det är förskollärarna, som varit en stor brist, men också bland lågstadielärare och gymnasielärare ökar söktrycket påtagligt sedan lärarreformen infördes 2010-2011. Förskollärare ökar mest men också de andra ökar, säger Jan Björklund.
– Men det finns fortsatt kategorier som inte ökar. Mellanstadielärare ökar marginellt och högstadielärare ökar inte alls.
Enligt Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén är det som krävs för att få fler att vilja bli lärare att höja lönerna och minska lärarnas arbetsbörda. Och Jan Björklund ger henne delvis rätt.
– Vi gör också den analysen att det är viktigt, säger han men framhåller att det inte är den enda lösningen.
Bland annat menar han att man måste se till att öka intresset för matte, teknik och naturvetenskap bland unga, eftersom det bland annat är inom dessa ämnen många lärare saknas.
Det hettade till rejält när riksdagen i dag höll interpellationsdebatt. Bakom drabbningen låg S-ledamoten Veronica Palms fråga till statsministern har förtroende för bostadsminister Stefan Attefall (KD).
När det blev den moderate ledamoten Oskar Öholms tur att stiga upp i talarstolen inledde han med en dragning av sin syn på S i bostadsfrågan. Han framhöll att Socialdemokraterna, deras ungdomsförbund SSU och LO har skilda åsikter i frågan.
Och ställde därefter en retorisk fråga till Palm:
– Med tanke på den splittring som finns, upplever Veronica Palm att hon har Stefan Löfvens förtroende att hantera bostadspolitiken?
Men något svar på frågan fick han inte. Enligt Öholm valde Palm att nonchalera honom.
– Hon valde att inte svara, säger han.
Veronica Palm avböjer att kommentera Öholms fråga.
Enligt Jan Björklund (FP) vill allt fler bli lärare. På partiets landsmöte nyligen och i sitt veckobrev från oktober slog han bland annat fast: ”Vi är på rätt väg. Det visar inte minst det faktum att söktrycket har ökat med 35 procent sedan 2006 när socialdemokraterna fortfarande styrde.”
Men det är en sanning med modifikation, menar Lärarförbundet.
– Förändringen är mycket marginell. Vi ser fortsatt ett väldigt lågt söktryck som inte alls svarar upp till det behov som finns, säger ordföranden Eva-Lis Sirén.
– När man tittar på siffrorna så visar det sig att det är Förskollärarutbildningen som står för ökningen. Och det är glädjande. Men bland andra yrkeskategorier för lärare sjunker söktrycket.
Enligt Lärarförbundet minskar studenternas intresse bland annat för att bli speciallärare och yrkeslärare. Och för att råda bot på detta menar Eva-Lis Sirén att det inte finns några genvägar.
– Höjda lärarlöner och minskad arbetsbelastning är det som krävs, säger hon.
Men hur kan man då tolka statistiken så olika?
Enligt TT:s faktakoll, som nyligen granskade Jan Björklunds påståenden, beror det på hur man definierar vad som är ”söktrycket”.
SCB och Universitetskanslerämbetet menar att det är ”antal behöriga förstahandssökande per studieplats”. Medan Björklund och utbildningsdepartementet räknar på ”antalet förstahandssökande” där också obehöriga räknas in.
Den 16-åriga pakistanska flickan Malala Yousafzai prisades i dag i EU-parlamentet. Hon fick Sakharovpriset 2013 för sina insatser för tankens frihet.
Malala blev känd efter att ha utsatts för ett mordförsök av talibanerna.
Cecilia Wikström, EU-parlamentariker för Folkpartiet, fick inte bara lyssna till när 16-åringen talade i samband med prisceremonin. Hon ingick också i en krets som fick en särskild inbjudan till en privat mottagning för flickan och dem som nominerat henne till det 25:e priset.
– Jag hoppas få ta henne i hand och gratulera henne, sa Wikström före mottagningen.
– Hon har blivit en symbol för ett kraftfullt motstånd av en person som är helt enastående. Hon har lyckats med det ingen annan lyckats med, nämligen att få talibanerna att retirera.
Efteråt twittrade Cecilia Wikström om mötet. ”Jag har mött Malala, pratat några ord och berörts mycket starkt av hennes utstrålning och värme! Ska bära mötet med mig i framtiden.”
”Hennes arbete för flickors rätt till utbildning är verkligen värd all beundran. Rätten till utbildning är något vi i Sverige och Europa håller för en självklarhet. Dessvärre är det en rättighet som undanhålls miljontals medmänniskor världen över.”
”Det tillhör väl inte ett av de vanligaste orden i den politiska vokabulären, men: Förlåt. Vi var naiva. Det blev fel.” skriver miljöpartisterna bland annat.
Enligt Jonas Sjöstedt är självkritiken välkommen.
– Det är väldigt glädjande att de inser att de har varit med och släppt loss det här vinstintresset. Under 90-talet spelade Miljöpartiet en stor roll för privatiseringen av skolan, säger han.
– När det kommer till dagens situation är det lite oklart vad de vill. Men jag hoppas att det här innebär att de är för att förbjuda vinstuttag ur skola, alltså en skarp lagstiftning.
Vänsterpartiet är det parti som tagit hårdast ställning mot vinstuttag i friskolorna. Jonas Sjöstedt menar att hans parti gärna samarbetar med MP för att stoppa vinsterna – om de gröna menar allvar med sin självkritik.
– Det viktiga är att man har ett förbud mot vinster. Det är vinsterna som är drivkraften i att inte ta emot olönsamma elever, att ge för höga betyg och att ha för få lärare. Är det så att Miljöpartiet menar allvar så tycker jag att det är enormt positivt och vi gör gärna upp med dem och lägger förslag om att förbjuda vinster.
Stefan Löfven avslutade sista dagen i Sydkorea med flera olika programpunkter. Bland annat höll han ett tal om den nordiska välfärdsmodellen på Hankuk universitetet i Seoul.
– Samma princip gäller för alla, oavsett om du är arbetstagare i blåkläder, akademiker eller VD. Denna princip är ibland under attack av Sveriges konservativa partier, men det har starkt stöd bland folket, sa Löfven.
– Jag tror att detta starka stöd härrör från det faktum att människor kan se hur det leder till ökad jämställdhet, bättre sammanhållning i samhället, och att alla vet att de själva får hjälp om de en dag blir arbetslösa eller sjuka. Och alla kommer oundvikligen att bli gamla.
På universitetet finns sedan 40 år tillbaka en svensk fakultet med elever som läser svenska och drömmer om att jobba på Ikea när det öppnar nästa år. Och med en lektor som är svensk.
Men Stefan Löfven anslöt också med en annan svensk, Peter Lundén-Welden som är vd och ansvarig på Linje 9, Seouls tunnelbana. T-banan anses vara en av världens punktligaste.
Efter att programmet i Sydkorea hade avslutats lyfte Stefan Löfven och hans medarbetare Oscar Stenström och Anne Ekberg till nästa destination – Tokyo.
Stefan Löfven (S) är just nu på studieresa i Sydkorea och pratar skola, export och innovationer.
Under en pratstund med Aftonbladet avslöjade han också sin musiksmak. Mycket svenskt blir det, gärna Ulf Lundell. Och i yngre dagar var det artister som David Bowie och Annie Lennox som gällde.
Men country, det gillar han inte.
Med ett undantag.
– Jill Johnson, säger han. Hon är bra.
Den svenska countrydrottningen spelade nyligen på Moderaternas stämma och tackade då för ”allt partiet gjort för Sverige”. Hon har dessutom i intervjuer kommit ut som M-sympatisör.
Det verkar dock inte bekomma S-ledaren.
Han har dessutom träffat kändisens mamma en gång, i samband med ett arbetsplatsbesök.