Vi på Politikerkollen är möjligen sist på bollen när det gäller att peka finger åt folk som ägnar sig åt de senaste veckornas snackis i sociala medier – ”ödmjukt skryt”. Men vi vill inte försitta chansen att lyfta fram riksdagsledamoten Maria Wetterstrand (MP) som en av de främsta i grenen. 

Här följer några exempel ur hennes twitterflöde.

”Vad tusan. Här försöker man ha självdistans och får bara en massa självförtroendeboostande kommentarer”

”10,3 procent för mp i DN:s mätning. Nu kan väl den påstådda wetterstrandeffekten slutligt anses vara motbevisad”

”Överväger spela in ett svar på mobilen, sätta autosvar på mailen och hänga en skylt om halsen: Har inte bestämt ngt om framtiden. Okej?!”

”Det här med snigelpost. Vad är poängen att skicka varenda trycksak, varje tidning, varje nyhetsbrev i landet till just mig?”

”Inser plötsligt hur jobbigt det måste ha varit att vara min sekreterare. Har jag alltid haft så här många förfrågningar?”

En av Wetterstrands followers på Twitter har provocerats så av den förre partiledarens uppdateringar att han dristade sig till att skriva till henne:

”gillade dig / gillar dig, men när Jag läser din tvitter inser jag att du helt tappat djälvdistansen, helt sjukt.” 

Det var väl ändå lite att ta i. Helt sjukt är det inte, men kanske lite… Vad tycker ni?

De som stämplar folks twitterinlägg som ödmjukt skryt beskylls ibland för att ägna sig åt att reproducera den så förhatliga Jantelagen. Men vi tycker det är en förenkling. Vad de som hojtar om Jante missat är att det är just kombinationen av skryt och falsk ödmjukhet som gör dessa tweetar så extremt roliga. 

Så Maria, fortsätt för all del att skryta men gör då som utrikesminister Bildt – skippa blygsamheten. 

”Honored to be included in the global twitterati crowd. But now it’s time to take the train to Paris”, skrev han häromdagen utan det minsta falsk blygsamhet.

Här kan du hitta fler exempel på folk som ägnar sig åt att förhäva sig under falsk flagg men blivit avslöjade.

/Erik Nises

Det kostar med annonser och man vill få maximal exponering. Annonsplats på förstasidan är att föredra, men om man är ett politiskt parti så gäller det också att ens företrädare sköter sig så att det inte blir en så kallad annonskrock.

Min kollega Erik Westerberg på tidningen Dagens Media upptäckte det här roliga exemplet på en politisk annonskrock och skrev om det i den här bloggen.

/Erik Nises

Vi på Politikerkollen har sedan sossarnas extrakongress i mars stått i närmast daglig förbindelse med en kvinna vid namn Ann Wolgers. Ibland har hon varit irriterad på oss men oftast har hon varit glad och hjälpsam när vi krävt att få reda på det ena eller det andra om hennes chef Håkan Juholt.

Men nu är det slut med det och den som har den äran att ta över Anns kneg heter Sofie Rudh och tillträder som Juholts pressekreterare 8 augusti. Hon värvades till Juholts nya team från tidningen Handelsnytt där hon har varit redaktör och reporter.

Den rent geografiska kopplingen till Håkan Juholt är att hon tidigare arbetat på Smålandstidningen Smålands-Tidningen. Juholt jobbade ju som bekant som fotograf och reporter på Östran i samma landskap. 

Ann Wolgers ska dock inte behöva gå och stämpla. Hon får ett nytt jobb som ansvarig för Socialdemokraternas långsiktiga mediastrategiska arbete. 

Jag antar att det innebär att Ann kommer att vara den som ringer oss i stället och tipsar om spännande politiska nyheter. 

Sofie Rudh måste även fylla en annan plats som Wolgers tydligen haft i teamet runt partiledaren.

Håkan Juholt berättade för några veckor sedan att Ann Wolgers håller ordning på honom och är den som verkligen vågar säga ifrån när han är ute och cyklar. En egenskap som han säger sig uppskatta.

Så här skriver Woglers själv på sin Facebook och avslöjar samtidigt vad hon tycker om oss reportrar:

”Har fått nytt jobb! Ska framöver ansvara för Socialdemokraternas mediestrategiska arbete. Tack till landets reportrar för alla dessa nattliga samtal om ditten och datten. Ni är grymma (in every sense of the word)… Life, welcome back!”

/Erik Nises

Göran Hägglund är en skämtare och brukar lyckas rätt bra. Jag har suttit och väntat på att han ska leverera även i dag men han har inte varit särskillt frekvent i talarstolen. Men så, nyss, under hans anförande i talarstolen kom det.

Han pratade om den arabiska våren, folkresningarna i Mellanöstern och Nordafrika, Libyen specifikt och man ser det komma. Ett ypperligt tillfälle att dra en vits om Juholts velande i frågan. Jo då:

– Jag vet inte varför jag tycker att det påminner om en barnvisa. Vänsterns lilla Håkan, förlåt prästens lilla kråka, skulle ut och åka och slank hit och dit. Nu har i alla fall kråkan, förlåt Håkan, tagit sig upp ur diket och vi har beslutat om en Libyeninsats, säger Hägglund.

Det är nu upp till er läsare att sätta + på Hägglunds skämt. 1 + = riktigt trist. 5 + = hysteriskt roligt.

/Erik Nises

Att Reinfedlt rätt tydligt flörtade med Fridolin tidigare kan ses mot bakgrund av det som Jimmie Åkesson just nu står och säger.

– Om man räknar med de gånger som regeringen mörkat nederlag och röststrul så kommer vi när terminen är slut att räkna till 35 gånger när regeringen har haft riksdagsmajoriteten emot sig. Sverigedemokraterna har gjort skillnad, säger han.

Och låter Fredrik Reinfeldt förstå att det kan bli ännu tyngre att ro skutan.

– Det verkar finnan en samsyn inom oppositionen när det gäller A-kassan, vi är överens om höjda ersättningsnivåer, vi är överens om höjt tak.

– Det verkar finnas en majoritet i riksdagen för att stoppa ytterligare ett jobbskatteavdrag, låt oss i så fall göra det. 

Reinfeldt:

– Vårt skydd mot detta är det finanspolitiska ramverket. Om ni inte är beredda att ta ansvar för Sverige gemensamt och långsiktigt ska ni inte få förstöra det kortsiktigt.

Åkesson:

– Vi pratar inte om att äventyra statsfinanserna det handlar om att motverka regeringens lönedumpningspolitik, med försämringar i trygghetssytemen och drömmar om en låglönemarknad, ett tyst systemskifte som vi vill motverka.

/Erik Nises

Göran Hägglund kan inte hålla sig ifrån de sociala medierna ens under partiledardebatten.

Han twittrar mellan replikerna, bland annat med SVT:s Mats Knutson. Å andra sidan har han inte varit uppe i pulpeten särskillt mycket.

Här kan du följa honom:

http://twitter.com/#!/goranhagglund

/Erik Nises

Hägglund kritiserar Gustav Fridolin för att det mest besökta seminariet på MP kongress handlade om ”välfärd utan tillväxt”.

Gustav slår tillbaks, där det gör som ondast får man förmoda.

– Att KD har slutat problematisera begrepp som tillväxt hänger kanske i hop med problemen med er egen tillväxt.

Hägglunds parti huserar numer ständigt under riksdagsspärren i opinionsmätningar. Det är ett jäkla bekymmer för partiledaren.

/Erik Nises

Fridolin och Reinfeldt står nu och utbyter repliker efter den förres anförande. Det låter som två uttråkade kompisar som står och träter över nåt som de egentligen inte är osams om.

Fridolin:

– Jag saknar ambitioner för en klimatomställning

Reinfeldt:

– Vi har visst ambition.

Fridolin:

– Med de ambitioner som regeringen har skulle det skulle ta 195 år att nå målen som EU satt upp till 2050.

Hetare blir det inte mellan dessa herrar.

(Jag vill förresten passa på att varna för att citaten inte alltid är exakt exakta. Ofta har partiledarna hunnit många meningar förbi och fram när jag skriver och i bästa fall faller ett ”och” eller kanske ett ”kanske” bort. I värsta fall hela andemeningen. Men ni måste lita på att jag gör mitt bästa för att vara så exakt som möjligt och följer ni debatten noga så dra er inte för att rätta mig i kommentarsfältet)

/Erik Nises

Jag önskar att uppkopplingen här i riksdagen hade kapacitet nog för att ladda upp ett galleri över Gustavs gräsliga slipsar. Han har, för att använda Tommy Waidelichs favoritord, missmatchat som ingen annan. Han har kört rosa slipsar till gröngulrutiga skjortor, som han ofta inte knäpper ända upp. Vi ska inte ens tala om hans pullovers och koftor. Han han uppriktigt sagt se helt tokig ut i talarstolen. Min analys är att dock att han helt enkelt inte är modeintresserad. Men i dag har han lyckats. Svart kostym, ljusblå skjorta och en mörk slips som han uppenbarligen fått hjälp att knyta. Det ser bra ut.

Oj, nu missade jag vad Fridolin sa i talarstolen. Men döm mig inte, det är välkänt att det är svårt att blogga och tänka samtidigt och som kompensation bjuder jag på en länk till en ganska färsk intervju med MP:s BÅDA språkrör.

/Erik Nises

Hågglund kommer in i svart kostym, vit skjorta och lila slips. Lila är en kyrklig färg (i och för sig även anarkofeministernas färg) och Göran företräder Kristdemokraterna. Det är snyggt, det är logiskt, det är ideologiskt.

Han anklagar Juholt för att bli de politiska svaren skydlig.

– När ska du leva upp till löftet att med dig ska inte en enda fråga förbli obesvarad, frågar han. 

Det ska visa sig vara ett smashupplägg för mustachmannen:

– Jag tycker att det är en charmig fråga. Om några veckor kommer vi att börja presentera vår höstbudget. Jag förstår din entusiasm och iver att ta del av Socialdemokraternas visioner för som jag försår det går ni mest och funderar på det parlamentariska underlaget i Sverige. Vad vill ni göra med makten, säger Juholt.

Och fortsätter att mala: 

– Du är redan tömd på idéer, jag är full av dem och det kommer jag också att visa.

Han får mycket applåder.

Hägglund som brukar vara en rolig retoriker försöker med ett grepp:

– Det var någon som sa att Håkan Juholt är för yvig för att vara partiledare, låt oss se till att den personen inte får rätt, säger han.

Juholt:

– (lite lakoniskt) Det där var dåligt va, var det inte det om man ska vara ärlig.

/Erik Nises