De extra och informella EU-toppmötet är slut. Klockan åtta satte sig Fredrik Reinfeldt och de övriga 26 stats- och regeringscheferna till bords för ännu en krismiddag. Det har blivit många sedan den ekonomiska krisen slog till 2008.

Fem och en halv timme senare, det vill säga halv två i natt, var bordet avdukat och mötet slut. Frågan är vad det gav?

På sin nattliga presskonferens berättade statsministern att tre frågor diskuterats:

1. Projektobligationer, obligationer som ges ut för särskilda projekt, exempelvis ett brobygge. Vitsen är att lånen skulle vara billigare än andra lånemöjligheter.

2. Euroobligationer. I dag är ränteskillnaderna mycket stora mellan EU-länderna. Vissa får låna billigt, Tyskland lånade exempelvis häromdagen till 0 procent. Andra får låna dyrt som Spanien som nyligen fick betala nästan sex procent.

Med euroobligationer skulle alla euroländer betala samma ränta för sina lån. Det missgynnar Tyskland som därför är emot. Medan det på kort sikt skulle hjälpa skuldtyngda länder som Grekland och Spanien.

3. Mer kapital till Europeiska investeringsbanken, EIB, som bland annat lånade ut pengar till Saab.

Sedan han berättat det dömde Reinfeldt ut samtliga åtgärder. Det enda de gör är att tillföra pengar på marginalen.

Han ville i stället förbättra inre marknaden, skriva nya frihandelsavtal med exempelvis Indien och USA, förbättra utbildningssystemen och konkurrensen.

Men att gå så långt som att säga att mötet var meningslöst eftersom fel saker diskuterats ville statsmininstern inte gå. Han tyckte det var trevligt att olika åtgärder gicks igenom med ett fritt och öppet sinnelag.

Beslut om hur EU ska fortsätta kampen mot den ekonomiska krisen fattas på det ordinarie EU-toppmötet i slutet av juni.

Nu har statsminister Fredrik Reinfeldt gjort sitt inlägg på EU-toppmötet. Han förklarade att han inte gillar idén om ”projektobligationer”, ett nytt sätt att finansiera infrastrukturprojekt. Och att det är viktigt med stabila statsfinanser. Are we surprised?

Tyvärr hade bara elva av de 27 närvarande stats- och regeringschefena pratat alldeles nyss. Det betyder att det finns 26 potentiella talare till – och dem som vill ha replik.

Tidsschemat har som vanligt spruckit. Svenska delegationen tippade att mötet redan skulle varit slut. Men nu är det ingen som tror på ett slut före midnatt. Och än är det faktiskt ingen som har en aning om vad för tänkvärt mötet kan resultera i. Eller om det ens är tänkvärt.

Finansminister Anders Borg vikarierade för Fredrik Reinfeldt på den konservativa EPP-gruppens förmöte till EU-toppmötet.

Efter mötet, som nyligen avslutades på hotel Sofitel på Place Jourdan i Bryssel, kom han ut och sade till de väntande journalisterna att grunden för långsiktig tillväxt är sunda statsfinanser och stabila banker. Det upprepade han på ungefär 30 olika sätt och sedan gick han.

Ett litet tips, Borg. Du kan spela in det där och skicka ut det till alla som vill intervjua dig. Då sparar du en jäkla massa tid.

Ungefär när Borg åkte kom Fredrik Reinfeldt hit. Men han åkte direkt till EU-toppmötet och ministerrådets fula byggnad.

Det är sommarvärme i Bryssel och det kommer av allt att döma gå hett till under det informella EU-toppmötet som inleds om ett par timmar hör i ministerrådets byggnader.

Har just varit på briefing med ambassadören vid den svenska EU-representationen, Dag Hartelius. Enligt honom kan vad som helst hända. Man vet alltså ingenting men befarar att mötet kan bli långdraget, en bra bit efter midnatt.

Det är ett informellt toppmöte utan beslut och börjar klockan 19.30. Men just nu pågår möten i de stora partigrupperna, finansminister Anders Borg vikarierar för Reinfeldt på den konservativa gruppens möte (EPP). Han ska berätta vad som sades om 1,5 timmar.

Det handlar om den europeiska ekonomiska krisen och läget efter valen i Grekland och Frankrike 6 maj. Signalerna från dem är att det måste bli slut på att spara sig ur krisen. Nu är det stimulanser som gäller. Fast de får inte kosta några pengar.

Hård nöt? You bet.

Nu är EU:s vårtoppmöte slut. Nästan gång ledarna träffas blir det bara ett möte för dem som representerar euroländerna. Möjligen får Reinfeldt närvara, men inte vara med och fatta beslut.

Men statsministern var mycket nöjd med resultatet av det nu avslutade mötet. I förväg skrev nämligen han och 11 andra regeringschefer ett brev till EU:s ordförande Herman Van Rompuy. I korthet kan man säga att det handlade om att mota Olle i grind.

Sverige är nettobidragsgivare till EU:s gemensamma kassa, vi lägger i mer än vi får tillbaka. Nu, när praktiskt taget alla EU-länder utom Sverige har en utomordentligt ansträngt statsbudget, ökar medlemsländernas krav på att få pengar ur EU-budgeten. Samtidigt har EU ett kollektivt krav på sig att få igång tillväxten. Det brukar kosta pengar.

Men i brevet pekade Reinfeldt och de andra undertecknarna på att det finns sätt att öka tillväxten utan att det kostar pengar. Man kan exempelvis skriva frihandelsavtal med andra länder, som nyligen gjordes med Syd-Korea. Att riva återstående hinder för fri tjänstehandel inom EU är ett annat. Att göra e-handel över gränserna säkrare ett tredje.

– Det går att lista mycket som Europa kan göra även sedan finansministrarna stängt dörren, sade Reinfeldt.

Och det fick han, och de andra brevskrivarna, alltså gehör för. Alla åtta punkter i brevet finns med i slutsatserna från mötet.

För Reinfeldt handlade det om att mota krav på höjda bidrag från den svenska statskassan. Och han ser ut att, åtminstone tillfälligt, ha lyckats. I EU-sammanhang kallas sånt en seger.

Nu skulle mötet ha varit slut, enligt den ursprungliga tidplanen. Det är det inte.

Passar därför på att berätta lite hur ett toppmöte i EU går till. Före mötet samlas olika konstellationer till förmöten eftersom det är viktigt att ha allierade vid de här tillställningarna. Ensam är ingenting i de här sammanhangen.

Statsminister Fredrik Reinfeldt deltar alltid i två möten. Först i ett för regeringscheferna i hans partigrupp i EU-parlamentet, den konservativa EPP-gruppen. Sedan i ett som kallas NB6 på eurokroatiska, uttytt Nordiskt baltiskt möte för sex länder. Det vill säga Sverige, Danmark, Finland och de tre baltiska länderna.

Därefter susar de i bilkortege till den ohyggligt fula rådsbyggnaden Justus Lipsius i utkanten av Bryssels centrum, pratar med journalister på det sk ”apberget” (läktare vid ingången) och går sedan till sammanträdesrummet.

En del av det som avhandlas där är formalia. Nytt för det här mötet är att EU:s ordförande Herman Van Rompuy lyckats få in dataskärmar i lokalen så att deltagarna kan surfa och titta på power pointbilder. Modernt!

Men när de riktigt ska tala allvar då blir det middag. Det är under dem de verkligt viktiga diskussionerna förs.

Från varje formellt toppmöte kommer det slutsatser som man kan läsa på EU-sajten http://www.european-council.europa.eu/home-page.aspx?lang=sv.

De börjar skrivas långt innan mötet börjat. Men filas till på slutet av stats- och regeringscheferna själva. Det är det som pågår just nu och uppenbarligen finns det några stötestenar. Annars skulle mötet ha varit klart i tid. Och det är det ju inte.

EU:s ledare verkar lite morgontrötta. En halvtimme efter utsatt tid satte de sig ner vid ett stort runt bord och skrev på överenskommelsen om den nya europakten. Det vill säga det gjorde alla utom Storbritanniens David Cameron och Tjeckiens Petr Necas som inte alls tänker skriva på.

Statsminister Fredrik Reinfeldts underskrift var mycket omsorgsfull, han skrev noggrannt ut varenda bokstav. Luxemburgs superpolitiker, Jean-Claude Juncker som både är premiär- och finansminister, har varit med längre. Hans namnteckning liknade mer ett bomärke – två streck.

Europakten ska garantera att länderna verkligen sköter sina statsfinanser, vilket de ju inte gjort tidigare. Bestämmelserna gäller bara länder med euro som valuta men Sverige är med ändå.

Varför då? Läs tidningen i morgon.

Fler rapporter från Bryssel kommer så fort det finns något att rapportera om.

EU:s stats- och regeringschefers middag blev sen, men vi har varit med om betydligt långdragnare än den här.

I alla fall avvecklade de sig från matbordet vid 23.15 och därefter hade statsminister Fredrik Reinfeldt presskonferens i det rum som alltid är avdelat för Sverige och som aldrig kommer att komma i närheten av ett designpris.

Det viktigaste under middagen var en diskussion om hur EU får fart på tillväxten efter krisen. Där var Reinfeldt en av tre inledningstalare som EU-ordföranden Herman Van Rompuy valt ut. De andra var Storbritanniens David Cameron och Tysklands Angela Merkel. Inga beslut fattades, det var snarare en diskussion om goda förebilder – och avskräckande exempel.

Däremot fattade premiärministrarna beslut om att Serbien ska bli kandidatland, det vill säga så småningom inleda förhandlingar om att bli medlem i EU. Det har Sverige jobbat länge för. Nästa EU-land, nummer 28, blir Kroatien som väntas bli medlem vid nyår.

Däremot blev de inte överens om att släppa in Bulgarien och Rumänien i Schengen. Det är ett samarbete där inte alla EU-länder är med, där länderna har en gemensam yttre gräns och man inte behöver pass för att förflytta sig mellan länderna.

Nederländerna tycker att Bulgarien och Rumänien fortfarande är alltför korrumperade för att släppas in i Schengen. Nu är siktet inställt på att fatta beslut om att ta in dem i september i stället. Vad som ska ha hänt till dess är däremot en smula oklart.

Slut för i dag, tack för idag. Klockan nio i morgon fortsätter EU-toppmötet. Det gör bloggandet också

Middagen för headsen skulle nu ha varit slut. Men det är den inte.

Några röksignaler har inte läckt ut från matbordet där EU:s ekonomiska framtid, tillväxt i stället för kris, skulle diskuteras.

Men förutom framtiden skulle också några knäckfrågor ventileras. Ett av dem är om Serbien ska få bli kandidatland, alltså så småningom inleda förhandlingar om att bli EU-medlem. Vissa, eller i alla fall ett land, är tveksamt, oklart på vilka grunder.

Ett annat potentiellt rev är frågan om Bulgarien och Rumänien ska få bli medlemmar i Schengen. Det är den del av EU (där även icke EU-länder som Norge är med) där man i teorin kan röra sig utan pass. Dessa länder har en gemensam gräns mot yttervärlden.

Formellt uppfyller båda länderna kraven. Men Nederländerna säger i alla fall nej, i alla fall till ett av dem.

Det finns mycket som de europeiska ledarna kan fundera över.

En trojan hade letat sig in i min dator. Hemskt. Den var så seg att den inte gick att använda. Därför har det inte blivit ett enda blogginlägg från EU-toppmötet här i Bryssel förrän nu.

Det började för 2,5 timmar sedan med att stats- och regeringscheferna omvalde Herman Van Rompuy som Europeiska rådets ordförande för ytterligare 2,5 år. Han blir ordförande för toppmötena när bara euroländerna träffas också.

Statsminister Fredrik Reinfeldt verkade inte ha alltför stora förhoppningar inför mötet. När han anlände, med brun snygg slips, sade han att de konservativa ledarna vid ett förmöte mest hade diskuterat den fängslade Julia Tymosjenko som sitter i ett kvinnofängelse i Ukraina. Hon tillhör samma partigrupp.

Just nu äter headsen, som de kallas i de här kretsarna, middag. Under tiden diskuterar de hur de ska få fart på tillväxten i EU, det vill säga sysselsättningen.