På första bänk sitter veteranerna, de gamla partiledarna C H Hermansson och Lars Werner. Liksom den trio som fortfarande kandiderar till partiledarposter(na), Jonas Sjöstedt, i rödrutig arbetarskjorta, Ulla Andersson, i röd kofta, och Rossana Dinamarca (i svart överdel).

Nu väntar vi på Lars Ohlys avskedstal.

I morgon väljs Vänsterpartiets nionde ordförande  här i Konserthuset i Uppsala. Inte ett optimalt ställe för kongresser har vi redan upptäckt.

Biskopen emeritus Lennart Koskinen föreslås bli ny ledamot av Kristdemokraternas partistyrelse. Det föreslår partiets valberedning.

Koskinen outade sig som kristdemokrat i en pr-film för partiet inför valet 2010, då han fortfarande var verksam som biskop i Visby. I filmen sade han:

– KD bygger sin politik på en fantastisk förening av människosyn och samhällssyn, det man kallar personalism, sade han och rådde dessutom partiet att bredda sin familjepolitik. Ensamstående föräldrar, flyktingar och andra har behov av att finnas i ett större socialt sammanhang.

KD kommer, om valberedningens förslag går igenom, ha tre kändisar i styret. Simmaren, kommunalrådet och föreläsaren David Lega, förra vd:n i Svenskt näringsliv Ebba Lindsö och Lennart Koskinen.

Mona Sahlin har skänkt sitt ituklippta kontokort från ”Sahlinaffären” till Musikhjälpen. Just nu kan du buda på det på Tradera. Just nu är senaste budet drygt 15 000 kronor. Men auktionen pågår till och med 18 december så det kan bli mycket mer.

Kontokortet är inramat och alltså ituklippt så det går inte att handla med.

Musikhjälpen är en insamling som arrangeras av Sveriges Radio, SVT och Radiohjälpen. Temat är ”alla flickor har rätt att gå i skolan – din musik räddar liv” . Grundidén bakom Musikhjälpen är att man önskar en låt och betalar en summa för att få höra den. Alla pengarna går till Radiohjälpen.

”Sahlinaffären” började med att Mona Sahlin 1995 sade att hon gärna ville bli Socialdemokraternas nya ordförande. Kort därefter avslöjades att hon, mot instruktionerna, hade använt sitt tjänstekort även för privata utgifter. lbland dröjde hon med att betala för dem. Först tog Sahlin time out, sedan meddelade hon att hon inte längre kandiderade till ordförandejobbet och därefter lämnade hon regeringen.

Man kan ju tycka att odetaljerade överenskommelser på mycket hög abstraktionsnivå inte har så mycket med verkligheten att göra. Men det har det.

Jag bad statsminister Fredrik Reinfeldt svara på frågan: What´s in it for me? Alltså den frågan man borde ställa sig själv lite oftare medan man virrar från det ena till det andra.

Enligt honom så går 70 procent av den svenska exporten till EU. Det är alltså av vitalt svenskt intresse att efterfrågan i dessa länder hålls uppe. Annars tappar svenska företag mark och jobben blir färre. I alla fall temporärt.

Nu är ju läget värst i Spanien, Italien och Grekland. Italien och Grekland ligger på plats 12 och 14 av de viktigaste exportländerna. Grekland platsar inte ens på 30 i topp.

De flesta hade väntat sig en ny nattmangling här i Bryssel om den ekonomiska krisen. Men halv tre så var det slut och Fredrik Reinfeldt, och de andra höll sina presskonferenser.

I korthet ser överenskommelsen ut så här:

Euroländerna ska i sin lagstiftning, helst i grundlagen, ta in regeln om att statsbudgeten ska vara balansera, alltså att utgifter och inkomster ska gå jämt upp över tid.

De automatiskt utlösta straffen för höga budgetunderskott och statsskulder ska utlösas, och inte som nu struntas i. Länder utan euro kan ansluta sig till detta mellanstatliga avtal om de vill. Fredrik Reinfeldt ställer sig lite frågande till värdet för Sverige.

EU:s permanenta räddningsfond för euroländer med problem, ESM, startar redan i sommar och inte som planerat året därpå. Där får krisländer långa pengar till marknadsmässiga villkor. Minst 500 miljarder euro ska finnas i fonden men exakt hur mycket bestäms i mars. Sverige bidrar inte med några pengar alls.

Ytterligare krispengar ställs till förfogande till Internationella valutafonden IMF. Totalt handlar det om 200 miljarder euro från alla EU-länder. Fredrik Reinfeldt har redan meddelat att Sverige kommer att betala in pengar men vet fortfarande hur stor summan kan bli.

Det här lär bli något av det mest begripliga ni kommer att läsa om resultatet av det här kristoppmötet som började igår kväll.

I förmiddags signerades anslutningsfördraget mellan EU och Kroatien under högtidliga former. Kroatien har därmed chansen att bli EU:s 28:e medlemsland (Sverige är nummer 15).

Men innan allting är klart ska kroaterna folkomrösta om anslutningsfördraget. Och det ska få grönt ljus av samtliga parlament i de nuvarande 27 medlemsländerna liksom av EU-parlamentet.

Målet är att Kroatien ska vara medlem i EU 1 juli 2013.

Förhandlingarna om att rädda euron här på toppmötet i Bryssel höll på ända till klockan fem i morse, alltså i tio timmar. Statsminister Fredrik Reinfeldt hann bara byta skjorta på hotellet innan han skulle vara med i morgon-tv. Sedan var det dags att skriva under avtal och klockan elva sparkade förhandlingarna igång igen.

Enligt rådspresidenten Herman van Rompuy ska allting vara klart till 13.30. Trot´ den som vill. (jag tror inte på det)

Strax efter sju i kväll anlände statsminister Fredrik Reinfeldt till EU:s ödesmöte här i ministerrådets fula byggnad i Bryssel.

Dagens enda punkt på dagordningen var en middag som skulle ta slut vid halv elva. Den pågår fortfarande trots att klockan nu är halv ett. Och inga tecken finns på att den ens lider mot sitt slut – annat än den sena timmen.

Vad mötet handlar om är att rädda euron, några av de mest skuldtyngda medlemsländerna och, i förlängningen, EU-samarbetet.

Man är i stort sett överens om att sparka igång en planerade, permanent räddningsfond redan nästa år i stället för som planerat 2013. Den ska innehålla hisnande tusen miljarder euro.

Vad man däremot inte är överens om är hur framtida skuldkriser ska undvikas. Enligt den nu gällande stabilitetspakten får budgetunderskottet inte överstiga tre procent a BNP och statsskulden får högst uppgå till 60 procent av BNP, annars blir det böter.

Men reglerna har inte följts. Man har struntat i dem.

Därför vill Tysklands Merkel och Frankrikes Sarkozy (ofta kallade Merkozy) skriva in reglerna i EU:s grundlag. Det vill inte EU:s ordförande Herman Van Rompuy, han tycker det räcker med en ändring i ett tilläggsprotokoll till EU-fördraget.

Det vill inte statsminister Fredrik Reinfeldt heller. Han hävdar att det inte är juridik som kommer att rädda euron utan finansiella muskler och stringens.

Låter som ett munter middagssamtal. Eller?

Världens längsta lunch avåts också i EU. Den började mitt på dagen 2 maj 1998. Och avslutades mitt i natten. Vad handlade den striden om? Vem som skulle bli chef för Europeiska centralbanken, ECB, en holländare eller en fransman. Det slutade med att de delade på uppdraget.

Mitt plan hem går klockan tio så jag måste lämna hotellet klockan åtta. Det är om 5,5 timmar. Och då ska jag helst ha borstat tänderna innan.

Fortfarande så pågår mötet mellan eurotopparna och det sägs också att den europeiska bankorganisationen deltar i förhandlingarna – dock på en annan plats.

Men man kan faktiskt ana konturerna av en uppgörelse, även om det inte kommer att vara klar i alla detaljer än på många veckor.

1. Värdet på grekiska statsobligationer som ägs av banker och försäkringsbolag skrivs ner till ungefär hälften.
Det hoppas man leder till att Greklands statsskuld sjunker till 120 procent av BNP 2020. I dag närmar sig den 180 procent. Den svenska siffran är knappt 40.
2. Nerskrivningen kommer att leda till att vissa banker får problem eftersom de har köpt statspapper av både Grekland, och andra länder, som inte behållit sitt värde.
De, och andra, banker måste ha tillskott av kapital. På pappret är EU-ledarna överens om att det i första hand rör sig om privat kapital, alltså främst från ägarna. I runda tal rör det sig om 1 000 miljarder kronor enligt European Banking Authority.
Men i realiteten kommer sannolikt många stater att gå in med skattepengar för att rädda sina banker.
Det är mot den bakgrunden som statsminister Fredrik Reinfeldt gör reklam för den svenska bankakuten, ett system som han tycker att hela EU borde använda sig av. Men responsen har uteblivit.
När Carnegie bank höll på att gå i putten för några år sedan tog staten över aktierna, styckade banken och sålde den – med vinst.
Samtliga EU-banker ska från nästa sommar ha en kapitaltäckningsgrad (primärkapital) på nio procent jämfört med fem i dag. Det gör dem stresståligare.
Enligt TT handlar det om 14 miljarder kronor för de fyra svenska storbankerna: SEB, Handelsbanken, Nordea och Swedbank.
3. Den tillfälliga krisfonden EFSF för euroländer i utförsbacke, som bildades förra året och upphör 2013, har i dag 440 miljarder euro till sitt förfogande och kan låna ut ungefär hälften.
Nu ska fonden ta in mer pengar, upp till en biljon sammanlagt enligt tyska kanslern Angela Merkel. Det betyder att minst 5 600 miljarder (!) kronor ska in i systemet. Sverige bidrar bara genom Internationella valutafonden.
Det är ohyggligt mycket pengar och inget man snyter ur näsan på en kafferast.

… och fortfarande har mycket litet sipprat ut. Men det verkar klart att bankerna ska rekapitaliseras och få en högre kapitaltäckningsgrad för att bli motståndskraftigare i kristider. Det har åtminstone EBA, European banking authority, gått ut och sagt.

Och de borde väl veta, även om inget head of state or government ännu sagt något.