Han har kallats allt från ”den nye Paul Scholes” till ”den nye Paul Gascoigne”.
– Too good to fail, sa MUTV:s expertkommentator Paddy Crerand.
Ändå har Manchester United gjort sig av med supertalangen Ravel Morrison.
Varför?
Och, en ännu intressantare fråga: Finns det ett större strukturellt problem med dagens ungdomsstjärnor?

I tisdags, under transferfönstrets deadline day, blev en av vinterns mest omtalade spelare i England klar för en ny klubb.
Ravel Morrison, 19 år i torsdags, lämnade Manchester United för West Ham. Championship-klubben betalar £650 000 för mittfältaren, en summa som kan stiga till £2m-£2,5m. Spelaren hade utgående kontrakt och skulle ha gått gratis i sommar.
– Jag är väldigt glad över att ha signat. Övergången skedde snabbt och jag ser fram emot att förhoppningsvis få gå upp till Premier League med West Ham, sa Ravel Morrison när övergången blev offentlig.

Ravel, who? Ni som undrar är ursäktade. Ravel Morrison har aldrig spelat för Manchester United i Premier League. Han har gjort tre framträdanden i Ligacupen. Sammanlagt 67 minuters speltid. Ändå är han mer känd än många spelare som tillhört A-truppen i flera år. Säg så här, som någon uttryckte det: En kontraktsförhandling med Ben Amos hade inte ”trendat” på Twitter.
Fotbollen har haft många bad boys, många talangfulla rebeller, men ingen som Ravel Morrison, som blott 18 år blivit så omskriven efter bara tre inhopp i Ligacupen.
Inom klubben har han fått stämpeln som en supertalang ända sedan han gjorde mål mot Chelsea i FA Youth Cup som 15-åring. Det fick The Times att undra ”när vi senast såg sån balans och djärvhet från en engelsk 15-åring”. Telegraph spådde att han ”kan bli en joker till VM 2014”.
Vänstermittfältaren, som även kan användas centralt, har representerat England på U16-, U17-, U18 och U19-nivå. Det har sagts att han ”har potentialen att bli en av stjärnorna i sin generation”. Vissa hävdar att han är den största talangen som kommit fram ur akademin på många år. Förväntningarna och förhoppningarna blev inte mindre efter att han för första gången jämfördes med Paul Scholes.
Manchester United har kunnat luta sig mot Scholes i snart två decennier, i fyra-fem år har sir Alex Ferguson försökt hitta en långsiktig ersättare. Han har ännu inte lyckats. Situationen blev så bekymmersam att 37-årige Paul Scholes fick göra comeback förra månaden.
Hur kan Manchester United släppa en sådan jättetalang?
Fallet är mer komplicerat än man kan se på ytan.

Bakom kulisserna har Manchester United fått brottats med en rad problem som Ravel Morrison skapat utanför planen. Han har åtalats för två fall av hot mot vittnen. Han har polisanmälts för att ha misshandlat sin mor.
För en månad sedan stod Morrison i rätten, Trafford youth court, med hot om att skickas till ungdomsanstalt. Bilden av Ravel Morrison visar en yngling som handlat impulsivt utan att tänka på konsekvenserna. Hoten som blev rättssak riktade sig mot en 15-årig pojke, vittne till ett gaturån. Manchester United-spelaren hade framfört hot via telefon, han ska även ha hotat pojken vid hans hem och varit med i en grupp på 15-20 som samlats för att kasta en tegelsten genom fönsterrutan. Pojken var så traumatiserad av händelsen att hans familj lade ut huset till försäljning.
Morrison riskerade ett års fängelse. Domaren nöjde sig med ett års villkorlig dom, men tillade att hans handlande hade varit ”förfärligt”. Vid nästa snedsteg skulle hon ”personligen se till att han hamnade bakom lås och bom”.

Ravel Morrison hamnade i mer trubbel. Några månader senare stod han i Salford magistrates court efter att ett bråk med flickvännen spårat ur. Fotbollsstjärnan hade slängt ut hennes mobiltelefon genom fönstret. Den gången blev det böter på £600.
Manchester United har försökt att tygla spelaren. Men sir Alex Ferguson och ledarstaben hittade inget sätt att hantera problembarnet. Istället har det kommit rapporter om fler missade träningar, fler sena ankomster till samlingar.
Morrisons vänner har sagt att vissa av förseelserna har varit för att göra andra nöjda, som den gången han gav bort en A-lagsspelares fotbollsskor till en vän. Nyligen gick ett rykte om att Morrison ska ha stulit Rio Ferdinands klocka i omklädningsrummet. Det gick så långt att Ferdinand fick dementera på Twitter:
”Whoever saying you nicked a watch from training that was mine is talking rubbish…see you at training monday”, skrev Rio.

Efter den villkorliga domen för övergrepp i rättssak förra sommaren stod klubben fortfarande bakom tonåringen. Vd:n David Gill sa i juli:
– Han är en fantastisk spelare och vi ger honom allt stöd inom klubben. Vi diskuterar den bästa lösningen och hjälper honom. Han är väldigt, väldigt talangfull och de mest lämpliga inom klubben kommer att säkerställa att vi ger honom en hjälpande hand.
Ravel Morrison har bott hos sina mor- eller farföräldrar några mil norr om Manchester, medan hans mor har bott i en annan del av staden med de yngre bröderna. Morrison har velat flytta, men klubben har bedömt att det är bättre att han omges av vuxna. Både Gary Neville och Rio Ferdinand har erbjudit sig att låta honom bo hos sig. Paul Scholes och inte minst Alex Ferguson har haft samtal med Morrison för att försöka få honom att ta tillvara på sin talang.
Ingenting verkar ha hjälpt.
– Jag vet inte varför United-fansen snackar om Morrison när han inte ens bryr sig om att stiga upp ur sängen på morgonen, sa en lagkamrat i juniorlaget till supportertidningen United We Stand.
Sir Alex Ferguson hade lovat Ravel Morrison att han skulle flyttas upp i A-truppen om han inte hoppade över en träning på tre månader. Morrison klarade inte att uppfylla det kravet.
Manchester United fick nog och bestämde sig för att göra sig av med honom.

Fallet med Ravel Morrison visar hur svårt det har blivit för proffsklubbar att hantera dessa ”ungdomsstjärnor”. Mittfältaren som Manchester United släppt greppet om kan vara en blivande 400-miljonersspelare. Ingen vet.
För tjugo år sedan visste ingen vem som spelade i Uniteds juniorlag. Nu, med egna tv-kanaler som sänder junior- och reservlagsmatcher, med internetforum som dagligen diskuterar ”kommande stjärnor” har dessa spelare blivit uppmärksammade på ett helt annat sätt. Mycket mer än de förtjänar. Ravel Morrison har över 60 000 följare på Twitter.
När jag liverapporterade silly season under deadline day i tisdags på Sportbladet.se fick jag säkert 200 frågor om Ravel Morrison (och ett tiotal om unge defensive mittfältaren Paul Pogba). Jag gissar att få av dem som frågade har sett dessa spelare i aktion, bortsett från något enstaka inhopp.
Allt annat är en sorts allmän hausse som skapats av 2012 års mediasamhälle: Internetforum, Twitter, Facebook, Youtube-klipp.
Vilket i sin tur medför en mer gynnsam förhandlingsposition. Dagen efter att Ravel Morrison lämnat klubben skrev engelska tidningar att unge försvararen Ezekiel Fryers nobbat klubbens senaste kontraktsförslag.
Förr tjänade dessa ynglingar en tusenlapp i veckan och en korv med mosbricka i kiosken utanför träningsanläggningen. Idag kräver de topplöner. Får de inte ett lukrativt kontrakt i Manchester United har agenten ingen svårighet att hitta en annan klubb som är villig att satsa. I samma juniorlag kan en 17-åring ha signerat ett kontrakt värt över 2,5 miljoner kronor per år, medan lagkamrater spelar för 1200 kronor i veckan.
Det var ingen slump att Ravel Morrisons flytt skedde efter att han bytt agent, från Colin Gordon till Nick Rubery.
Jakten på dessa unga spelare har intensifierats med quota reglerna och Financial Fair Play. Att fynda på en ung, engelskproducerad spelare är värt mer än någonsin.

Alex Ferguson ägnade delar av en ”pre-match” presskonferens förra månaden åt att såga Ravel Morrisons ”orealistiska” lönekrav. Morrison svarade – på Twitter, förstås – att han aldrig tackat nej till något bud. Vad som är sant vet vi inte.
För några veckor sedan ringde Uniteds sekreterare John Alexander till Morrisons agent och meddelade att han kunde söka efter en ny klubb åt sin klient. Vid det laget hade klubben fått nog. En av juniortränarna hade slutat prata med Ravel Morrison. När spelarens mamma hämtade honom vid träningen ska hon ha fått veta att hennes son var ”a waste of time and not worth the hassle”.
– Det är bättre att han lämnar Manchester, sa Alex Ferguson när affären var klar.

West Ham tog risken, om det ens är någon ”risk”. Londonlaget har betalat småpengar, £650 000, för en spelare som jagats av Chelsea, Arsenal och Manchester City. Barcelona ska ha gjort en förfrågan.
Morrisons grundlön är £12 000 i veckan, med stora bonusrelaterade belopp. Om West Ham når Premier League, vilket är troligt, och Morrison uppfyller en del personliga mål kommer hans lön att stiga till £65 000 i veckan. Danny Welbeck, idag etablerad som anfallare i Manchester United och förmodligen med i Englands trupp till EM i sommar, förhandlar nu om ett kontrakt värt uppskattningsvis runt £50 000 i veckan.
West Hams tränare Sam Allardyce säger att han ska få ut det bästa av nyförvärvet:
– Enligt mästarens (Fergusons) egna ord är han en av de bästa han haft i den åldern. Det har varit problem utanför planen, jag tror att det kommer av området han växt upp i. Att komma bort därifrån och från vännerna är förmodligen det bästa för honom. Vi måste se till att de här grejerna inte händer igen och utveckla honom så han når A-laget så fort som möjligt. Jag gillar stora talanger och om du kan hitta det, om det medför lite problem, så får du hantera det. Jag ser fram emot att jobba med honom.
Ravel Morrison ska stå på egna ben nu. West Ham har valt att inte inackordera 19-åringen hos någon värdfamilj. Första tiden i huvudstaden kommer han istället att bo på hotell.
West Ham kan ha köpt sig en blivande 400-miljonersspelare eller trubbel.
Framtiden får utvisa om Ravel Morrison tar tillvara på sin talang.

Källor: Daily Mail, Guardian, Independent, Manutd.com, Talksport, Whufc.com, Wikipedia