Startsida / Inlägg

Tre slutsatser efter Blackburn-Manchester United

av Kalle Karlsson

Valencia i sitt livs form
Antonio Valencia var (återigen) mannen bakom Manchester Uniteds seger. Egentligen skulle jag kunna repetera raderna jag skrev häromveckan, men det kan vara läge att lyfta fram den tystlåtne mittfältaren igen när han är så avgörande som han är just nu.
Ecuadorianen har nu gjort lika många assist (12) som David Silva trots att han startat elva matcher färre än Manchester City-spelaren.
Hans mål i kväll var ett mästerverk. Han hävdade själv efteråt att det var 50-50 mellan inlägg och skott, men sättet han svingade kroppen för att få till en ytterskruv talar för att han faktiskt försökte skruva in bollen i bortre hörnet.
I Sky Sports hyllades Antonio Valencia av Gary Neville. För sitt mål, men också för sitt defensiva arbete.
– Valencia is a dream to play with. If I’d played more with him I could have played until 46!, sa Gary Neville.

Martin Olsson gjorde ett beundransvärt jobb på vänsterbacken mot ligans formstarkaste spelare (med god hjälp av understödet från Marcus Olsson). I den 81:a minuten, i ett läge när Marcus krupit för långt in i planen och lämnat brorsan ensam, fick Martin kapitulera. Martin Olsson hamnade på lite för långt pressavstånd (naturligt eftersom han saknade understöd) och Valencia fick utrymme att skjuta in 1-0 bakom en felplacerad Paul Robinson.

Blackburns approach – helt rätt
Steve Kean har fått utstå spott och spe under säsongen. Det gick så långt att han till och med fick skaffa livvakt för att känna sig trygg.
Men den skotske tränaren förtjänar faktiskt credit för sättet som han förändrat och förbättrat Blackburn under säsongen.
Vi talar om ett lag som inte kunde hålla nollan, ett lag som tappat sina två viktigaste försvarare i Chris Samba och Ryan Nelsen. I det läget är det viktigt att kunna svara rätt på frågan: Vilka är vi?
Indiska ägaren Venky’s har inte kunnat göra det, utan har levt kvar i sin drömvärld med illusioner om David Beckham och Ronaldinho i en blåvit tröja på Ewood Park.
Steve Kean har gjort det. Rock ’n’ roll-Blackburn är ersatt av ett mer solitt, mer disciplinerat lag.
Det är exakt så här Blackburn måste agera om man ska rädda kontraktet i den här ligan.

I kväll gjorde de defensivt en storstilad insats i 80 minuter, taktiskt helt korrekt. De sjönk djupt, lät United ha boll på ofarliga ställen, gav sina ytterbackar understöd, slet för varandra. Trots massivt bollinnehav skapade inte United mer än tre-fyra farliga chanser.
Det hade kunnat räcka till seger för Blackburn om inte Rio Ferdinand fläkt sig fram och gjort en Glenn Hysén-brytning framför fötterna på Yakubu vid ställningen 0-0. Det var ett matchavgörande moment.
– Vi var briljanta i 80 minuter. Kan vi spela så i fortsättningen kommer vi att vara fine, sa Steve Kean.
Applåderna som hemmaspelarna fick efter slutsignalen indikerar att fansen håller med om det.

Alex Ferguson brinner lika mycket som alltid
Karln har vunnit så många titlar att det är svårt att hålla räkningen, han har varit tränare för Manchester United sedan kvarn brann. Spelar ingen roll, Alex Ferguson blir fortfarande lika barnsligt glad vid varje mål.
Det är sällan man ser honom fira en seger så som i kväll, men det finns anledningar till det. Som att Blackburn borta är en svår match för United, ett ställe där de bara hade vunnit två av elva möten, som att det var på den här arenan de i praktiken förlorade titeln 2010.
– Det såg ut att bli en lång kväll, sa Ferguson efteråt.
Nu är det ju ingen som tvivlar på att 70-åringen från Govan brinner lika mycket som förr. Men om – jag säger om – någon gör det så fungerar sekvensen från i går som argument för motsatsen.
United ledde, jag tror det var med 1-0, när inhopparen Danny Welbeck försökte showa med en klackspark till Wayne Rooney. Bollen gick ut över sidlinjen, inkast till Blackburn vid mittlinjen. Ingen fara på taket? Alex Ferguson flög upp ur tränarstolen, skrek sig högröd i ansiktet över Welbeck som garanterat spelade med större säkerhetsmarginaler resterande minuter.
”Management by fear” är sedan länge förlegat i företagsvärlden, men på Old Trafford verkar det fungera utmärkt.
Ingen spelare i Manchester United vågar slappna av, vågar bli nonchalant mer än en gång i halvåret. Då riskerar man en hårtork.
Danny Welbeck fick en påminnelse om det i kväll.

***
Mina spelarbetyg, Blackburn-Manchester United:
Blackburn: Robinson 5 – Orr 6, Dann 7, Hanley 8, Martin Olsson 6 – Pedersen 6, Lowe 6, N’Zonzi 6, Marcus Olsson 6 – Hoilett 6, Yakubu 5.
Avbytare: -.

United: De Gea 7 – Rafael 6, Evans 7, Ferdinand 7, Evra 6 – Valencia 8, Scholes 6, Carrick 6, Jones 5, Rooney 7 – Hernández 5.
Avbytare: Welbeck 5, Giggs 6, Young -.

***
Senare i dag, tisdag, eller i morgon, ska ni få långläsning om en klubb som rest sig trots att de sålt sina bästa spelare. Succén bygger på en Sverigebekanting som tagit hjälp av Alex Ferguson himself.
Och så får vi inte glömma ”Omgångens lag”.

  • Tjänstgörande sportredaktör: Christoffer Glader
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Karin Schmidt, Michael Poromaa, Lotta Folcker
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB