Han lärde sig spela fotboll i La Masía, fick råd av Pep Guardiola, lämnade Barcelona på grund av Xavi, misslyckades totalt i La Liga, beskrivs som ligans trevligaste stjärna – Arsène Wenger kallar honom en ”unsung hero”.
Hans betydelse syns sällan förrän dagarna då han inte spelar.
Det här är historien om Mikel Arteta, 30, som blev liraren som Arsenal inte kan vinna utan.

Jag vet inte om ni drabbas av det här fenomenet, men vissa spelare faller jag pladask för.
Kalla det kärlek vid första ögonkastet, om ni vill.
Några exempel:
Jag minns hur jag såg Arsenal-Aston Villa på Highbury hösten 1997, pitch side, och noterade Villas vänsterback Alan Wright (för övrigt Premier League-historiens kortaste spelare, 163 cm).
Jag minns hur jag föll för en 18-årig Xavi som Champions League-debuterade i ett möte med Manchester United i november 1998.
Jag minns, också, hur jag fastnade för Mikel Arteta.
Då spelade han i Glasgow Rangers, de mötte Manchester United i Champions League hemma på Ibrox hösten 2003, nio år sedan, och den där spanjoren stack minst sagt ut i ett lag fullt av brittiska fotbollsarbetare (och en rapp Peter Lövenkrands).
Det var inte bara det faktum att han var pivote – jag gillar den positionen – han gjorde det på ett sätt som påminde om Andrea Pirlo. Elegant, smart, vårdat.
Eftersom det här var innan Spaniens framgångar, innan världen fått höra om det där dna:t på La Masía, var Arteta före sin tid.
Han var en spelare stöpt i La Masía-formen, en spelare som spred La Masías budskap redan innan den kända fotbollsakademins stenciler spridits över världen.

Mikel Arteta slog aldrig igenom i Barcelona. Han debuterade som 16-åring bland superstjärnor som Rivaldo och Luis Figo, men han visste att det fanns en spelare som stod före i kön att efterträda Pep Guardiola.
Xavi Hernández.
– Han (Pep) var väldigt begränsad fysiskt. Inte snabb. Han gillade inte att täcka stora ytor. Defensivt var han inte tuff. Han gjorde inte mål. Men han var mästerlig. Han spelade pivote på ett sätt som ingen gjort före honom eller efter. Inte ens Xavi, säger Mikel Arteta.
Arteta lämnade Barcelona, blev först utlånad till Paris SG, gjorde ett par säsonger i Rangers innan han återvände till hemtrakterna i Real Sociedad.
Det talas ofta om dna:t från La Masía, men det verkar finnas även i Baskien. Mikel Arteta växte upp i San Sebastian, tre minuter från Xabi Alonso.
– Vi spelade med varandra i nio år innan jag gick till Barca. När de (Real Sociedad) köpte mig var tanken att vi skulle spela bredvid varandra.
Så blev det inte. Xabi Alonso såldes till Liverpool. Arteta lyckades aldrig i Sociedad.

Istället gick han, på inrådan från Xabi Alonso, till Everton sommaren 2005. På ett sätt påminde förutsättningarna om äventyret i Rangers. David Moyes hade ett solitt lag med laglojala spelare. Han behövde en kreativ mittfältare.
Everton betalade endast £2,2m för mittfältaren.
Några år senare kan man lyfta fram den affären som ett exempel på Moyes skarpa fynd-öga. Arteta utvecklades till en av Premier Leagues bästa mittfältare.
Men Everton stod utanför Champions League år efter år. Det var därför ingen överraskning att Mikel Arteta nappade när Arsenal visade intresse i somras.
Det var lite överraskande. Arteta är den äldsta mittfältaren eller anfallaren som Arsène Wenger köpt sedan Davor Suker.
– Jag är 29 år så jag har inte så mycket tid kvar att ta en sån här chans. Jag har gjort mitt bästa för Everton.
Det faktum att det inte var några sura miner från Everton-fansen visar vilken populär karaktär Arteta är. Canal Plus Jonas Dahlquist, som gjort otaliga matchintervjuer på plats i England, brukar kalla Areta för ”ligans trevligaste spelare”.
Han vill inte prata om det faktum att han gick ned i lön.
– Jag behövde växa fotbollsmässigt, inte lönemässigt, säger han.

På deadline day i augusti skrev han på för Arsenal. Läget var inte tacksamt. Laget hade inlett katastrofalt i ligan, och bland annat förlorat med 2-8 mot Manchester United. Samtidigt hade Cesc Fàbregas lämnat och Mikel Arteta sågs som ersättaren.
– Jag vet att alla såg det som att jag ersatte Fàbregas, jag är spansk, spelar i liknande position… men om jag försökte vara som honom hade jag gjort ett stort misstag. Ingen krävde av Cesc hans första dag att han skulle bli lika bra som Bergkamp. Jag behövde vara mig själv, oavsett om det blev succé eller fiasko, även om folk tänkte: ”Vem är han?”.
Mikel Arteta blev inte heller någon direkt ersättare till Fàbregas, bara symboliskt. Istället har han tagit en mer defensiv roll, balansrollen. För Mikel Arteta var det som att skruva tillbaka tiden, tillbaka till åren i Barcelona.
– Jag hade mekanismen från Barcelona. Mitt jobb är att få laget att spela bättre.
Det gjorde han. Redan i debutmatchen var han en av planens bästa spelare. På ett sätt tog han över efter Cesc – han blev spelaren som styr rytmen och tempot i laget.
– Guardiola brukade säga till mig: ”Mikel, när du spelar i den positionen, måste du vara nöjd när andra spelar bra. Det betyder att du har gjort dem bättre. Försök inte finna lycka i dina egna ögonblick”. Det var viktigt.
Det har han gjort. Det är ingen slump att mittfältskollegan Alex Song gör sin bästa säsong i karriären. Med Arteta som balansspelare har Song kunnat ta ett steg upp i planen och utvecklat sitt passningsspel. Arteta förklarar:
– Jag har aldrig varit en flashig kille. Jag älskar att vinna. Om jag var självisk skulle det vara ofördelaktigt för laget.

Om Arteta fick lite kritik för att det blev lite väl mycket spel i sidled i höstas är den bortblåst nu. Spanjoren har blivit en av lagets viktigaste spelare.
Arteta är inte speciellt spektakulär. Han är inte den tuffe, hårde defensive mittfältaren som skrämmer motståndarna. Hans spel bygger mer på att placera sig rätt och förutse vad som ska ske. Men studerar man statistiken över tacklingar så kan man också notera att Arteta ofta är en av de spelare som gjort flest ”tackles”.
På det sättet påminner han om Michael Carrick, en annan spelare som fick vänta länge på sitt erkännande.
Den förre Barcelonaspelaren har inte bara varit spindeln i nätet, han är även gjort viktiga mål som i mötet med Manchester City för ett par sedan.
Om det fortfarande finns folk som tvivlar på Artetas ”impact” finns det en statistikuppgift som fungerar som bra argument:
Arsenal hade inte vunnit en ligamatch utan Arteta i startelvan före mötet med Wigan förra måndagen.
När de väl förlorade spelade Arteta bara sju minuter. Det var ingen slump att laget rasade ihop och föll i den matchen efter att han drabbats av skada i inledningen av matchen.

Mikel Arteta har inte bara tillfört kvaliteter i speluppbyggnaden. Sex mål har han gjort i ligan.

Med några få omgångar kvar står Arsenal inför en månad som kan avgöra klubbens närmaste framtid.
Därför är skadan på Mikel Arteta ytterst kritisk. Han missar resten av säsongen på grund av en fotskada (”Inget allvarligt”, enligt Wenger). Utan sin balansspelare och utan långtidsskadade Jack Wilshere måste Arsenaltränaren flytta ned Alex Song som balansspelare och ta in formsvage Aaron Ramsey.
Mikel Arteta förklarar hur hans samarbete med Song fungerat:
– Alex har alltid varit i en defensiv roll, men har talangen för att gå fram. För det behöver han hjälp, och jag vill inte att han ska vara orolig så jag stannar. När Alex är på spelhumör är det bra för laget. Någon måste ge möjlighet för andra att visa vad de har inom sig.
Exakt den spelaren har Mikel Arteta blivit för Arsenal.
En ”unsung hero”.
I dag mot Chelsea finns det chansen för att fler upptäcker hans betydelse.
Eftersom han inte spelar.

FAKTA/Mikel Arteta – år för år
1999-2002 Barcelona B
2000-2002 Barcelona
2002-2004 Rangers
2004-2005 Real Sociedad
2005-2011 Everton
2011-?      Arsenal

Källor (citat): Independet, Times, Wikipedia

***
Har du någon/några spelare som du fallit för vid första anblicken, första gången du såg dem spela?