Chelsea sparkade tränaren som för ett halvår ledde klubben till en historisk Champions League-titel.
Ersättaren: Rafael Benítez, 52.
Chelsea-fansen protesterar.
Varför? Är hans rykte egentligen sämre än det borde vara?

När fotbollsetablissemanget bedömer fotbollstränare är kriterierna enklare än för något annat jobb.
Det spelar ingen roll hur du gör som manager.
Det spelar ingen roll om du är en hårding som Felix Magath, en galning som Marcelo Bielsa, en entusiast som Martin O’Neill, en gentleman som Marcello Lippi, en taktiker som Francesco Guidolin eller en ”mjukis” som Martin Jol.
Allt kommer ändå alltid att handla om resultaten. Det är det enda vi utomstående har att förhålla oss till.
Vad dessa herrar egentligen har gjort bakom kulisserna vet vi inte eftersom vi sällan får den sortens inblick. Till skillnad mot spelarna som vi ser i aktion varje vecka och själva kan bedöma. Vi kan inte, som vi gör om vissa spelare, säga att en tränare ”gör ett stort jobb i det tysta” eftersom vi inte vet det. Vi kan få indikationer från spelare som berömmer sin manager, men det är sällan sanningen som kommer fram.
– Roberto Di Matteo är en perfekt manager, sa Juan Mata för ett par veckor sedan.
Di Matteo fick sparken igår. För att ta ett exempel.

Därför har vi relativt lätt för att värdera tränare som verkat en längre tid. Vi gör en snabbtitt på deras cv, bedömer resultaten kontra resurserna de hade att arbeta med.
Alex Ferguson är ett fenomen. José Mourinho är en av de bästa, Marcello Lippi likaså. Carlo Ancelottis meritlista kan ingen snacka bort.
På samma sätt är vi överens om att Phil Brown inte hör hemma i det sällskapet. Inte Graeme Souness eller Gary Megson heller.
Men så finns det tränare som delar opinionen. Rafael Benítez är en av dem.
I hans fall har de flesta en bestämd åsikt.
Fråga många Liverpoolfans och de bugar sig dubbelvikta av beundran.
Fråga folk i Italien och de skakar på huvudet.
Det kan tyckas märkligt eftersom en tränare som vinner Champions League med Djimi Traoré i startelvan aldrig mer borde kunna ifrågasättas.

Rafael Benitez är en ”å ena sidan, å andra sidan”-tränare.
Å ena sidan är han tränaren som tog över Valencia 2001 och förde klubben till två ligatitlar, 2002 och 2004, under en tid då Zinedine Zidane stod på toppen av sin karriär i Real Madrid. Å andra sidan var Valencia inget dussingäng. Det lag Benítez tog över hade nått två raka Champions League-finaler.
Å ena sidan basade han i Valencia över det mest imponerande lagbygget i fotbolls-Europa under 00-talet. Å andra sidan var det kanske företrädaren Hector Cuper som lagt grunderna till det.
Å ena sidan tog Rafael Benítez Liverpool till en oförglömlig Champions League-seger 2005 efter en heroisk vändning mot Milan. Å andra sidan slutade hans lag bara femma i ligan det året, vilket hade varit mer kännbart om inte Uefa gjort ett undantag och gett laget ett ”wild card” till nästa års CL (efter det ändrade Premier League reglerna och slog fast att en CL-vinnare automatiskt får en CL-biljett till nästa år).
Å ena sidan värvade han Fernando Torres till Liverpool. Å andra sidan var det han som åren 2004–2009 värvade 75 andra spelare till Anfield, varav få blev lyckade.
Å ena sidan lyckades han föra Liverpool till en ny Champions League-final 2007. Å andra sidan misslyckades laget med målet i ligan – att slåss om ligatiteln.
Å ena sidan ledde han Liverpool till den poängmässigt bästa Premier League-säsongen 2008/09. Å andra sidan misslyckades han att bygga vidare på den framgången året efter.
Å ena sidan var det  han som hämtade Xabi Alonso. Å andra sidan var det han som sommaren 2008 ville göra sig av med Alonso och istället värva Gareth Barry.
Å ena sidan var det han var basade för ett Liverpool som slutade sjua säsongen 2009/10, vilket var starten till klubbens fall. Å andra sidan var det under en tid då ägarsituationen i klubben var ytterst osäker och satte hinder för laget.
Å ena sidan spenderade han enorma pengar på transfermarknaden på misslyckade spelare. Å andra sidan klagade han alltid på att hans ”net spend” inte var så stort som han hade önskat.
Å ena sidan fick han inte fram en enda egenfostrad spelare som etablerade sig i a-laget under sin tid i klubben. Å andra sidan var det han som styrde upp akademin och hämtade in Raheem Sterling, Suso och Jonjo Shelvey.
Å ena sidan gjorde han fiasko i Inter. Å andra sidan tog han över efter José Mourinho – bland det svåraste man kan göra som tränare.
Så här kan man vrida och vända.
Den viktigaste poängen är dock:
Rafael Benítez förde Liverpool till två Champions League-finaler inom loppet av tre år med ett ytterst begränsat material. Det är en enorm bedrift som ingen kan ifrågasätta.
Men det är ett tag sedan. Det är snart sju år sedan han vann en titel (förutom de två han fick ”på köpet” i Inter, Supercupen och klubblags-VM, vilket Mourinho var noggrann med att påpeka).

Rafael Benítez är en fascinerande ledare.
Redan som juniorspelare i Real Madrids akademi skrev han analyser om lagkamrater på små lappar. Han blev tränare redan vid 26 års ålder.
Han är en teoretiker uti fingertoppsspetsarna. Han värvade Glen Johnson för stora pengar bara för att ägna första tre veckorna åt att påtala spelarens brister i defensiven.
Hans fotbollskunnande är odiskutabelt. Hans man-management är mer osäkert.
Rafael Benítez är inte tränaren som smörjer spelarnas egon. Steven Gerrard har berättat att han längtade efter att få höra ett ”well done”. Fernando Torres har berättat anekdoten om när det läckt ut i pressen att han skulle bli pappa.
– Gratulerar, Fernando, sa Benítez när han kom ned på träningen.
– Thanks, boss! svarade anfallaren.
Fernando Torres utgick från att det handlade om flickvännens graviditet. Det skulle han inte ha gjort. Benítez fortsatte:
– …du tog ju den där löpningen mot första stolpen precis som vi pratat om.

Liverpoolfansen lever på minnena från Istanbul och vissa överskattar Benítez förträfflighet. Interfansen kommer ihåg den svarta hösten 2010 och underskattar spanjoren.
De neutrala har en tendens att negligera meriterna och istället fokusera på hans personlighet. Det ständiga klagandet på för lite resurser.
Chelsea-fansen?
De känner för Roberto Di Matteo som dels var en populär spelare i klubben, dels gav dem en magisk vår.
De är besvikna på att en klubblegendar har fått sparken utan att ha fått en ärlig chans. De vet att Benítez meritmässigt inte är ett sämre val, tvärtom. Men de vill inte ha en legoknekt som fortfarande har sitt hjärta hos en av rivalerna.
– Vi behöver inte ge bort löjliga flaggor till våra fans för att vifta. Våra fans visar hjärta och det är allt vi behöver. Det är fansens passion som hjälper oss att vinna, inte flaggor, sa Benítez 2007 om Chelseas fans.
Sådana citat får han brottas med nu.

***
Är han rätt man för Chelsea?
Nej, jag är tveksam. Visserligen är han en tillfällig lösning fram till sommaren då klubben kommer att försöka få loss Pep Guardiola, men för att lyckas måste Chelsea åtminstone slåss in på mållinjen om ligatiteln och ta ytterligare en titel (beroende på utgång av CL-äventyret).
Han är ett impopulärt val bland supportrarna. Igår samlades Chelseafans och sjöng om Benítez.
”Rafael Benítez, you´re not welcome here” och ständiga ramsan om ”fat, Spanish waiter”.
– När han var manager i Liverpool och vi hade José Mourinho var han väldigt negativ till Chelsea, väldigt oförskämd mot oss. Allting när något gick snett var det någon annans fel, säger Dave Johnstone, redaktör för Chelsea-fanzinet cfcuk.
Rafael Benítez kan få tufft om han får en dålig start.

Vad kan han göra rent spelmässigt?
Rafael Benítez är en erkänt skicklig taktiker och har byggt gedigna lagmaskiner i både Valencia och Liverpool. Jag tror att han kan rätta till bristerna i defensiven, men eftersom Roman Abramovitj kräver så mycket av sin manager kan knappast Benítez kan leva upp till alla kriterier. Det räcker inte att vinna matcher och titlar i Chelsea – laget ska vinna ”snyggt” och underhålla sin ägare. Spanjoren är inte känd som managern som bjuder på sevärd fotboll eller ger sina spelare fria tyglar. Han är pragmatisk. Kommer Juan Mata, Oscar och Eden Hazard trivas med en teoretiker som förordar ett striktare försvarsarbete? Formsvage Fernando Torres spelade sitt livs fotboll under Benítez i Liverpool. Anfallaren lär få förtroendet igen och kanske kan få ett (litet) lyft med en rakare, mer ”direkt”, fotboll.

***
Vad är din bild av Rafael Benítez?
Över- eller underskattad?
Har han sett sina bästa dar eller tror du han kan lyfta Chelsea?