Lambert måste få in rutin
Den 15 december vann Aston Villa på Anfield med 3–1. Det var en blytung seger för Paul Lambert, för ägaren Randy Lerner, för fansen.
Under hösten har det funnits ett stort frågetecken kring ”nya Villa”. Den nye managern från Norwich har satsat på de unga spelarna, på de oprövade och satt stjärnan Darren Bent i frysboxen. Resultaten har varit blygsamma, spelmässigt har det stundtals sett bra ut, ofta tveksamt.
Mot Liverpool mönstrade Villa sin yngsta startelva någonsin i Premier League (23,6 år) – och vann. 5-3-2-systemet fungerade perfekt. Nathan Baker var en jätte i försvaret. Christian Benteke var ett monster i rollen som ensam striker.
Entusiasmen var, av förklarliga skäl, stor hos fansen. Var det här kickstarten för en klättring mot övre halvan?
Det borde förstås ha varit det, men följden blev en helt annan.
En vecka senare kom den försmädliga 0–8-smällen borta mot Chelsea. Sedan kom 0–4 mot Tottenham.
Fansen accepterade läget. Jag tvivlar på att något annat lags supportrar tagit storförlusterna lika bra. De sjöng till och med till stöd för Lambert.
Men dagens 0–3 hemma mot Wigan har förändrat stämningsläget. Den publik som tidigare stöttat Paul Lambert fullt ut vädrade sitt missnöje. Delar av publiken lämnade arenan efter knappa timmen spelad.

Får Paul Lambert sparken nu? Nej, jag tror inte det.
Aston Villa har haft en oroväckande trend de senaste åren, truppen har gradvis försämrats år för år.
Det är rätt talande att flera av de mest namnkunniga och bäst betalda spelarna – Richard Dunne, Stephen Ireland, Charles N’Zogbia, Shay Given, Darren Bent – har varit petade.
Efter två dystra år med Gérard Houllier och Alex McLeish är fansen luttrade. De förstår att det inte går att byta tränare varje år.
Skotten är inte felfri. Hans val att spela 3–5–2 på Stamford Bridge och 5–4–1 hemma mot Tottenham – istället för tvärtom – framstår som ett av de märkligaste taktiska dragen den här säsongen.
Och nu brinner det. Något måste göras. 0–15 på tre matcher är alarmerande.

Paul Lamberts strategi att satsa ungt är beundransvärd, men det är uppenbart att Aston Villa behöver få in rutin.
En långsiktig vision blir uddlös om den fäller krokben för klubben på kort sikt.
Aston Villa har ett gäng spelare som skulle kunna gå in i andra klubbar utan att göra bort sig, men som inte är tillräckligt bra för att luta sig emot vecka efter vecka.
Mot Chelsea sprang ett gäng Villa-spelare runt med hängande huvuden utan att någon var beredd att ta befäl.
Januarifönstret kommer att bli avgörande.
Darren Bent lär säljas. Där handlar det om att kräma ut så mycket pengar som möjligt för att kunna släcka de mest akuta bränderna. Främst en mittback, en central mittfältare och en striker.
Jag hoppas ägaren Randy Lerner inser att han behöver öppna plånboken. Jag hoppas Paul Lambert inser att han inte bara kan spela ungt och oprövat utan behöver en mix mellan rutin och entusiasm.
Annars finns risken att kräftgången fortsätter. Och då kan Aston Villa spela i Championship nästa höst.

Vidic kan lösa Uniteds försvarsproblem
Manchester United hade inför dagens match släppt in 28 mål i Premier League. Fler än de gjorde på 38 matcher säsongen 2008/09.
Alex Ferguson sa på presskonferensen i fredags att han inte hade någon aning om hur han skulle lösa försvarsproblemen.
Men han kanske insåg att mycket kommer att lösa sig automatiskt när Nemanja Vidic har fått spela in sig i mittförsvaret. Serben startade idag bredvid Jonny Evans och det var påtagligt hur mycket han betyder.
Efter en första halvlek med hemmadominans reste sig West Bromwich efter paus. Stundtals tryckte de på rätt rejält. Så mycket att Alex Ferguson kände sig tvingad att dra ned Antonio Valencia som wing-back till höger för att Chris Smalling skulle få extra hjälp mot Peter Odemwingie och för att få in en extra huvudspelare centralt i banan.
Men vid varje inlägg, varje boll in i straffområdet, fanns en 31-årig klippa som krigade, täckte och vann nickdueller.
West Bromwich slog 26 inlägg i matchen. Den här hösten har United varit häpnadsväckande bräckligt när det gäller ”crosses”. Idag, när Vidic regerade i eget straffområde, klarade laget att stå emot, trots att WBA i andra halvlek skickade in en så skicklig huvudspelare som Romelu Lukaku.
– Han (Vidic) är en krigare. Han är en straffområdesspelare, det är ingen tvekan om det, sa Alex Ferguson efteråt.
Statistiken från matchen var rätt talande.
Nemanja Vidic gjorde flest tacklingar (3/4 lyckade), flest brytningar (4), täckte flest skott tillsammans med George Thorne (3), gjorde flest rensningar (12/19) och vann flest nickdueller (7/8).
Manchester United är ett annat lag med Nemanja Vidic i startelvan.

***
Hinner jag skriver jag fler slutsatser senare.