Han växte upp med Ole Gunnar Solskjaer som en av idolerna.
Nu kallas han själv ”super sub”.
Men Adam Le Fondre, 26, vill inget hellre än att bli av med stämpeln.
Doldisen som öser in mål för Reading har inget intresse av att sitta på bänken.

När Reading tog klivet upp till Premier League i somras lättade ägaren Anton Zingarevitj på plånboken.
Inte som andra ryska ägare gjort i den här ligan tidigare, men han lät iallafall tränaren Brian McDermott göra en tung värvning: Pavel Pogrebnyak, som gjort en stark vår på lån i Fulham, anslöt för att garantera målproduktionen.
Redan efter 25 minuter av premiären borta mot Chelsea hade Pogrebnyak påbörjat avbetalningen när han nickade in 1–1.
Men sedan tog det abrupt slut. Det dröjde till december innan ryssen hittade rätt i ligan igen.
Som tur var fanns ”Alfie”.
Spelaren som gått den långa vägen genom att kämpa sig genom de lägre divisionerna.

Jag minns när jag första gången hörde talas om Adam Le Fondre. Det var förra våren när Reading kämpade om uppflyttning.
Jag satt och slötittade på mötet mellan Reading och Leeds och fick se Adam Le Fondre hoppa in och avgöra matchen med två sena mål. En vecka senare gjorde han två mål borta i 3–1-segern mot Southampton. Ytterligare en vecka senare sköt han in kvitteringen på straff i den 90:e minuten hemma mot Crystal Palace, målet som säkrade divisionstiteln.
Adam Le Fondre hade skaffat sig en speciell plats i Reading-fansens hjärtan.
Han var lätt att älska. Han uppfyllde inte schablonbilden av en engelsk spelare som kommit fram i proffsklubbarnas akademier och fått en massa pengar väldigt tidigt i sitt liv. Adam Le Fondre gick den långa vägen.

Efter att ha startat karriären i hemmaklubben Stockport hamnade han i Rochdale i League Two. Där kom genombrottet. Målsuccén i fjärdedivisionen gav en övergång till Rotherham i samma division. Det är 3,5 år sedan.
Le Fondre att ösa in mål. Säsongen 2009/10 blev det 25 mål. Året efter 23 fullträffar.
”ALF”, eller ”Alfie”, fick kultstatus bland fansen.
Reading fick upp ögonen för anfallaren. Brian McDermott chansade och lade upp drygt 3 miljoner kronor. I augusti 2011 lämnade han League Two för topplaget i Championship.
Adam Le Fondre var inte tänkt för startelvan. I laget fanns ju Simon Church och Noel Hunt.
Det är bara 1,5 år sedan.
Nu har Adam Le Fondre tagit Premier League med storm. Hans målfacit hittills är imponerande. Den engelske anfallaren har gjort 8 mål på 8 starter och 13 inhopp.
Det har gjort att han nått kultstatus även i Reading.
– Adam kostade oss 300 000 pund. För den summan kan man inte ens köpa hans högra strumpa nu, sa Brian McDermott i lördags.
Då hade managern precis fått se sitt fynd göra båda målen och vända matchen borta mot Newcastle.

Adam Le Fondre ser inte mycket ut för världen. Han är liten och saknar de karaktäristiska kvaliteterna som andra minilirare har. Han är inte vindsnabb. Han är inte speciellt bra i en mot en-lägen. Han har inget speciellt skott.
Men han har en förmåga som är svår att träna sig till. Han är på rätt plats. Hans mål har varit av den typen, måltjuvsmål. På sina fem senaste avslut har han hittat rätt fyra gånger.
Ta 1–1-målet mot Newcastle. Ett inspel från höger, Le Fondre störtar in mot mål och styr liggandes in bollen med armen (?). Det var inte den mest konventionella lösningen, men slutresultatet är ju som bekant det som ger poäng.
Le Fondre har berättat att hans ringa storlek gör att han blir bortglömd vid fasta situationer.
– Jag är galet hur ofta jag får nicklägen. Jag har fått massor av chanser på hörnor. Motståndarna glömmer bort mig.
Adam Le Fondre är inte minst effektiv från bänken. Han har kallats ”super sub”, men trots att han växte upp som Manchester United-supporter och hade Ole Gunnar Solskjaer som förebild vid sidan av Brian McClair och Eric Cantona, skulle han helst slippa epitetet. Han vill ju starta matcher. Till Reading Chronicle säger han:
– Jag har gjort mål när jag har startat och när jag hoppat in från bänken. Jag gillar inte stämpeln ”super sub”. Jag vill spela från start, tränaren vet om det och det är frustrerande. Vi spelar 4-5-1 vilket passar en större anfallare. Det är inte mitt spel att spela ensam striker. Jag har alltid känt att jag kommer att göra mål om jag får chansen från start eller som inhoppare.

Det finns flera exempel på spelare som på kort tid gått från de lägre divisionerna till Premier League och klarat anpassningen: Grant Holt, Anthony Pilkington, Rickie Lambert. Adam Le Fondre har klarat steget förvånansvärt bra. Själv menar han att det var svårare att gå från League Two till Championship.
– Personligen har jag haft lättare i Premier League. Jag har fått fler chanser (från start) i Premier League än jag fick när jag tog steget upp i Championship.
Ibland får han nypa sig i armen när han tänker på den resan han har gjort. Från fjärdedivisionen till Premier League på ett år. Ytterligare ett halvår senare har han dunkat in åtta ligamål. De andra namnen som ståtar med åtta fullträffar: Sergio Agüero, Javier Hernández, Marouane Fellaini, Juan Mata, Frank Lampard…
– Att komma från den nivå där jag kom från och uppnå det jag har gjort på så kort tid, känns konstigt. Det är nästan en saga.

Källor (citat): Reading Chronicle, Independent, The Times, Daily Mirror, The Guardian.