Startsida / Inlägg

Därför vinner Man United titeln

av Kalle Karlsson

Fergusons eld
Ledning 3–0 hemma mot Aston Villa i den 56:e minuten, matchen sedan länge avgjord och förvandlad till en transportsträcka mot titelfirande. Men slappnar rödnosen av? Knappast.
Hans hängivenhet, hans sätt att brinna för varje boll, varje inkast, gör att spelarna i Manchester United aldrig tillåts göra något halvdant.
Vid sidan av den här elden som brinner hos skotten har han en annan trygghet att falla tillbaka på:
Statusen.
Med sin meritlista och sin odiskutabla ställning som en av fotbollshistoriens största managers kan han ta svåra beslut utan att vara orolig för konsekvenserna.
VI kan jämföra med hans tränarkollega under dagens match, Aston Villas Paul Lambert. Lambert bänkade Darren Bent i inledningen av säsongen till fördel för Christian Benteke. Med facit i hand var det rätt beslut, Benteke har varit en succé. Men sådana ”kontroversiella” laguttagningar kan han inte ta utan att riskera att ha en missnöjd spelare. Darren Bent deppade och har sedan inte gjort några avtryck alls den här säsongen.
Det är samma sak för i princip alla andra tränare i ligan. Varje laguttagning riskerar att medföra en spelare som surar för att denne inte får spela.
I Manchester United är den risken minimal.
Alex Ferguson kan använda Ryan Giggs och Paul Scholes som rollspelare (vilket han gjort i flera år) utan att de tycker att de ska spela för att ”de alltid har gjort det”.
Alex Ferguson kan skola om strikern Danny Welbeck till ytter bara för att det gynnar laget – även om det innebär att Welbecks målproduktion upphör.
Alex Ferguson kan i ena matchen spela Wayne Rooney som defensiv rollspelare för att i nästa match – mot självaste Real Madrid – bänka superstjärnan.
Svårigheten ligger inte i att ta dessa beslut. Svårigheten är att få acceptens av dessa multimiljonärer till spelare.
Där kan Alex Ferguson luta sig tillbaka i sin favoritfåtölj hemma i vardagsrummet, trygg med det faktum att den största stjärnan på Old Trafford – det är fortfarande 71-åringen själv.

Bästa truppen
Manchester City har, möjligen, en lika bra startelva. Men truppmässigt har Alex Ferguson Premier Leagues bästa och bredaste sortiment att välja mellan. Där finns matchvinnartyper, målgörare, spelfördelare, defensivspecialister, markeringsspelare, lojala arbetshästar och flexibla rollspelare.
Real Madrids, Barcelonas och Bayern Münchens första 16 spelare må vara bättre. Men sett till breddspelarna finns det ingen klubb som kan mäta sig med United. Överhuvudtaget, faktiskt.
Ta bara mittbacksalternativen: Rio Ferdinand, Nemanja Vidic, Jonny Evans, Phil Jones, Chris Smalling. Vilken klubb kan presentera en bättre uppsättning?
På centrala mittfältet finns Michael Carrick, Tom Cleverley, Ryan Giggs, Anderson, Paul Scholes, Darren Fletcher, Shinji Kagawa. Rutinerade lirare som Scholes (en av ligans bästa spelare de första tre omgångarna) och Darren Fletcher har knappt lirat. Anderson har spelat så lite att man nästan glömt bort honom.
Anfallskvartetten med RvP, Wayne Rooney, Danny Welbeck och Javier Hernández är kriminellt bra. Robin van Persies ankomst medförde att Javier Hernández degraderades till tredjeval för strikerpositionen.
På yttermittfältet har topptrion Nani, Antonio Valencia och Ashley Young underpresterat, men då har istället Ryan Giggs skruvat tillbaka klockan och avgjort matcher samtidigt som Danny Welbeck lojalt tagit på sig en roll som löpare snarare än som avslutare.
Manchester United har haft den bredaste truppen i många år nu. Det i kombination med Alex Fergusons förmåga att rotera med rätt tajming har än en gång lagt grunden till en titel.

De Gea har vuxit i kostymen
Ni minns säkert vilken mardrömsstart David De Gea fick i engelsk fotboll. Det var inte bara det att han var släpphänt vid ett par baklängesmål. Det fysiska spelet, dusterna med brittiska centertankar, blev en chock för spanjoren.
Manchester United tappade till slut titeln till City och frågan är om de hade gjort det om den ultratrygge Edwin van der Sar skjutit upp sin pension ytterligare ett år.
Den här säsongen har dock David De Gea tagit enorma kliv i sin utveckling. Hans insats på Bernabéu mot Real Madrid tillhör en av årets bästa i målvaktsväg.
Redan förra säsongen pratade målvaktstränaren Eric Steele om att den unge spanjoren jobbade hårt på gymmet för att bygga upp sig.
Nu syns resultatet av styrketräningen. De Gea framstår inte längre som den tanige, lättskrämde målvakten som fladdrade som en vante i dueller med Kevin Davies-typer.
De Gea är inte är färdig produkt ännu, men titeln visar att han är en målvakt som är bra nog för ett mästarlag. Det kändes faktiskt som sir Alex Ferguson tvivlade en aning på det tidigare under säsongen när han alternerade 22-åringen med Anders Lindegaard.
David De Gea hade en period i vintras där han släppte ett gäng farliga returer, vilket ledde till baklängesmål.

Veteraner som gav trygghet
När säsongen startade sattes frågetecken (återigen) för Manchester Uniteds centrala mittfält. Tom Cleverley har ibland visat att han är lösningen, ibland antytt motsatsen.
Men när United behövt en fältherre på mitten, en trygg hand att hålla sig i, har Michael Carrick stått där som en fadersfigur och varit lösningen på alla problem.
Hans har alltid varit underskattad, Carrick, inte minst i engelska landslaget där han aldrig varit etablerad. Men den här säsongen har han tagit klivet ur skuggan och fått erkännande även av en bredare publik. Nomineringen till priset som årets spelare var ett bevis för det.
Det är fler veteraner som klivit fram och bidragit till den här titeln.
* Rio Ferdinand har dömts ut av många, men när ryggen väl höll har den begåvade försvararen visat hur skicklig han är. 34-åringen är inte lika snabb längre, men han har gjort ett gäng heroiska insatser i stormatcherna.
* Nemanja Vidic, 32, var skadad under hösten och då svajade Manchester Uniteds försvar betänkligt. När Vidic var tillbaka var defensiven samma ogenomträngliga mur som den brukar vara med serben som general.

RvP-affären
När Robin van Persie dundrat in ett hattrick i första halvlek mot Aston Villa (alla tre mål såg ut som offside) twittrade Arsenalsupportern Piers Morgan:
”Ingen klubb har gett bort en ligatitel såsom vi gjorde när vi sålde van Persie till Manchester United”.
Den affären, Alex Fergusons upprepade samtal i somras till Arsène Wenger har onekligen haft en stor påverkan på titelracet. Extra symboliskt med tanke på att RvP valde mellan bud från Manchester United och Manchester City.
Under hösten när Uniteds spel hackade, när Wayne Rooney letade efter formen och yttrar som Nani och Antonio Valencia var pinsamt usla var Robin van Persie spelaren som bar Uniteds offensiv på sina axlar.
Han gjorde massor av mål. Inte minst tunga mål. Han nätade borta mot Liverpool, borta mot City i sista minuten, borta mot Chelsea, borta mot Tottenham, hemma mot Arsenal. I de stora matcherna var han tungan på vågen. Han gjorde skillnad i de avgörande ögonblicken som en Danny Welbeck aldrig hade kunnat göra på samma sätt.
RvP var inte bara målskytten, han var också den begåvade targetspelaren som sög in bollar och gav lagkamraterna tid.

Under våren hamnade han i en måltorka som dröjde två månader att ta sig ur. Därför var det passande att han fick sätta ett hattrick när titeln skulle säkras. Volleymålet kommer att bli symboliskt för säsongen då han sköt titeln till Manchester United.

Konkurrenter som vek ned sig
Arsenal och Tottenham var aldrig aktuella som titelkandidater efter den transfersommaren. Chelsea var inne i en generationsväxling.
När säsongen inleddes kändes det som ett slag mellan Manchesterklubbarna.
Det blev det också, även om det till slut, inte blev någon duell.
City drog tillbaka sin kandidatur.
Manchester United vann titeln enkelt för att de andra topplagen vek ned sig för enkelt.
Hur bra står sig Manchester United mot tidigare upplagor?
Inte lika bra som trippelvinnarna från 1999 och inte lika vassa som 07/08-laget med Ronaldo, Rooney, Tévez. Men väl i klass med övriga årgångar som fått tafsa på Premier League-bucklan.

Med den historiska ligatiteln ifjol trodde jag att Roberto Mancinis gäng skulle surfa vidare på framgångsvågen. Men efter en misslyckad mercato där pengar lagts på fel spelare (Javi Garcia!) var det något som saknades hos de ljusblå.
Jag räknar med en storstädning i City i sommar, jag utgår från att Abu Dhabi kommer att punga ut stora summor på ett par tunga nyförvärv.
Manchester United reste sig efter traumat förra året där Sergio Agüero sköt titeln till City i säsongens slutsekunder. United svarade.
Nu är det upp till City att resa sig till hösten.

  • Tjänstgörande sportredaktör: Martin Björkman
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB