Hann inte skriva något om playoff-finalen igår så jag publicerar den krönika som publicerades i papperstidningen igår och som även låg ute på sajten (om ni missade den).

***
På ena sidan ett Watford som stod redo med en spännande storsatsning.
På andra sidan ett Crystal Palace som redan tappat sin bästa spelare och som har sin målkung långtidsskadad.
Favoriten föll. Crystal Palace höll.
Deras hopp inför äventyret i Premier League står till det nya tv-avtalet.

Playoff-finalen på Wembley är en dag som skapar nya och nygamla hjältar.
Dean Windass sköt Hull City till Premier League för fem år sedan. Scott Sinclair blev Swanseas stora hjälte 2011.
När världens dyraste fotbollsmatch – värdet för en uppflyttad Premier League-klubb beräknas till över 1,2 miljarder kronor – var avgjord i går skrek en välbekant matchvinnare ut sin glädje.
Kevin Phillips, 40 år i sommar, vann Premier Leagues skytteliga för 13 år sedan. Fram till i går trodde många att han lagt av.
Men när planens bäste lirare, Wilfried Zaha, ordnat en straffspark för Crystal Palace i förlängningen var det Kevin Phillips som stegade fram och drog dit den i krysset bakom Manuel Almunia.
Det säger en del om Kevin Phillips; en sann måltjuv ­tappar inte sin målkänsla.
Det säger ännu mer om Crystal Palace.

Det faktum att klubben tvingats låna in – och luta sig emot – en 39-åring visar att truppen behöver förstärkas rejält. Målkungen Glenn Murray är långtidsskadad och väntas missa en stor del av nästa säsong. Wilfried Zaha är klar för Manchester United.
Tränaren, den karismatiske Ian Holloway, sa det själv efteråt:
– Jag vet inte hur vi ska klara oss kvar utan Wilfried Zaha.
Nykomlingarna till hösten – Cardiff, Hull och Crystal ­Palace – känns svagare än tidigare år.
Watford hade varit mer förberett för Premier League. Med ägarfamiljen Pozzo – som kontrollerar italienska Udinese och spanska Granada – i ryggen fanns förutsättningar för en spännande satsning. Under säsongen har Watford lånat tio spelare från systerklubbarna.
Tränaren Gianfranco Zola sa att Pozzo, vid avancemang, skulle prioritera Watford framför Udinese.
Nu får ägarna testa sitt låne-projekt i Championship ett år till.

Nykomlingarnas hopp står till det nya tv-avtalet.
Cardiff, Hull och Crystal Palace får vardera drygt 600 miljoner kronor (!) bara i tv-pengar för nästa säsong.
En förutsättning för att inte sejouren i högstaligan ska bli ettårig är att använda denna jackpott smart.
Crystal Palace behöver förstärka med flera klasspelare (och gärna ett par talanger från den ansedda akademin).
Detsamma gäller Hull City som har ett gäng rutinerade spelare som inte ansetts räcka till i Premier League.
Cardiff City, som vann Championship tämligen komfortabelt, har en starkare utgångsposition. Dels har de en bättre trupp, spetsad med Craig Bellamy, dels finns malaysiske ägaren Vincent Tan.
Han är skyldig fansen att skjuta till en rejäl värvningsbudget efter att ha bytt både klubbmärket och färg på matchdräkterna.

***
Övrigt från playoff-finalen:
* Wilfried Zaha ser spännande ut, men behöver förbättra sitt beslutsfattande om han ska ta en plats i Manchester United. Han framstår som en ung Nani; snabb, rapp, företagsam och kapabel att få saker att hända. Hans utmaning är att bli mer spetsig, ha ett bättre ”end product”.
Nu avgjorde han matchen genom att fixa straffsparken som gav segermålet och han slog dessutom ett par passningar som lagkamraterna borde ha utnyttjat bättre.

* Watford hade varit spännande att följa i Premier League, men jag gläds med Ian Holloway. Han gjorde underverk och var nära att rädda Blackpool kvar i ligan för ett par år sedan.
Han var kvalificerad för att få ett erbjudande från en annan Premier League-klubb, men istället var han kvar i Championship och tog ny sats med Crystal Palace.
Han är en snackare och kan ibland framstå som en clown, men karln har fört sina lag till tre av de senaste fyra playoff-finalerna och lett två underdogs till Premier League. Det är imponerande.
Ian Holloway var en färgklick under sitt år i högstaligan och tillför en dimension den här gången också.