I somras var han på väg bort och oönskad av många supportrar.
En månad in på säsongen har Wayne Rooney visat hur viktigt det var att Manchester United behöll honom.
Han kan mycket väl vara skillnaden mellan succé och fiasko den här säsongen.

Det fanns en tid under förra säsongen när Wayne Rooneys status dalade betänkligt. Han gjorde en, med sina mått mätt, svag säsong i fjol och kulmen nåddes när han bänkades i Champions League-mötet med Real Madrid.
I säsongens viktigaste match valde sir Alex Ferguson att starta utan spelaren som varit lagets stjärna sedan Cristiano Ronaldo flyttade till Real Madrid.
Under sommaren när Rooney och hans agent tryckte på för en flytt till Chelsea hade många United-fans tröttnat. I kommentarfälten fanns många som ville se honom stanna, men minst lika många som tröttnat och ville se honom såld.

Vad en sådan försäljning hade betytt för Manchester United kan vi bara gissa, men en månad in på säsongen har Wayne Rooney lyckats tysta en mängd tvivlare.
Robin van Persie i all ära, men Wayne Rooney är fortfarande Uniteds viktigaste spelare. Inte nödvändigtvis den bäste, men när han är i form är han den som får allt annat att synkronisera.
Och Wayne Rooney är i form.
Han imponerade stort när han hoppade in i ligapremiären mot Swansea. Han var lagets bästa spelare i andra omgången mot Chelsea. Sedan missade han mötet med Liverpool på grund av en huvudskada och United såg idéfattigt ut. I helgen gjorde han comeback och övertygade mot Crystal Palace.
Igår mot Bayer Leverkusen? Fullkomligt briljant.
Robin van Persie gjorde ett nytt akrobatiskt mål, Shinji Kagawa startade till vänster och bidrog med en del kreativitet (även om han inte får samma möjlighet att använda sina giftiga andravågslöpningar när han inte startar centralt. Nu drar han sig inåt centralt och blir en extra playmaker, men hamnar sällan i avslutslägen), Marouane Fellaini gjorde en klart godkänd debut i startelvan. Men kvällen tillhörde Wayne Rooney.
Han gjorde 1–0 (som borde ha dömts bort för offside då en offsidestående Antonio Valencia i högsta grad påverkade målvakten), han sprang in med 3–1 och han serverade Valencia till 4–1.
Rooney hann också med att bränna ett jätteläge när han och van Persie var ensamma med ett tomt mål, men det hade mindre betydelse till slut.

Framför allt ser han fit och revanschsugen ut. Drivet i steget är tillbaka. Viljan att jobba för laget har alltid funnits där, men nu finns också en nyfunnen vilja att skapa varje gång han får bollen.
Wayne Rooney vet att fjolåret var en besvikelse. När The Guardian listade världens 100 bästa spelare var Rooney på 31:a plats. Nu verkar han fast besluten om att ställa saker tillrätta. När han spelar som igår är det uppenbart att han är en spelare av högsta klass.
Footballer of the year? Det går into att utesluta om formen håller i sig.
Gårdagens match visade att Robin van Persie och Wayne Rooney, fortfarande, är ett av världens giftigaste anfallspar.
David Moyes erkände förra veckan att Manchester Uniteds sommar inte var helt lyckad.
Men den stenhårda hållningen i Rooney-frågan kanske visar sig vara klubbens viktigaste transferbeslut på många år.

***
Igår kväll snackade jag lite Fellaini och Kagawa i nya webb-tv-programmet Sportbladet show som sänds varje kväll måndag–torsdag på Sportbladet.se. Troligen kommer jag dyka upp i studion även i kväll och snacka lite inför Champions League-matcherna (runt 20.15). Häng med och ös på med frågor, gärna om Arsenal/Chelsea som spelar idag!
Update: Blev ändrade planer. Blir inget Sportbladet Show för mig idag. Däremot lajvrapporterar jag CL på Sportbladet.se med start 20.35.