Skador på nyckelspelare, tajt spelschema och ett formstarkt Newcastle på St James’ Park.
Det här var ett test för Arsenal, erkände Arsène Wenger inför matchen.
De klarade det. Nu firar de nyår som ligaledare.

På lördagen hade Manchester City tagit en knapp seger hemma mot Crystal Palace, vilket förde upp Manuel Pellegrinis lag i serieledning.
Oavgjort mot Newcastle hade kunnat bli ett tungt psykologiskt slag för Arsenal. Det är ju kring juletid som titelkandidater sätts på prov, heter det. Det upprepas som ett mantra, år efter år. För Arsenal betyder det där snacket mer än för andra toppklubbar. Tidigare har de vikit ned sig i den här typen av matcher. Tappat poäng och självförtroende. Halkat efter och fått kriga om fjärdeplatsen.
Därför var den här trepoängaren så viktig. Arsenal radade upp fyra raka matcher utan seger innan man besegrade West Ham i veckan. En ny poängförlust så hade det stora försprånget man hade för några veckor sedan varit uppkäkat. Det hade kunnat sätta sig i huvudet. Ska samma gamla visa upprepa sig?
Arsenals budskap till sig själva och konkurrenterna var tydligt: Vi menar allvar med att slåss om titeln den här säsongen.
– Det var en intensiv match mot ett bra Newcastle som utgjorde en väldigt stor utmaning, en stor fysisk utmaning, sa Arsène Wenger på presskonferensen.

Det var ingen stor tillställning. Arsenal började bäst första tio minuterna, sedan bestod första halvlek mest av ställningskrig.
Det var en match för Cheik Tioté och Mathieu Flamini, snarare än Santi Cazorla.
Newcastle attackerade mest via högerbacken Mathieu Debuchy som demonstrerade att han varit en av ligans bästa högerbackar under första halvan. Debuchy, planens bäste aktör i första halvlek, hade ett par avslut och den bästa chansen, en nick i ribban som rensades undan av Jack Wilshere på mållinjen.
Arsenal, som saknade skadade Aaron Ramsey och Mesut Özil, hade svårt att ta sig till chanser. Mer än några halvfarliga lägen skapade man inte och Olivier Giroud såg fortsatt rostig ut. Det underlättade inte att fransmannen vrickade foten och sprang runt och haltade under sista tio minuterna.
Giroud fortsatte att röra sig med vissa besvär i inledningen av andra halvlek, men Arsène Wenger behöll honom på plan (förmodligen för att han inte sätter någon tilltro till Nicklas Bendtner). Det betalade sig.
I den 65:e minuten slog Theo Walcott en frispark. Giroud utnyttjade den undermåliga markeringen från Davide Santon och nickade in 0–1. Hans första mål sedan 23 november.

Målet tvingade Newcastle, dittills rätt blekt framåt, att bli mer offensivt. Alan Pardew gick ned på trebackslinje och satte in Shola Ameobi bredvid Loïc Rémy. Med nyss inbytte Hatem Ben Arfa, som var magisk i förra omgången, fanns ett givet anfallsvapen på högerkanten. Wenger svarade med att byta in Carl Jenkinson och gå ned på fembackslinje. Det är inte ofta man ser det från fransmannen.
Det var lyckat. Visserligen snurrade Hatem Ben Arfa friskt med Flamini, som fick gå ned som vänsterback, men Ben Arfa saknade all form av ”end product” och Newcastle kändes aldrig riktigt farliga. Det hetaste lägen bjöd Wojciech Szczesny på när han sköt en framrusande Rémy i ansiktet och bollen studsade några decimeter utanför stolpen.
Arsenal stod emot, inleder nästa år i topp av Premier League och underströk det jag redan slagit fast tidigare i höst:
I år kommer Gunners vara med och fajtas om titeln ända in i kaklet.