Startsida / Inlägg

Två slutsatser efter Arsenal–Bayern

av Kalle Karlsson

Förödande utvisning avgör dubbelmötet
Snacka om att bli blåst på konfekten. Här har vi väntat hela vintern på dessa möten som fick oss att dregla redan när lottningen var klar. Och så blir det så här.
Två målchansutvisningar och allting, dramatik, entusiasm, glädje, bara dör.
I tisdags hade vi situationen där Martin Demichelis orsakade straff och fick rött kort. Igår hade vi Wojciech Szczesny som fällde Arjen Robben och åkte ut redan i första halvlek.
Jag skrev direkt på Twitter vad jag tycker om den där regeln om trippel bestraffning, och Erik Niva och Peter Wennman har understrukit det så pass nu att vi knappast behöver poängtera det mer. Vi kan bara be på våra knän om att Fifa tar det begåvade beslutet att ändra den regeln vid nästa årsmöte så att en förseelse vid en målchans inte automatiskt ger rött kort.

Arsenal hade börjat matchen så lovande. Snabbt passningsspel. Bra rörelse. Spelare som tog initiativ.
Yaya Sanogo, som överraskande nog startade på topp framför Olivier Giroud, var aktiv.
Det hade kunnat vara så annorlunda om Mesut Özil hade tryckt in straffen när han fick den stora möjligheten efter åtta minuters spel. Özil försökte vänta ut sin barndomskompis Manuel Neuer. Neuer hängde kvar med en arm och räddade. Sådana chanser måste man ta tillvara mot Bayern München.
Efter utvisningen (underbar passning från Toni Kroos till Arjen Robben) fanns det bara ett lag på plan. Arsenal försvarade sig tappert, men det var bara en tidsfråga innan de skulle kapitulera.
Har ni tänkt på det förresten? Förr pratade man ofta om att det inte alltid var en nackdel att bli reducerat till tio man. ”Det är svårt att spela mot tio man”, var en klyscha som fick vingar.
Det fanns också en viss sanning i det. Förr, med rakare spel och fler längre bollar mot en targetspelare, fick inte det numerära överläget samma effekt.
Nuförtiden är det katastrof att få en utvisning före minut 60. Att möta Barcelona eller Bayern med dagens possession-baserade fotboll är svårt nog. Med tio man är det i princip omöjligt.

Hela andra halvlek kunde Bayern spela runt som om de ställde upp i offensiv zon och lirade power play. De väntade och väntade på rätt läge och när det väl dök upp visade de spetskompetens. Toni Kroos skruvade in 0–1 i krysset med en distinkt bredsida. Philipp Lahm, som slog 122 av 123 passningar tlll rätt adress i matchen, smekte ett inlägg på hjässan på inhopparen Thomas Müller. 0–2 och så var även den här åttondelen avgjord.
Så himla synd. Det hade ju kunnat bli så mycket roligare om det åtminstone levde till returen i München.

Grym audition för Kroos
Toni Kroos, 24, har haft en bra säsong i Bayern München. Laget har öst på och toppar Bundesliga, Kroos har spelat 16 matcher från start i ligan, men han har känts överflödig bland alla klassmittfältare i Pep Guardiolas gäng. Han har dessutom hamnat i en segdragen kontraktsförhandling där klubben inte verkar villig att ge spelaren vad han vill ha i lön.
I januari spekulerades det i att Manchester United var berett att hosta upp runt 40 miljoner pund för den tyske mittfältaren. När Pep Guardiola fick frågan om Kroos kontraktssituation svarade han:
– Han är en viktig spelare. Men det kan gå fort i fotboll. Här idag, därborta imorgon.
Guardiolas ord hällde bensin på ryktena om att Kroos är på väg bort. Spelarens agent Volker Struth sa i slutet av januari till Kicker att det ”nuvarande budet från Bayern var oacceptabelt och att inga nya samtal var planerade”.

Det låter förstås osannolikt att Toni Kroos skulle välja att lämna Europas just nu bästa lag, men faktum är att han skulle inte är gjuten i ett skadefritt Bayern med Lahm, Schweinsteiger, Thiago, Götze, Martínez & Co.
Det är inte särskilt troligt att Kroos skulle vara entusiastisk över tanken på att välja ett lag utanför Champions League, men min känsla är att Manchester United i sommar kan vara beredd att lägga hisnande pengar, inte minst i lönekuvertet, för att lösa den där mittfältsfrågan som klubben kämpat med i många år. De har nyligen erbjudit ett rekordkontrakt till Wayne Rooney, som fyller 29 år i år.
Och spelare väljer ofta med plånboken, det vet vi.

Oavsett vilken klubb Toni Kroos vill flytta till, eller bara flirta med som trumfkort i förhandlingarna med Bayern, gjorde han en grym audition igår inför fotbollsvärldens ögon.
Han började med att damma i väg en grym vänster som tvingade Wojciech Szczesny till en jätteräddning redan i inledningen. Han lyfte fram en världsklasspassning till Arjen Robben vilket ledde fram till straffen och utvisningen. Han satte ledningsmålet med en världsklassavslutning i krysset. En liten stund senare träffade han stolpen med en lika behärskad bredsida. Men framför allt visade han de där Scholes-kvaliteterna som så många klubbar, inte minst Manchester United, letar efter: Förmågan att styra tempot i matcherna, hitta lösningar, värdera mellan kort och långt.
Igår hade han visserligen en tacksam uppgift. Med numerärt överläge hela andra halvlek hamnade han sällan i press. Och i ärlighetens namn är det inte så svårt att – opressad – stå och slå crossbollar. Men Toni Kroos gjorde det med sådan ackuratess att han var planens dominant. Han slog 147 passningar till rätt adress i matchen. Hela Arsenal mäktade med 158.

  • Tjänstgörande sportredaktör: Johan Lundin
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB