Ifjol kom Tony Pulis in som frälsare.
Nu har Alan Pardew anlänt med samma uppdrag.
Med ett starkt transferfönster bör chanserna vara goda.

Vi behöver knappast repetera Tony Pulis bragd förra säsongen i Crystal Palace. Den tidigare Stoke-managern tog uppdraget i slutet av november när laget var avhängt under strecket i Premier League. När säsongen var över hade laget klättrat till elfte plats tack vare en uppryckning av sällan skådat slag.
Tony Pulis gjorde det som Tony Pulis alltid gör. Styrde upp försvarsspelet, gick över på ett rakare och enklare spel – och vips, började poängen trilla in.
När Alan Pardew tog över Crystal Palace i början av januari var läget inte lika utsatt, men Crystal Palace behövde struktur efter en famlande höst under Neil Warnock.

Alan Pardew låg redan från början på plus sedan sin tid som spelare för Palace på 80-talet och början av 90-talet.
Efter en succéartad start med seger över Tottenham, bortavinst över Burnley och sedan cuptriumf borta mot Southampton har han skaffat sig ett förtroendekapital som förlusten senast mot Everton (0–1) inte kan rubba.
Tony Pulis lämnade Crystal Palace under uppmärksammade former inför premiären på grund av att styrelsen inte finansierade värvningar i tillräckligt stor utsträckning.
Därför är det intressant att Crystal Palace under januari var Premier Leagues mest aktiva klubb under transferfönstret.

I januari har Alan Pardew plockat in Jordon Mutch (6,3 miljoner euro), Pape Souaré (5,3 miljoner euro), Shola Ameobi (free transfer), Chung-yong Lee (2 miljoner euro), Yaya Sanogo (lån). Dessutom har man löst Wilfried Zaha från Manchester United för 4 miljoner euro.
Plötsligt fanns pengar att handla för och löneutrymme i budgeten.
Det här är idel intressanta tillskott för Palace, enligt mig.
* Jordon Mutch utmärkte sig i Cardiff förra säsongen med sina djupledslöpningar från mittfältet. Jag är förvånad att han hade så liten ”impact” i QPR.
* Pape Souaré från Lille ger Palace en naturlig vänsterback, vilket inte varit fallet i år då Joel Ward och Martin Kelly oftast huserat till vänster i backlinjen.
* Wilfried Zaha har visat, framför allt i vissa inhopp, att han kan tillföra kreativitet till ett lag på undre halvan i tabellen. Att han nu är tillbaka ”på riktigt” stärker klubben på sikt.
* Yaya Sanogo fick inte till det i Arsenal, men nu är han utlånad och har en bra chans att visa att han håller i den här ligan. Palace lär ha mer tålamod med en eller annan missad passning.
* Shola Ameobi har sett sina bästa dar, men som ”impact spelare” från bänken kan han nog göra en del nytta. Åtminstone i ett par matcher.
* Chung-yong Lee är kanske det allra mest intressanta köpet. Sydkoreanen var fantastisk för Bolton hösten 2009 och valdes till årets spelare i klubben. Sommaren 2011 bröt han benet på försäsongen och sedan dess har han letat efter formen. Kan han hitta den igen – då är Palace att gratulera.

Nu när nyckelspelarna Mile Jedinak och Yannick Bolasie (strax) är tillbaka från landslagsspel har Alan Pardew en hel del att välja mellan tack vare de nya tillskotten.
Jason Puncheon, Bolasie, Lee och Zaha på ytterplatser är en bra besättning.
Likaså anfallet med Marouane Chamakh, Fraizer Campbell, Dwight Gayle, Ameobi och Sanogo samt Glenn Murray som är tillbaka från utlåning.
Crystal Palace satsade i januari och min känsla är att deras chanser att klara kontraktet är goda.
Men de bör plocka sina poäng kommande två månaderna. Laget avslutar ligan med matcher mot Chelsea (b), Manchester United (h), Liverpool (b) och Swansea (h)…