Det är egentligen osannolikt. Efter sex omgångar i Premier League har West Ham besegrat Arsenal, Liverpool och Manchester City. På bortaplan. Vem hade trott det? Vad var oddset på det?
Det som började med en knall i premiären på Emirates där ett smart, snabbt West Ham kontrade bort Gunners har nu utvecklats till ett tema. West Ham trivs mot bra motstånd. Det understryks inte minst av det faktum att laget förlorat hemma mot både Bournemouth och Leicester.
Slaven Bilic framstod som ett populistiskt tränarval. Han är älskad för sin stil, för det sätt som han framställs på i media och det faktum att han verkar vara en skön snubbe som på fritiden lirar gitarr i ett rockband.
Det han hittills lyckats med och ska ha enorm credit för är att han styrt upp försvarsspelet i West Ham. De uppträder som ett lag som är svårt att tränga igenom, ett lag som är tryggt i att försvara lågt. Winston Reid var en jätte i lördags mot Manchester City. Mark Noble var återigen mycket bra på mitten och Dimitri Payet är en finfin poängspelare.
Med det vassa kontringsspelet – med spelare som Dimitri Payet, Victor Moses och Manuel Lanzini går det undan när Hammers ställer om! – har West Ham ett spel som lämpar sig för att möta bättre lag. Då kan de backa hem och kontra. Får de första målet i matchen, som i lördags, får de ännu större utrymme att kontra på.
Det som återstår att se och vad som nu blir Slaven Bilic utmaning är att hitta ett vägvinnande spel när West Ham ska skapa själva. De gånger man själva hamnar i underläge och motståndaren backar hem.
Det har jag inte sett ännu, men i nuläget kan vi njuta av att West Ham ordnar skrällar som sätter färg på ligan. Det är ju den här sortens oförutsägbarhet som gör Premier League till vad den är. En rock ’n’ roll-liga där det mesta kan hända.
Månne West Ham fortsätta skrälla.