Startsida / Inlägg

Europa-special: Därför älskar jag Celta Vigo

av Kalle Karlsson

De knäckte Europas bästa lag med den medicin som Barcelona själva brukar använda: Hög press och individuell skicklighet.
Det finns flera anledningar till att jag kommer att spana in Celta Vigo extra noga denna säsong. Det handlar inte bara om svenske fansfavoriten John Guidetti.

Varje säsong dyker den upp. Uppstickaren som överraskar, charmar fotbolls-Europa och vinner nya beundrare.
Efter 4–1 hemma på Balaídos i veckan mot självaste Barcelona är Celta Vigo snackisen i La Liga.
För oss svenskar är det förstås extra roligt att John Guidetti hamnat i denna klubb.
Celta Vigo, som jag i början av 2000-talet förknippade med ryske spelgeniet Alexander Mostovoj, har haft några tuffa år. Efter degraderingen 2006/07 blev det fem säsonger i Segunda División. Våren 2009 var man nära att åka ur andraligan med klarade en 17:e plats (av 22 lag).
Vändningen kom när Luis Enrique tog över som tränare. Den före detta Barcelonastjärnan hade en misslyckad sejour bakom sig i Roma (där han i sanningens namn inte fick tillräckligt med tålamod). För att implementera sina idéer hämtade han in spelare han kände till sedan tiden som ansvarig i Barça B. En offensiv mittfältare vid namn Nolito, försvararen Andreu Fontàs samt mittfältaren Rafinha, den sistnämnde på lån.
Under debutsäsongen med Luis Enrique blev det en fin niondeplats för laget som året före slutat precis ovanför nedflyttningsstrecket i La Liga.
Barcelona, som letade en ny tränare, var imponerade och plockade hem Enrique.
Celta Vigo gjorde detsamma. Eduardo Berizzo var en populär spelare i Vigo under åren 2001–05. Efter att ha lett Chile som assisterande förbundskapten under Marcelo Bielsa var hans filosofi som klippt och skuren för Celta Vigo.
Marcelo Bielsas fotbollstankar vilar på samma principer som varit bärande under Barcelonas storhetstid. Luis Enrique började bygga nya Celta Vigo efter detta tankesätt och därför var Eduardo Berizzo, en av Bielsas adepter, rätt man att föra arvet vidare.

Eduardo Berizzos Celta Vigo handlar – som många spanska klubbar – utifrån en snäv budget. Inför denna säsong sålde man jättelöftet Santi Mina till Valencia. Yoel Rodriguez valde också Valencia medan Joaquin Larrivey hamnade i Baniyas och Michael Krohn-Dehli skrev på för Sevilla som Bosman.
Nyförvärven är knappast några stora namn. Iago Aspas var en flopp i Liverpool. Han anslöt närmast från bänken i Sevilla. Daniel Wass var ordinarie i franska Évian, men då talar vi om ett lag som åkte ur Ligue 1. Sedan hade vi förstås svenske John Guidetti, värvad på free transfer. Guidetti som Bosman var onekligen ett kap efter succén U21-EM, men värvningarna var kanske inget som satte skräck hos konkurrenterna.
Åtminstone inte före premiären.

Nu har fem omgångar spelats i La Liga och Celta Vigo är tveklöst överraskningen hittills. Laget ligger på andra plats i tabellen med 13 poäng av 15 möjliga. Hade det inte varit för en onödig poängförlust mot Las Palmas hade laget haft full pott. Den senaste veckan har jag sett Celta förnedra Sevilla på bortaplan och Barcelona hemma på Balaídos.
Att se Celta Vigo känns ungefär som en nyförälskelse. Det är så underbart att se lag med liten budget överträffa förväntningarna när de samtidigt gör det med ett eget spel.
Eduardo Berizzos Celta Vigo är inget lag som backar hem. Tvärtom. De kliver högt och pressar sönder sin motståndare. Barcelona klarade inte av att hantera det. I första halvlek var bollinnehavet 48–52 i Barcelonas favör. Barcelona hade tidigare under säsongen inte gått under 62 procent.
– De spelade bättre än oss, sa Javier Mascherano.
– Om vi nu ska förlora så kan det vara mot ett lag som spelar den fotbollen Celta spelar, sa Luis Enrique.
Vi har sett lag tidigare som kliver högt mot Barcelona. Espanyol gjorde tappra försök ett par gånger, inte minst under Mauricio Pochettino. Annars är det oftast, enligt min ej vetenskapliga analys, låga positionsförsvar som gett bäst resultat. Det går att pressa högt, men sällan i en hel match och få lag klarar att göra det ens under mer än korta perioder eftersom Barcelonas förmåga att spela sig ur situationer är exceptionell.
Celta Vigo lyckades.

Hur de lyckades? De var beredda att springa oavbrutet, de har en djärv försvarsstrategi och de har kvaliteten att spela när de väl vinner bollen.
Detta Celta är bra. På riktigt bra.
Där finns spelgeniet Nolito, som aldrig lyckades etablera sig i Barcelona. Där finns Iago Aspas, strikern som aldrig lyckades i Premier League, men som gång på gång visat klass i La Liga. Där finns finurlige chilenaren Fábian Orellana. Där finns danske Daniel Wass, outtröttlig i sitt ständiga löpande. Där finns bollvinnaren Augusto Fernández, en ny personlig favorit, som slog två-tre skurna volleypassningar i absolut världsklass. Där finns en stabil backlinje med mittbackarna Cabral och Sergi Gómez.
Där finns förstås John Guidetti, som hittills fått agera inhoppare, men som knappast försämrade sina aktier med målet senast.

Efter att ha granskat lagets senaste matcher har jag plockat ut några sekvenser som visar på Celta Vigos försvarsspel. Det här är ”front-foot-defending när det är som bäst. Här talar vi inte om att falla hem, täcka ytor och avvakta. Här talar vi om ett lag som satsar allt, kliver fram, kliver framför. Det får bära eller brista.
I onsdags brast det. För Barcelona.

ANALYS AV CELTA VIGOS INTENSIVA PRESSPEL

celtaplanSå här spelar Celta Vigo.

Celtapress1Celta Vigos 4-3-3/4-2-3-1 blir ofta ett 4-4-2 i försvarsspelet där danske mittfältaren Daniel Wass kliver upp och sätter press jämte anfallaren Iago Aspas. Notera matchuret.

Celtapress4Här kommer själva ”triggern” eller momentet där Celta Vigo bestämmer sig för att köra sin version av Gegenpressing. Iago Aspas kurvar och sätter press på bollföraren Gerard Piqué. Daniel Wass faller ned och plockar upp Sergio Busquets. Samtidigt överger Fábian Orellana sin position som högerytter och ”låser spel” till vänstra mittbacken Javier Mascherano. Piqué lockas att sätta ut bollen till högerbacken Dani Alves (utanför bilden) och då har Celta Vigo gjort en överflyttning där man har numerärt övertag och kan vinna bollen.

Att lag gör överflyttningar är inget unikt i sig, men det intressanta här att Celta Vigo använder den här försvarsmetoden mot Barcelona. De flesta lag brukar ägna sig åt att täcka ytor istället för att springa för att erövra bollen.
Just den här strategin lönar sig när Celta Vigo gör 2–0. Se nedan.

Celtapress3-1Bollen är på väg mot Gerard Piqué. Redan här har vänsteryttermittfältaren Nolito tagit beslutet att sätta press på Barcelonabacken. Istället för att oroa sig över högerbacken Dani Alves så sprintar både han och Iago Aspas (i mitten) mot Piqué.

Celtapress3Vi ser samma princip som i fallet med Orellana. Nolito överger ytan på vänsterkanten, vinner bollen och serverar sekunden senare Iago Aspas i friläge.

Front-foot-defending

0925Celtapress5Här ser vi exempel på det djärva försvarsspelet som Celta Vigo använder. För det första. Vänsterbacken Jonny har i förstaläget följt Neymar i rygg ända upp till mittlinjen. När Neymar inte får bollen så fullföljer Jonny pressen och hamnar långt från sin ordinarie position. Men bilden visar framför allt Cabrals beslut som symboliserar Celtas försvarsspel. Barcelona har lyckats spela sig ur Celtas press och hittat en fri, rättvänd Andrés Iniesta. Istället för att ligga kvar och hålla fyrbackslinjen intakt så störtar Cabral fram mot Iniesta. Den här gången tar han inte bollen, Iniesta hittar fram till Leo Messi, som avslutar, men det djärva försvarstänket är det jag vill illustrera.

Slutsats
I Premier League har vi i höst sett West Ham, Leicester och Crystal Palace skrälla och utmana topplagen. Det har varit fantastiskt att se deras disciplinerade försvarsspel och snabba omställningar. Deras spel har byggt på just det. Lågt sittande försvar och kontringsspel. Leicesters match mot Tottenham var en av de mest händelsefattiga jag sett denna säsong enbart på grund av att Leicester – på hemmaplan – inte ville gå framåt (förrän med tio minuter kvar när de hamnat i underläge).
Celta Vigo, som hittills är La Ligas överraskningslag, är något annat. De är ett högt pressande lag som spelar proaktiv fotboll. De vill vinna tillbaka bollen så fort som möjligt. De har individuell skicklighet på flera fötter (Nolito! Orellana! Augusto!), vilket gör att de har kvaliteten att själva äga bollen. De hade mer bollinnehav än självaste Barcelona under stora delar av första halvlek i onsdags.
Jag skulle älska att se ett mindre lag i Premier League anamma samma filosofi.

Jürgen Klopps Dortmund var hipster-laget nummer ett under ett par-tre år runt 10-talets början. Alla gillade Dortmund. Alla snackade Gegenpressing. Celta Vigo är det närmaste Klopp-Dortmund jag kan finna i fotbolls-Europa idag.
Passar John Guidetti i detta lag? Absolut. Är det något vi vet om svensken är det att han är kapabel att springa som en vinthund för att få fatt i bollen. Den egenskapen – att vara sitt lags förste försvarare – krävs av en anfallare i Berizzos Celta Vigo. John Guidetti uppfyller det.
Kan Celta Vigo hålla i den här höga nivån? Förmodligen inte. De flesta lagen som använder en ”high-pressing”-filosofi brukar tappa energi ju längre säsongen lider. Det kommer ske även med Celta Vigo.
Men nu när hösten står för dörren så lyser Nolito, Orellana, Wass, Augusto och Eduardo Berizzo upp tillvaron för mig.

  • Tjänstgörande sportredaktör: Christoffer Glader
  • Sportchef: Patric Hamsch
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Karin Schmidt, Michael Poromaa, Lotta Folcker
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB