Plus-special: Klopps taktiska triumf
avEfter varje omgång kommer jag specialstudera ett av de tippade topp 6-lagen, en specialbeställning till våra plusläsare.
Denna omgång har jag synat Liverpool.
Matchen (Manchester City borta)
Liverpool kom till lördagens sena möte med hemmaförlusten mot Crystal Palace i ryggen. Jürgen Klopp hyllades unisont när han presenterades, men Palace-debaclet reste frågetecken kring hur bra material han egentligen har att arbeta med.
Så till den svåra uppgiften borta på Etihad valde han att bänka Christian Benteke och starta med Roberto Firmino som striker, flankerad av Coutinho och Adam Lallana. Det visade sig vara ett genidrag. Den trion firade stora triumfer i första halvlek när Liverpool sprang ifrån till en 3–0-ledning. Det var underbart att se dels Liverpools intensiva presspel, arbetet utan boll, dels lagets förmåga att ställa om snabbt och effektivt. Visst bjöds laget på både 1-0 och 2-0 från frikostiga Manchester City-försvararna Eliaquim Mangala och Martin Demichelis, men Liverpool skapade så många chanser att de hade kunnat göra fem-sex mål före paus.
Första halvlek var nästan perfekt tills Martin Skrtel slog en ödesdiger felpass och Sergio Agüero reducerade minuterna före paus med ett klassavslut.
I andra halvlek sjönk Liverpool lägre och försökte kontrollera matchen. Manchester City skapade några chanser, men istället för ytterligare en reducering dunkade Martin Skrtel in 4–1 efter en hörna.
Det var Liverpools tveklöst bästa insats för säsongen och en seger som ger Jürgen Klopp förtroendekapital i massor.
Spelarbetygen
Simon Mignolet 3
———————————
Nathaniel Clyne 3
Martin Skrtel 4
Dejan Lovren 3
Alberto Moreno 3
———————————
Emre Can 4
Lucas Leiva 4
James Milner 3
———————————
Adam Lallana 3 (90)
Roberto Firmino 4 (77)
Coutinho 5 (68)
Ersättare:
Jordon Ibe – (68)
Christian Benteke – (77)
Kolo Touré – (90)
Betygsskala: 5=världsklass, 4=mycket bra, 3=bra, 2=godkänd, 1=underkänd
Tummen upp
Väldigt mycket, förstås, efter en så minnesvärd vinst. Jag väljer att lyfta fram Roberto Firmino. Brassen värvades till Liverpool i somras från Hoffenheim för stora pengar och hittills har han inte imponerat. Fram till i lördags var han mållös i sin nya klubb och med Coutinho som förstaval i nummer tio-positionen var Firminos startplats inte självskriven.
I lördags tog han plats som striker och var magnifik. Han skapade första målet som styrdes in av Eliaquim Mangala, han satte fram en fantastisk passning till Coutinhos 2–0 och han avslutade det fenomenala förspelet till 3–0-målet. Firmino skulle ha stängt matchen genom att sätta 4–1 i andra halvlek, men insatsen bådar gott inför fortsättningen.
Tummen ned
Egentligen ingenting då alla spelare svarade för fina insatser.
Taktisk spaning
Lördagens seger var en taktisk triumf för Jürgen Klopp. Han berättade efteråt att strategin var att förhindra Man City från att spela (”för man har inte råd att låta dem rulla igång”) och det gjorde sannerligen Liverpool. De pressade så effektivt att City aldrig fick andas förutom när bollen var i backlinjen. Kantspelarna Coutinho och Adam Lallana sprang kopiösa mängder i defensiven. Det betalade sig, det var Coutinhos bollvinst som ledde fram till 0–1-målet.
Men vad händer när motståndarna lär sig att hantera den höga pressen? Det kommer att komma sådana matcher och då kommer Liverpools spelare att springa långa sträckor ”i onödan”. Manchester City hittade alltför sällan ytorna på kanterna och när de väl gjorde det så slarvade Aleksandar Kolarov och Bacary Sagna med mottagningarna (som Sagna vid 0–1-målet).
Jürgen Klopps idé handlar mycket om hur Lucas Leiva agerar. Brassen agerar numera inte som vanliga defensiva mittfältare som är disciplinerade i positionsspelet och offrar allt för att skydda ytan framför sina mittbackar. Nej, istället trycker han ofta fram och försöker vinna bollen (vilket vi såg redan i mötet med Tottenham i Jürgen Klopps första match, läs längre analys här), något Jamie Carragher också noterade i Sky Sports i måndags.
Vi ser ett exempel nedan:
Manchester Citys Martin Demichelis försöker sätta igång ett anfall och blir satt under press av Roberto Firmino, medan Coutinho stänger spelvägen till högerback.
När bollen från Jesus Navas spelas bakåt är det signalen för att Lucas Leiva (inringad) ska ta steget fram och plocka upp sin närmaste motståndare Yaya Touré. Det är samtidigt ”triggern” för att övriga Liverpoolspelare ska vända snabbt och använda direkt återerövring.
Lucas agerande skapar enorma ytor mellan mittfält och backlinje. Det finns givetvis risker med det och när motståndare väl hittar in där kan det leda till baklängesmål.
Bollen spelas i detta exempel istället ut mot högerbacken Bacary Sagna.
Det man ska ha i åtanke dock och det som jag tycker är intressant att reflektera över: Även om alla tränare och motståndarlag vet hur Liverpool agerar och vilka ytor som bör utnyttjas är det inte så lätt i praktiken att hitta in där i ytan mellan mittfält och backlinje. När bollen väl ska spelas in där måste passningarna ha kvalitet för att inte ”tidsvinsten” ska gå förlorad.
Pressar man högt och kombinerar det med att skära av spelvägarna – något som Dortmunds mittfältare var duktiga på – är det väldigt svårt att hantera. Manchester City klarade inte av det tillräckligt bra i lördags och då är de ändå ett av de mest passningsskickliga lagen i Premier League. Den ende som jag tyckte hanterade det okej var Yaya Touré, men han var istället ursvag defensivt och blev utbytt i paus.
Jag älskar det faktum att Jürgen Klopp har tagit med sig Dortmunds högintensitetsfotboll till England. Nu kommer det bli oerhört spännande att se hur motståndarna kommer att tackla utmaningen – och hur Liverpool själva ska kunna bibehålla den energin över tid.