Startsida / Inlägg

Burnleys kollektiv kan ta fler skalper

av Kalle Karlsson

Efter den fina premiärsegern borta mot Arsenal var humöret på topp hos Liverpoolfansen. Det var inte lika muntert efter 0–2 mot Burnley i lördags och en match som tyvärr blottlade bristerna i truppen.
Liverpool har ju inte åtgärdat sin vänsterbackssituation så nu startade man matchen med högerfotade mittfältaren James Milner istället för den ojämne Alberto Moreno. Det ska sägas att Milner har spelat vänsterback i Manchester City och gjort det bra, men i just den här matchen hade det förmodligen passat bättre med en mer offensivt lagd Moreno. Vi kommer till det senare i texten.

Burnley gör precis som de gjorde förra vändan i Premier League. De litar på det manskap som tog dem till högstaligan istället för att haka på köphysterin. Den gången räckte det inte till nytt kontrakt och det är högst osäkert om det gör det denna gång. Sean Dyche har krävt värvningar, men han konstaterar samtidigt att marknaden är tuff för en liten klubb:
– Marknaden är svårare än den någonsin varit. Det är verkligen säljarens marknad och alla kräver enorma pengar (för sina spelare). Vi är inte Liverpool, Chelsea, Man United eller Manchester City och kan säga: ”Honom ska vi ha, låt oss värva honom”, sa han, enligt engelska tidningar.

Med den här verkligheten gör Sean Dyche ett imponerande arbete med att skapa ett svårslaget kollektiv. Det såg vi i lördags.
Burnley ställde ut sitt raka 4-4-2 och inledningsvis klev man högt för att stressa. Det gav effekt direkt eftersom Liverpool slarvade enormt i uppspelen. Först Ragnar Klavan som slog en dålig cross, sedan Nathaniel Clyne som slog bort en enkel passning. Ett par sekunder senare hade Sam Vokes, EM-spelare för Wales, vänt på en femöring och skickat in 1–0 med en projektil.
Jürgen Klopp lät sina spelare fortsätta rulla upp bollen och det kan tyckas märkligt eftersom det kändes riskfyllt, men om det nu är filosofin kan det finnas en poäng i att fortsätta tro på det man gör. Åtminstone när vi bara kommit till omgång två.
Andre Gray satte 2–0 (enormt viktigt för honom att få visa att han kan göra det även i Premier League) och sedan handlade resten om försvarsspel för hemmalagets del.
Burnley hade tre avslut i matchen. Liverpool hade 26.
Burnley hade enligt Opta 20 procent i bollinnehav (hörde siffran 18 någonstans).
Burnley vann med 2–0.
Det är första gången sedan Opta började sina mätningar som ett lag med så lågt bollinnehav vinner en Premier League-match.

De var så disciplinerade, de var så lojala i defensiven att de ständigt fick Liverpool att köra fast. Rekordköpet Steven Defour gjorde en lyckad debut på mittfältet även om han inte fick massor med utrymme att uträtta så mycket konstruktivt, förutom assisten till Andre Grays mål.
Att taktiken var lyckad handlade förstås inte bara om Burnleys förträfflighet utan till stor del om gästernas tillkortakommanden.
Liverpool hade inget tempo i spelet och på tok för dålig fantasi på sista tredjedel. Det var förvånande med tanke på att Jürgen Klopp trots allt fick in spelare som Georginio Wijnaldum, Coutinho, Firmino, Daniel Sturridge och Adam Lallana i startelvan. De borde ha kunnat sy ihop några kombinationer. Sadio Mané, lätt skadad, saknades enormt.
Burnley centrerade sitt lag och hade det funnits bra inläggsfötter och en Christian Benteke i boxen hade Liverpool säkert kunna hota, även en dag när spelet inte fungerade. Men nu var James Milner vänsterback och Benteke såld till Crystal Palace. Moreno hade, faktiskt behövts tidigare än 77:e minuten, denna gång.

Burnley tog en viktig seger och det känns som deras spel ligger bättre i tiden idag än för två år sedan.
För två år sedan fick Sean Dyche kritik för att Burnley spelade ett banalt 4-4-2-spel. Men sedan klubbens förra sejour i Premier League har det blåst en defensiv vind över toppfotbollen.
Leicester vann ligatiteln förra säsongen med defensiv 4-4-2-fotboll. I EM fanns det lag som Island som visade att ett riskminimerande, tryggt 4-4-2 kan räcka långt.
Är Burnley berett att springa lika mycket som i lördags kommer de att kunna fälla fler namnkunniga motståndare hemma på Turf Moor.

ANALYS/Så fungerade Burnleys taktik

Burnley-Liv3Kompakt lag. Trots att man ställdes mot snabbhet i form av Daniel Sturridge så tryckte Burnleys backlinje upp linjen. Ett kompakt lag med mindre än 20 meter från första till sista försvarare.

Burnley-Liv2Fembackslinje vid behov. Runt eget straffområde blev Burnleys 4-4-2 ofta ett 5-3-1-1 där högermittfälaren George Boyd föll ned som högerback och där en av anfallarna alltid droppa för att ge mittfältet extra täckning.

Sean Dyche sa efteråt:
– Ibland hade Liverpool sex mittfältare. Om vi hade använt sex mittfältare hade vi också kunnat hålla i bollen. Men vi ville ta oss igenom.
Det summerade lagens strategi ganska väl.

  • Tjänstgörande sportredaktör: Christoffer Glader
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Karin Schmidt, Michael Poromaa, Lotta Folcker
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB