För dem som inte var vuxna innan Internet kom på allvar i början av 1990-talet kan det vara svårt att inse vilken betydelse en från början rätt nördig forskning har fått. När det är i dag är 50 år sedan det första, inte fullständiga meddelandet, skickades via det som skulle komma att bli Internet, kunde inte någon förutse vilka konsekvenser det skulle få.

Det kan lätt bli lite pretentiöst att tala om så kallade paradigmskiften. Men även om det blev ett mantra bland alla de talare som reste land och rike runt på 1990-talet för att berätta om den nya tekniken och håva in pengar, så var det faktiskt ett paradigmskifte det handlade om. Fullt i klass med andra större historiska tekniska genombrott, som boktryckarkonsten, järnvägen, telegrafen och radion fast, skulle det visa sig, än mer omvälvande de flesta av dem.

Man behöver inte fördjupa sig i perioden före mitten av 1990-talet då Internet var en del av det amerikanska missilförsvaret och senare ett sätt för forskare på universitet och högskolor att hålla kontakten.

Istället är det intressantare att titta på vilka effekter Internet fått sedan säg år 1996. Som chefredaktör för IT-tidningen Dagens IT, lät jag hösten år 1996 Sifo undersöka hur många svenskar som hade tillgång till Internet, på jobbet eller hemma. Svaret blev cirka 25 procent.

Vid den tidpunkten var de tjänster som erbjöds via Internet rätt begränsade. Men e-posten fanns och antalet hemsidor för företag, organisationer och myndigheter ökade snabbt. Det tog inte särskilt lång tid innan e-handeln började ta fart, det gick att beställa matkasse från Prisextra vid Norra Stationsgatan via Internet redan i slutet på 1990-talet och banktjänster med mera växte fram.

I takt med allt högre hastigheter på Internet blev det också möjligt att distribuera musik och video via den nya kommunikationsmotorvägen. Och när de smarta mobilerna fick sitt genombrott med den första Iphonen år 2007 skedde ytterligare en förändring. Internet fanns i handen. När Apple sedan drog igång Appstore år 2008 öppnade man för ytterligare ett paradigmskifte. Apparna möjliggjorde företeelser som sociala medier, streamad musik samt streamade filmer och tv-program även i handen, sittande på bussen hem.

Allt har inte varit positivt. Men det är snarare något Internet har gemensamt med andra större teknikskiften. Om det blir lättare att sprida information blir det också lättare att sprida hatiska budskap. Om det blir lättare att kommunicera utan att det tar dagar och veckor blir det lättare att samla obehagliga grupperingar, men också att låta den nya tekniken styra våra liv. Bara för att det går att bli nådd när man står i snabbköpskassan för att betala eller under en promenad med barnet i barnvagn under föräldraledigheten, innebär det ju inte att man måste svara, måste lajka eller måste posta.

Internet har också lett till att ett antal arbetstillfällen försvunnit. Samtidigt har det skapat nya och helt nya jobb som inte fanns tidigare. Efterfrågan på sociala mediaansvariga, UX-designers eller SEO-konsulter var inte stor på svenska företag år 1990.

Det var 50 år i somras sedan människan gick på månen för första gången. Det var stort. Men har inte påverkat oss och det sätt vi lever och verkar lika mycket som det där halvfärdiga meddelandet som hann skickas mellan två datorer för 50 år sedan i dag innan uppkopplingen kraschade.