Antalet hushåll i Sverige med en prenumeration på en ljudbokstjänst ökade under året med 14 procent, enligt Mediavision.

På ett sätt kan man tänka sig att det är bra. Fler konsumerar litteratur, om än genom att någon annan tolkar och läser det som en författare har skrivit.

Men, de läser inte längre.

Vi som varit verksamma i mediabranschen en längre tid ser dagligen exempel på hur mycket sämre folk i genomsnitt skriver. Även yngre kollegor. Bortsett från rena felstavningar och särskrivningar. ökar antalet felaktiga ordval där betydelsen är någon annan. Offentliga personer: politiker, poliser och andra myndighetspersoner och faktiskt även akademiker, gör sig allt oftare skyldiga till så kallade malpropismer, där ett ord eller fras byts ut mot ett liknande ord med en helt annan betydelse. Som till exempel att man istället för att säga att ”det spelar ingen roll”, säger att ”det är helt legalt”. Istället för ”det är helt egalt”.

Om man inte läser och ser hur orden stavas och i vilka sammanhang de används blir det betydlig svårare att själv skriva och faktiskt även tala korrekt.

Så ljudboken kanske inte alltid ska vara förstahandsvalet.