När strömmen går tar det fyra timmar innan det svenska mobilnätet dör.
Då går det inte ens att ringa 112.
Efter en vecka slutar räddningstjänsternas Rakel-nät också att fungera.

Det finns fler mobilabonnemang i Sverige än det finns svenskar. Nio av tio är på Internet varje dag. Vi lever i ett samhälle som är starkt beroende av kommunikation med mobiltelefoner.

Allt från vanliga samtal och textmeddelanden till identifikation, bankärenden/betalningar, social medier och nyhetsförmedling. Och kanske inte minst larm till 112.

Men det svenska mobilnätet är mycket sårbart. Post- och telestyrelsen, pts, kräver i dag bara att mobiloperatörerna ska se till att deras så kallade basstationer ska ha reservkraft, backup, som räcker i fyra timmar i glesbefolkade områden. I tätorter med fler än 8 000 invånare är kravet endast en timma.

– Kravet gäller inte alla basstationer, utan bara tillräckligt många så att mobiloperatörens kunder i ett visst område har täckning, säger Mikael Ejner, it-säkerhetsspecialist på Post- och telestyrelsen. 

Fast kravet gäller bara mobilsamtal och sms. Mobila datatjänster omfattas inte. Så de kan sluta att fungera även om det fortfarande kan vara möjligt att ringa eller sms:a. I en eller fyra timmar, beroende på var i landet man befinner sig. 

Då måste mobilopertörerna ut med dieseldrivna reservelverk. Sådana finns, men inte för hela mobilnätet. Dessutom måste de bemannas. Det måste finnas personal för att köra ut dem och drifta dem, fylla på diesel och liknande. Någon sådan personal finns inte på avbytarbänken.

Stormen Alfrida i januari för snart fyra år sedan visade tydligt hur sårbart det digitala samhället är. I de värst utsatta områdena i Roslagen ledde störningarna i elförsörjningen till problem med mobiltelefoni och bredband under åtminstone en vecka. 

Fibernät är i sig inte beroende av el för att fungera. Men det är däremot de modem som måste till för att man ska kunna ansluta till fibern och de knutpunkter som finns i fibernätet. Så även de näten slogs ut när strömmen gick.

Men även fiberoperatörerna har i dag batteribackup i upp till sex timmar på många av sina knutpunkter. Och i de centralare delarna av fibernätet finns också fasta dieselelverk som går igång när batterierna slutar fungera. På samma sätt som mobilioperatöerna har man också mobila dieselelverk som kan sättas in som klarar upp till en veckas drift.

– Som en del i vår nätövervakning, som vi har bemannad dygnet runt alla dagar under året har vi också ett samarbete mellan operatörerna så att vi i krissituationer kan delar resurser med varandra för att hålla fibernäten gående, säger Johannes Mohlen, nätchef Global Connect.

Mobilnät är inte bara något för vanliga svenskar. Polisen och räddningstjänsterna runt om i landet liksom försvaret, tullen, kustbevakningen och flera andra myndigheter, använder sedan 2010 det statliga mobila radiosystemet Rakel som har totalt cirka 90 000 användare.

Även delar av Rakel drabbades av stormen Alfrida. Men i dag ska systemet, som täcker 95 procent av landets yta vara säkrare.

– Så som Rakel idag är uppbyggt har vi backup-reservkraft med en uthållighet att klara minst sju dygn på 85 procent av Rakelnätet. Övriga 15 procent har 24 timmars reservkraft. Rakel-nätet är byggt för fortsatt funktionalitet även vid avbrott från enskilda basstationer. säger Benny Harpe, verksamhetschef på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, msb.

– 2019 orsakades strömavbrotten av träd som föll ned över elledningar under stormen. Först när de nedfallna träden röjts undan gick det att reparera elledningarna. Men om hela eller delar av det svenska elnätet utsätts för en fientlig attack kan det ta betydligt längre tid att få tillbaka elen till alla basstationer som slutat fungera, säger han vidare.

Grundförutsättningen för att det digitala samhället ska fungera är el. Hur sårbar det svenska elnätet, eller griden som det också kallas, är vill inte Svenska Kraftnät gå in på av beredskapsskäl.

– För att skapa en trygg elförsörjning arbetar vi med såväl robusthet som redundans och återställningsförmåga. Ett robust elnät klarar av olika typer av händelser även attacker av olika slag utan att störas. Genom redundans skapar vi en förmåga att upprätta leveranserna när störningar ändå sker till exempel genom att elen kan gå andra vägar. Och med en god reparationsberedskap kan vi återställa vår infrastruktur efter olika typer av skador, säger Erik Nordman, avdelningschef Säkerhet och beredskap, Svenska kraftnät

– Det finns alltså åtgärder på plats för att skydda vårt elsystem på olika sätt, och vi och andra arbetar aktivt för att höja vår förm.åga ytterligare. Samtidigt går det inte att helt och hållet skydda en infrastruktur som sträcker sig över hela landet och inte går att gömma undan, säger han vidare.