Nokia köper ut de andra delägarna ur Symbian som gör operativsystem för smarta mobiler. Det vill säga Ericsson, Motorola med flera.
Sony Ericsson har jobbat med Symbian i rätt många av toppmobilerna senaste åren.
Men nya Xperia X1 som kommer i höst har istället för Symbian Windows Mobile som operativsystem. OCh fråga är om inte det blir den väg Sony Ericsson väljer framöver.
För tio år sedan spådde ansedda The Economist att Symbian skulle bli ett av de största hoten mot Microsofts dominans. I synnerhet när antalet smarta mobiler blir fler än antalet pc i världen.
Fast då fanns en mobil typ Iphone från Apple inte med på kartan.
Men frågan är vad Nokias köp av Symbian gör för att bidra till det eller om det ens gör det?
Symbian dras med det stora problemet att nästan inga programvaruutvecklare gör program för den plattformen. OK, fler än för Nokias egna Serie 60. Finnarna har närmast fått betala utvecklare för att göra program för den.
För Iphone är det dock tvärtom. Den 11 juli öppnar Apples officiella försäljning/förmedling av program för Iphone. Och redan nu finns ett hundratal. När butiken öppnas väntas flera hundra komma i tillägg.

Förändringar i mobilvärlden går fort. Siemens som var ett stort märke i Sverige försvann på mindre än ett halvår sedan man gjort en misslyckad affär med Benq.
I våras meddelade Motorola att man tänker sälja sin mobildel. Eller antagligen stänga den. I asien har det kanske inte påverkat försäljningen så mycket men i till exempel Sverige är det mer eller mindre tvärstopp just nu.
Fick en stor annonsbilaga från Expert i morse med morgontidningen och där fanns inte en Motorolamobil med.
En snabbkoll med de andra kedjorna visar att ingen verkar föra Motorola längre. Inte Siba, inte Onoff, inte Elgiganten.
Det kostar multum att bygga varumärken. Sedan kan allt falla samman på några månader.
Tufft.

Riksdagen sa ja till avlyssningen. Visst, lite putsad, lite bättre insyn från annat håll än yrkespolitiker. Men faktum kvarstår. Det är bara att övegå till säkra kanaler på Internet så fort lagen träder i kraft.
Landets medier måste se över rutinerna för hur man tar emot tips.
Den svenska grundlagen har i tryckfrihetsförordningen en mycket viktig ingrediens: Meddelarskyddet.
Det är olagligt att efterforska vem som tipsat medierna. Det är också olagligt av medierna att avslöja vem som tipsat.
Men med FRA:s spioner sniffade på Internet och lyssnande på telefonsamtal och läsande av fax måste medierna hitta nya vägar så att tipsarna fortsatt kan känna sig trygga.
Det räcker med att en tipsare avslöjas på grund av FRA för att tipsandet ska dö ut och demokratin urholkas.
Men nu vet vi att det åtminstone finns 143 personer i Sverige som fullständigt struntar i det. De riksdagsledamöter som röstade ja.
Och även om de tror att FRA:s anställda kan glömma bort vem som tipsat en redaktion i ett mejl de råkar läsa eller telefonsamtal de avlyssnar, så tror jag inte väljarna glömmer detta.

Trots att merparten av landets så kallade etablerade politiker är rejält tondöva så lyckades några få riksdagsledamöter få det eländiga förslaget till signalspaningslag uppskjutet och förhoppningsvis förändrat.
Men det som hänt de senaste dagarna visar på nytt den enorma klyfta som finns mellan de så kallade folkvalda och det folk de säger sig företräda.
Med 3,9 procent av befolkningen som medlemmar i politiska partier och 349 av dem som ledamöter i riksdagen har vi en politisk klass som lever i en egen värld.
Då kan man som folkpartiets Johan Pehrson resonera som så att om en fråga har diskuteras och stötts och blötts i de politiska organen enligt svensk tradition så ska man inte ändra sig i sluttampen.
En förödande inställning. Och inte blir det bättre när statsministern kastade in sin prestige och började hota med att alliansen kunde spricka.
Några riksdagsledamöter lät sin övertygelse leda dem. Inte partilinjen. De kom i vart fall ihåg att vi har personval i Sverige numer. Det går att kryssa bort dem som okritiskt röstar för en signalspaningslag vid nästa val.
Precis som alla andra länder måste Sverige kunna bedriva signalspaning och spana efter och avslöja brottsligar.
Men det är inte samma sak som upphäva brevhemligheten, undergräva tryckfrihetsförordningens meddelarskydd och att spana på alla svenskar oavsett om det finns brottsmisstanke eller inte. För det blir alla svenskar eftersom i stort sett all e-post går via andra länder även om den skickas mellan personer i Sverige och då blir föremål för signalspaning.
Då blir åtminstone inte jag trygg av att veta att de som ska kontrollera att fra håller sig i skinnet är en halvdussin av de 349 som hämtats från de 3,9 procenten.
Det viktiga nu är inte att hasta fram ett förändrat lagförslag. Några månader hit eller dit spelar ingen roll. Bättre är att få fram ett förslag som majoriteten av svenska folket tycker att de kan leva med.

Folkpartiets gruppledare i riksdagen, Johan Pehrson, har nog kläckt ur sig det sämsta argumentet för signalspaningslagen jag hört hittills.
Intervjuad i Aktuellt menar Pehrson att folkpartiets riksdagsledamötetr ska rösta ja därför att förslaget förhandlats fram i enlighet med svensk parlamentarisk tradition.
Och då skulle det inte gå att ändra???
Underbart. när kartan inte stämmer med verkligheten gäller kartan.

Faktiskt. Den totalitära socialistdiktaturen DDR:s hemliga polis Stasi kunde hur de än försökte inte kontrollera all kommunikation mellan medborgarna i landet. Det klarade heller inte de tyska nazisternas spionchef Heydrich fast han försökte.
Förutsättningarna fanns inte.
Nu finns de och då blir det plötsligt OK att besluta om avlyssning som ligger så långt från svensk demokratisk tradition som det bara går.
Det Allan Widman och andra företrädare för Alliansen vill göra tillsammans med vilseledda socialdemokrater är samma sak som att:

Jag går till posten för att posta ett brev till min polare Per. Posten tar emot brevet, sprättar upp det, gör en kopia och skickar kopian till Försvarets radioanstalt för att man där sedan ska söka efter eventuella kopplingar till terrorism i mitt brev.

Befängt, skrattar kanske det flesta. Det skulle man ju aldrig göra i en demokrati.

Nä, inte på posten med ett vanligt brev.
Men om signalspaningslagen antas av riksdagen blir det verklighet för all e-post, alla sms, alla mms, alla fax och alla telefonsamtal. Både i fast och mobil telefon.

Riksdagsdebatten startar i morgon. Klockan 08.00 startar en demonstration mot lagen utanför riksdagshuset i Stockholm.

Bahnhof har bestämt sig för att skydda sina kunder från Signalspaningslagen om landets 349 åtminstone i det här sammanhanget naivt okunniga och/eller fega riksdagsledamöter röstar ja i morgon.
Bahnhofs plan är att styra om all internettrafik så att den inte faller inom de ramar som  Försvarets radioanstalt. fra, ska få spana inom. Man flyttar trafiken mellan olika portar vilket gör att avlyssningen försvåras eller omöjliggörs.
Fra kan då kräva att avlyssningsutrustningen flyttas så att Bahnhofs förändringar fångas upp.
Men även det verkar Bahnhof ha en hållbar lösning på:
– Som operatör måste vi hela tiden trimma nätet så att det svarar upp mot våra kunders ständigt förändrade krav på hastighet och kapacitet. Olyckligtvis kan varje sådan översyn  komma att krocka med Fra:s krav på portflytt. Det är beklagligt att vi inte har  möjlighet att efterkomma övervakningsmyndighetens förfrågningar bättre än så, säger
Jon Karlung.

Visst vi har bäddat själva. Men det gör inte det hela bättre. De så kallade folkvalda i landets riksdag representerar bara 3,9 procent av landets befolkning.
Det vill säga de 279 741 personer som var medlemmar i politiska partier förra året enligt statistiska centralbyråns siffror.
3,9 procent.
Det är från den gruppen samtliga av landets riksdagsledamöter plockats.
De riksdagsledamöter som nu står i begrepp att rösta igenom den så kallade signalspaningslagen som tar bort brevhemligheten helt och hållet från elektronisk kommunikation.
Så de 349 personer som så att säga utgör gräddan av de 3,9 procenten är på grund av sin rädsla för terrorism på väga att göra precis det som utmärker totalitära och fundamentalistiska regimer. De terrorister de är rädda för är inte demokrater, förespråkar inte demokrati utan vill påtvinga andra sina åsikter med våld.
Riktigt så långt går inte den svenska riskdagen om den antar signalspaningslagen på tisdag.
Men den tar då bort den grundläggande demokratiska rätten att kunna kommunicera fritt med andra.
Det är en fundamental funktion i ett demokratiskt samhälle.
Tyvärr tycker inte sådana som den principfaste och pålitlige folkpartisten (fast tidigare moderaten!) Allan Widman det.
– Man måste kunna upptäcka hot, säger Widman och är beredd att trycka på ja-knappen.
Så passa på att mejla honom nu medan du fortfarande kan utan att riskera avlyssning.
Och säg vad du tycker om förslaget att ge Försvarets radioanstalt, FRA, rätt att övervaka allas e-post och telefonsamtal.
Allan Widman når du på mejadressen: allan.widman@riksdagen.se

Rätt häftigt trots allt. Post- och telestyrelsens årliga rapport Svensk Telemarknad 2007 innehåller bland annat de siffrorna. Vill du läsa rapporten i sin helhet kan du klicka här.
Med tanke på den snabba utvecklingen av mobilt bredband är det troligt att ännu fler än 62 procent av hushållen har bredband i dag.

Ica-banken har redan tagit fram en tjänst som för Iphone. Man satsar på att utvveckla nya mobila tjänster och den första lösningen är anpassad för Apple iPhone.
Man kan dock inte göra alla bankärenden via sin Iphone. iphone.icabanken.se är en liten version av internetbanken, med tjänster såsom transaktionshistorik och överföring mellan egna konton.
Många banktjänster som bara kräver inloggning med dosa eller kodkort kan man köra på en Iphone via webbläsaren Safari.