Musikbranschen har på några år förändrats kraftigt. De olika alternativ för streamad musik som finns har skapat nya konsumtionsmönster. Inte många köper musik längre. Varken i form av cd eller elektroniskt. Istället är det det streaming som gäller.

Och ingenting talar väl egentligen för att klockan kan vridas tillbaka och att folk börjar köpa sin musik igen.

Så långt är väl allt OK.

Problemet för att de streamingtjänster som finns i dag är att de inte tjänar några pengar. Och det oavsett om de heter Spotify, Tidal, eller Deezer.

Alla de bolagen är beroende av riskkapitalister som tror att de kan tjäna pengar på att investera i streamingbolag. Det behöver inte nödvändigtvis betyda att de som investerar räknar med att bolagen ska börja gå med vinst. Så länge de stiger i värde och det går att hitta någon glad köpare så att riskkapitalet kan göra en vinst på sin investering räcker det.

För att nå lönsamhet måste bolag som Spotify minst få alla sina så kallade betalande kunder att betala fullt pris. Att som nu räkna dem som får Spotify på köpet när de förlänger ett mobilabonnemang räcker inte för att betala räkningarna. De 9-10 kronor i månaden som operatörer betalar till Spotify för sådana erbjudanden räcker inte till att betala royaltykostnaderna som streamingbolagen har för den musik som kunderna lyssnar på.

Det mesta talar för att det kommer att ta mycket lång tid att nå lönsamhet och att ett antal spelare kommer att falla ifrån längs vägen.

Globala jätteföretag som Apple är på väg in på streamingscenen. Apple drar igång den 30 juni. Google är också med och kommer att erbjuda sin musiktjänst i en reklamfinansierad variant med början i Usa. Microsoft har inte börjat röra på sig ännu, men har de finansiella musklerna om man vill.

Det är företag med så djupa fickor som de tre amerikanska storkoncernerna som kan lyckas med streamad musik. De har råd att ta förluster i många år framåt. Det har inte små spelare som Spotify, Tidal eller Deezer.

Deras bästa förhoppning är nog att bli köpta av någon av de tre giganterna. Och det skulle väl vara Microsoft i så fall.

Tv-kanalen Sjuan förnekar sig inte. I fjol sände man den brittiska tv-serien Ett Herrans Livs julspecial i augusti. I år slår man till och sänder programmet den 24 – JUNI!

Säger en del om hur Sjuan värderar sina tittare eller hur?

Google har nu släppt vad en del kallar en ”ångerknapp” till Gmail. Funktionen har tidigare bara gått att få aktiverad i en så kallad beta-version från Google labs. Men från början av juli kan alla få den.

Men en riktig ångerknapp är det ju inte. 

Vad det handlar om att man skapar en fördröjning innan mejlen skickas i väg. Fördröjningen kan sättas i steg från fem till 30 sekunder. Om du ångrar dig inom den satta tiden är allt bra.

Fast om du dröjer längre än så går mejlet i väg. Och då går det inte att ångra sig längre.

Första gången jag gjorde ett reportage om den digitala DAB-radion var i slutet av 1990-talet. Min gamle lokalradiochef från min tid som journalistpraktikant i Gävle, Jan Engdahl, hade fått ansvaret inom Sveriges Radio att få fart på den nya digitala tekniken.

En av de saker man talade om då var möjligheten att mer eller mindre göra radion till en jukebox med massor av kanaler för olika intresseinriktningar. Liksom möjligheten att sända bild och video till DAB-mottagare. Det fick jag liksom inte ihop. Det var svårt at skilja från TV.

Sedan dess har i praktiken inte mycket hänt. Några stycken DAB-radioapparater finns runt om i landet. Men för folk i allmänhet är tekniken iskall.

Lika iskall har den varit hos biltillverkarna som skulle ha kunnat driva på utvecklingen genom att erbjuda DAB-radio i bilar till ett vettigt pris. Jag är knappast ensam om att lyssna på radio mer i bilen än någon annanstans.

Nu verkar det som att DAB-sagan i Sverige är över. Ingen utom Sveriges Radio och en del kommersiella radiobolag vill ha tekniken. Streaming till smarta mobiler tar över och med en tätare integration som Apples Carplay till exempel har utvecklingen sprungit förbi DAB i ytterfilen.

Antalet sörjande torde vara begränsat…

Bra grej. Alltför många barn och andra också för den delen använder hörlurar som kan ge en alldeles för hög ljudnivå för att det ska vara bra.

Hörselnedsättningar blir ofta permanenta. Och även om hörapparaterna blir alltmer sofistikerade  är det ju inget skäl för att själv skada sin hörsel så man måste skaffa ett sådant hjälpmedel.

Kidsafe heter en uppsättning nya hörlurar för barn. De har alla inbyggda begränsningar så att volymen inte kan bli för hög. Ljudnivåerna  överskrider aldrig 85dB, för att skydda barn från hörselnedsättning.

Lurarna finns som vanliga, så kallade ”on-ear” och som ”in-ear”. Kostar cirka 350 kronor. Billigt för att skydda barnens hörsel.

I dag meddelade Microsoft att de två sista Nokiahöjdarna lämnar bolaget. Stephen Elop och Jo Harlow. Elop kom ju från Microsoft när han rekryterades till Nokia. Jo Harlow började på Nokia 2003 och hon var på slutet chef för produktutvecklingen.

Elaka tungor har länge hävdat att Elop mer eller mindre var en femtekolonnare som hade till uppgift att sänka priset på Nokia innan Microsoft tog över.

Men med tanke på i vilket skick han överlämnade Nokia till Microsoft är det tveksamt om det ligger någon sanning i det.

Elop kom till Nokia 2010 som den förste icke-finnländaren på VD-stolen. Ett Nokia som fortfarande var världens ledande mobiltillverkare. Men som av olika anledningar, allt från arrogans till möjligen dumhet, inte fattat vad som höll på att hända på smartphonesidan med Apple och Googles Android.

Nokias möjligheter att få operativsystemet Symbian att bli en fullvärdig konkurrent till IOS och Android var små. Och istället för att göra som alla utanför Apple och hoppa på Androidtåget, valde Elop istället Microsofts Windows Phone.

Det kan de mera konspiratoriska se som ett drag för att tillfredsställa Elops gamla chefer på Microsoft. Men med tanke på hur urtaskigt det gått för Windows Phone sedan dess har Nokias val egentligen inte gjort så mycket varken till eller från. Jo, lite till, Nokia (numera Microsoft) står ju för majoriteten av alla byggda mobiler med Windows Phone.

Övriga tillverkare är minst sagt ljumma till ett operativsystem som attraherar runt tre procent av planetens användare av smarta mobiler.

När Elop och Harlow är borta är det inte mycket kvar av den tidigare finska mobiljätten. Historia ja, men framtid, njae knappast…

I den senaste beta-versionen av IOS 8.4 har även Apple Musics anmälningssida på svenska dykt upp med de två olika prisnivåerna: 99 kronor i månaden för ett singelkonto och 149 för ett familjekonto för upp till sex personer i samma hushåll.

Men än så länge går det inte att aktivera tjänsten.

Twitter kommer inom kort att slopa maxgränsen för antalet tecken i direktmeddelanden till andra Twitteranvändare.

Begränsningen på 140 tecken kommer dock att vara kvar på vanliga tweets.

Gissningsvis är det för att bättre konkurrera med andra meddelandetjänster.

Förändringen kommer art genomföras under juli månad. Exakt datum har Twitter ännu inte meddelat.

Spotify meddelade i dag att bolaget har 75 miljoner användare och hela 20 miljoner betalande kunder.

Företaget har än så länge vägrat att tala om hur många av dessa som är fullt betalande kunder. Om alla de 20 miljonerna var fullbetalande skulle Spotifys intäkter ligga på 20 miljoner x 99 kr/månad. Det vill säga 1,9 miljarder i månaden.

Eftersom årets resultat inte är känt så skulle det teoretiskt sett kunna vara det.

Men av Spotifys tidigare årsredovisningar att döma, räknas alla som betalar mer än noll som betalande. Räknat på förra årets siffror talar det mesta för att det i bästa fall är hälften som betala fullt. Men troligen ännu färre.

Alla kunder, fullbetalande, rabatterade och gratislyssnare, kostar lika mycket i utbetalningar till artister och upphovsmän. Så länge inte antalet fullbetalande ökar, kommer den ackumulerade skulden för redan spelad musik att växa tills dess intäkterna inte längre täcker den.

Telia köper in sig i Spotify. Oh OK.

Det är i sig en nyhet. Men man kan ställa sig frågan varför?  Senaste tiden har Spotify tagit in cirka fyra miljarder kronor i nyinvesteringar från olika håll. Telia står för närmare en av dessa.

Det betyder att Spotify, som hittills aldrig gått med vinst, värderas till cirka 70 miljarder kronor.

Något som givetvis bara kan hända inom hightechområdet.

Fyra miljarder täcker kanske Spotifys underskott i 2-3 år beroende på vilka expansionsplaner företaget har.

Pengarna i sig förändrar inte det faktum att antalet fullbetalande kunder, hos Spotify såväl som hos andra streamingtjänster för musik, är för få. Majoriteten vill inte betala, utan väljer att lyssna gratis mot att störas av reklam. Reklam som inte genererar tillräckligt mycket pengar för att betala de royaltykostnader som gratislyssnandet genererar.

De artister som låter streamingtjänster spela deras musik vill ha lika mycket betalat oavsett om den som lyssnar är en betalande kund eller inte.

Det enda fyra nya miljarder gör är att det ger Spotify längre tid att övertyga majoriteten av kunderna att börja betala för sig. Hur nu det ska gå till?

Telia och Spotify ska dessutom samarbeta på utvecklingssidan. Det kan kanske stärka Telias erbjudande på sikt, men kan också skapa svårigheter för Spotify.

På de marknader Telia är aktivt som operatör kan ett nära samarbete med Spotify skapa problem med andra mobiloperatörer, som istället väljer att samarbeta med konkurrerande streamingleverantörer som Deezer, Tidal och kanske även Apple när Apple Music drar igång den 30 juni. Vi har sett sådant i Sverige redan där Tre valt att samarbeta med Deezer när Telia och Spotify blivit allt tajtare.

Vad tyckte Stockholmsbörsen om samarbetet mellan Telia och Spotify? Tja, Telias aktiekurs hade vid lunchtid stigit med 0,31 procent. Men det kan nog mera hänföras till att börsen som helhet vände uppåt efter en tid med fallande kurser.