I morse var jag och lyssnade på Tre när man presenterade sin satsning på ännu snabbare mobilt bredband. 21 megabit ska komma i maj. Kul, det låter ju bra. Men sanning är en annan. Och det har den varit ända sedan mobilt bredband lanserades.
Mobilt bredband lider nämligen av ett tekniskt problem.
Det går inte att garantera vilken hastighet kunder får när de surfar.
Hastigheten beror på hur nätet ser ut där man befinner sig och av hur många andra kunder som surfar via samma mobilmaster.
Ta abonnemang på upp till 7,2 megabit per sekund till exempel.
Tittar man på Bredbandskollen.se och de mätningar vanliga svenskar gjort under april är den faktiskta genomsnittshastigheten runt 2,2 megabit per sekund. Långt ifrån de 7,2 alltså.
Därför säger till exempel Tre att den verkliga hastigheten för de kunder som skaffar 21 megabit per sekund blir mellan 0,5 och 15 megabit per sekund.
Mellan 0,5!!! och 15.
Med så stora skillnader kan inte mobilt bredband bli ett trovärdigt alternativ till fast bredband. Det är knappast rimligt att slänga ut det fasta bredbandet och låta familjen dela på en mobil anslutning via en router.
Inte när det emellanåt kan vara så lite som 0,5 megabit att dela på.
Visst utvecklingen går framåt. Men någon fullvärdig ersättare till fast bredband är inte den mobila varianten ännu i vart fall.