Idag rider Kanada med tre ryttare. Fjärderyttaren Tiffany Foster diskades redan igår.

Minuterna innan den unga Tiffany skulle sitta upp för uppvärmning fick hon veta att hennes häst Victor hade visat överkänslighet på en punkt ovanför hoven på vänster framben och var diskad.

Presskonferensen efteråt var rena farsen och en uppvisning av hyckleri på högsta nivå.

Det internationella ridsportförbundet FEI:s president Haya – en av flera fruar till dopingkungen av Dubai – sa att Tiffany INTE var anklagad för något fusk eller otillåtet men att hon måste diskas på grund av reglerna och av djurskyddsskäl.

Tiffany storgrät – så klart. Hennes tränare Eric Lamaze (OS-guld 2008) var heligt förbannad.

— Det är ett litet litet sår. Vad som helst kan ha hänt i natt men hästen har inga problem med det. Men om fem, sex veterinärer klämmer tillräckligt länge just där är det klart att hästen till slut reagerar, sa han.

— Vi ska rida för medalj idag, för Tiffanys skull!

Gärna för mig. Bara de inte rider bättre än Sverige.

Överkänslighet har blivit en överkänslig fråga efter Hongkong. Eric lamaze kan mycket väl ha rätt och Tiffany kan ha offrats av FEI som på alla sätt försöker visa att de alltid står på hästarnas sida.

Tiffany Foster har inga pengar att pumpa in i sporten eller FEI.

Det har Saudiarabien. De har till exempel räddat FEI Nations Cup som sponsorer i år. Lämpligen nog efter att två av deras OS-ryttare stängts av för doping, eller rättare sagt otillåten medicinering med det kontroversiella medlet butta.

De blev avstängda åtta månader och skulle därmed missa OS, men överklagade till CAS – och friades.

Nu är en av dem, Abdullah Sharbatly, här i London och i lagfinal.

Den andre, Khaled El Eid, var kvalad men fick avstå för att hans häst Presley Boy fick kolik.

Den internationella hoppryttarklubbens före detta ordförande Rodrigo Pessoa gick i taket och mer eller mindre antydde korruption. Sportbladet skrev om saken tidigare i somras.

Det finns en annan anledning till att Saudis hopplag inte känns så charmiga. Det saudiska förbundet har inför OS shoppat hästar för hundratals miljoner. Kul för säljaren, men inte för den ryttare som mot sin vilja blir av med sin kanske enda topphäst – som han eller hon kanske utbildat från grunden.

Ingen av de saudiska ryttarna är skickliga nog att utbilda en häst.

Till exempel rider Sharbatly hästen Sultan här som tidigare reds av en britt. Sultan är helt fantastiskt och har hoppat mer eller mindre TROTS sin ryttare.

Sex före VM i Kentucky 2010 fick Sharbatly Italiens bästa häst och tog silver. Det höll inte så länge och nu är hästen rejält skadad. Ingen är förvånad.

Om Saudiarabien vinner laghoppningen i dag är det ett bevis för att man faktiskt kan köpa sig till en medalj i OS.

Tack och lov att Ukraina åkte ut redan i går. Där är det inte ens ett land som står för laget utan en enda man – oligarken Onischenko.

Han har inte bara shoppat hästar utan också tyska ryttare som bytt nationalitet. Dessutom rider han själv i laget. Var pengarna kommer ifrån vill man helst inte veta.

Oh dear, sa britterna på läktaren bakom mig när Onishenko var inne och sopade ner hälften av hindren. Hans urusla ridning kan inte ens världens bäst utbildade häst rädda.

Som om det inte vore nog ingår tysken Paul Schockemöhle i teamet. Han är världens kanske störste hästhandlare och köpte bland annat dressyrhästen Totilas från holländarna för cirka 120 miljoner kronor.

Schockemöhle är överallt där det finns stora pengar att göra. Han har länge hjälp även saudierna med hästar och träning.

Vinner Saudi idag kommer jag att gråta.

Heja Sverige! Och Kanada.